Examensarbetet har utförts på Stora Enso Nymölla Bruk AB. Det har utförts med frågeställningen: Går det att köra utskottsupplösarna effektivare med avseende på elenergiförbrukning? Anledning till denna frågeställning är att användningen av upplösarna minskat på grund av omstruktureringar i företaget. Detta resulterar i att upplösare körs i onödan, särskilt under nattskift. Effektanvändningen av rullmaskin fyras upplösare (RM4:s upplösare), och utskottsupplösaren efter den nu borttagna bestrykningsmaskinen (BM:s utskottsupplösare) har mätts. Diagrammen över effektanvändning har jämförts med användningen av upplösaren i verkligheten och resulterat i hur många timmar upplösarna kör för fullt trots att de inte används. * BM:s utskottsupplösare körs utan belastning 10-12 timmar per dygn. * RM4:s upplösare körs lågt belastad under 17-18 timmar per dygn. Det utskott som slängs i upplösare efter att pappret rullats upp på tambour är i genomsnitt 150 ton/dygn. Upplösarna vari detta utskott töms har en total dygnskapacitet på cirka 800 ton/dygn. Under arbetets gång har intervjuer utförts med personal som kommer i kontakt med upplösarna. Dessa intervjuer har framförallt lett till att få klarhet i vilka problem som existerar omkring upplösarna nu men framförallt att det är individuellt i vilken upplösare en truckförare helst tömmer utskottscontainrar. De förslag som rekommenderas är de med varvtalsstyrda upplösare vilka går på låg nivå då de inte behövs och aktiveras av personal när de ska användas.

Uppdragets huvudsakliga ändamål har varit att utveckla en modell för SCA Ortvikens pappersbruk, för beräkning av ångans momentankostnad. I rapporten bildas en uppfattning om hur Ortviken producerar papper och visar en överblick av fabrikens ångcentral, samt hur okända bränsleflöden kan tas fram. Därefter förklaras modellens konstruktion vilket inkluderar den information som krävs och hur den hämtas, skapade regler och antagande för att göra modellen genomförbar, samt de beräkningssteg som utförs. För att kunna skapa modellen har studier om ångnätet utförts på plats och information hämtats ur litteratur. Modellens slutprodukt är gjord i Microsoft Excel och använder ett tilläggsprogram PI för att kunna hämta information från fabrikens databas. Ångans eftersökta mängdkostnad redovisas i Excel-dokumentet, i rapporten visas exempel från slutprodukten och redogörs med en förklarande text. Slutprodukten innehar inte bara momentana beräkningar utan erbjuder även förmågan att se över dåtida ångkostnader.

En energikartläggning har gjorts på ett mjukpappersbruk av en tredje part där åtgärdsförslag har presenterats. Förslagen rör brukets färskvattenförsörjning och vakuumsystem, där spillvärme föreslås återvinnas och ackumuleras i en utjämningstank. En verifiering av energikartläggningen genom ett examensarbete blev aktuellt för att säkerställa att förslagen stämmer och att de mest lönsamma åtgärderna för verksamheten har identifierats. Pinchanalys användes för verifieringen av värmeåtervinningspotentialen. En litteraturstudie över tekniker och åtgärder kring vakuumsystem gjordes i syfte att införa ett forsknings- och utvecklingsperspektiv och på så sätt minska risken att lösningar för framtiden förbises och ersätts av konventionell teknik. Målet är att redovisa hur väl den tidigare genomförda energikartläggningen stämmer överens med egna beräkningar (pinchanalysen). Målet är också att redovisa åtgärdsförslag för optimering av vakuumsystemet samt en grundläggande redovisning av den årliga ekonomiska besparingspotentialen. Resultatet visar en diskrepans i värmeåtervinningspotential mellan energikartläggningen och pinchanalysen. Brister i energikartläggningen som förklarar diskrepansen identifierades och diskuterades. Utifrån litteraturstudien togs åtgärdsförslag fram. Samtliga åtgärdsförslag omfattade en investering i moderna höghastighetsturbofläktar med hastighetsreglering och ett åtgärdsförslag inkluderade ett värmeåtervinningssystem med en utjämningstank. Tre olika systemgränser definierades där effekterna av implementeringen av åtgärdsförslagen utvärderades. Resultatet visar, beroende på systemgräns, en årlig ekonomisk besparing på mellan 0,9–2,6 miljoner kronor med en återbetalningstid på mellan 2,8–6,8 år. Anläggningens totala elbehov minskar med 3,6–10,7 procentenheter och anläggningens utsläpp av CO2 minskar med 6,8–20,0 procentenheter. En produktionsökning på ca 4,8 % beräknades för PM1 vilket anses ha en stor påverkan på återbetalningstiden som dock inte inkluderas i studien. Ett skifte i vad som anses som konventionell teknik håller på att ske där gamla vätskeringpumpar ersätts av moderna mer effektiva pumpar. Energikartläggningen anses inte ha en koppling till det pågående skiftet inom industrin och en investering i endast återvinning av spillvärme anses inte lösa befintliga problem som brist på vakuum eller igensättning av värmeväxlare.

I den här uppsatsen synliggörs effekterna av ett varumärkesbyte på en pappersfabrik. Fältet beträds med en autoetnografisk approach, då jag själv har behörighet till platsen som arbetare. Jag undersöker vilken effekt varumärkesbytet har på identiteten hos medarbetarna och hur de bemöter förändringen på arbetsplatsen ett år efter namnbytet på fabriken trätt i kraft. Genom ett fenomenologiskt perspektiv presenteras både fabrikens och arbetarnas berättelse och jag berör både minnet och ritualens sfär i mötet mer mitt fält. Med Korsnäs som forna fabriksnamn och nyckelsymbol möter jag Korsnäsaren som levd erfarenhet och som identitetsbegrepp samt Korsnäsandan som gemenskap och minnesrum. Hur alla dessa erfarenheter skapar arbetsplatsen som livsvärld och slutsatsen blir dess effekt på människan namnbytet berör.

Syftet med detta arbete som utförts på Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge har varit att framställa ett operatörsverktyg. Ett operatörsverktyg som ska åskådliggöra processens rörliga kostnader, som kan benämnas en produktkalkyl för stunden. Verktyget skall senare möjliggöra förbättrade utsikter för kontroll, styrning och uppföljning av rörliga kostnader inom företaget samt öka möjligheterna till att minska de rörliga kostnaderna som är kopplade till processen. Massafabriken på Kvarnsvedens pappersbruk och pappersmaskin 11 har utgjort arbetets grundläggande måltavlor för operatörsverktyget. Arbetet innefattade kartläggning och granskning av pappersprocessen för att skapa en så heltäckande bild av uppdragsbeskrivningen som möjligt. När processen studerats och processflöden kartlagts mer ingående påbörjades utvecklandet av operatörsverktyget. Vidare utfördes en litteraturundersökning för att urskilja potentiella handlingsalternativ vid utformningen av operatörsverktyget samt för en ökad förståelse för verksamheten och ämnesområdet. I dagsläget saknas direkt återkoppling, i realtid, för den kontinuerliga utvecklingen av de rörliga kostnaderna eftersom nuvarande uppföljning är baserad på månadsrapporter. Operatörsverktyget som arbetet utmynnade i kommer med hög sannolikhet vara av betydelse för utvecklingen av verksamheten på företaget. Operatörsverktyget kommer även att understödja både styrningen och kontrollen av processens rörliga kostnader. Förhoppningen är att verktyget skall fungera som ett hjälpmedel i arbetet med att optimera arbetet och processen. Några av de fördelar som operatörsverktyget förväntas ge är bland annat att operativa prestationer omedelbart kan kopplas till företagets resultat, ett snabbt synliggörande av exempelvis resultat vilket öppnar för faktabaserad beslutsstrategi samt att viktig information inte behöver gå förlorad. Operatörsverktyget kan framöver anpassas och utnyttjas på fler av verksamhetens pappersmaskiner.

In this thesis the methane gas potential of three different substrates, two algaes Saccharina latissima and Laminaria digitata and biosludge mixed with paper fiber was studied. This was done by batch experiments in a laboratory environment to examine the gas production and composition of the produced gas. Biogas production is a complex anaerobic digestion process in which various microorganisms decompose the substrate in steps and at the end produce biogas and a residue. Many factors affect the production of gas, for example the substrate content, temperature and pH in the digester. The analysis of methane potential were divided into two experiments. In experiment 1 substrates were digested along with inoculum from Växjö waste water treatment plant in a temperature of about 37 ˚C. In experiment 2 substrates were digested along with inoculum from Kalmar Biogas AB at about 52 ˚C. Both experiments contained 15 bottles each with three replicates for each substrate: only inoculum, inoculum + Algae 1 (Saccharina latissima), inoculum + Algae 2 (Laminaria digitata), inoculum + Paper (biosolids mixed with paper fiber), inoculum + Reference (Cellulose). The inoculum and the reference were running to assess the quality of the inoculum. Mixtures between the inoculum and the substrate was first set to 5:1 and then 4:1, based on the material's VS-concentration. All experiments went on until gas production was minimal. For experiment 1 ,with the ratio of 5:1, the end results of the accumulated methane for Algae 1, Algae 2, Paper and Reference were 315, 313, 88 and 381 Nml CH4/g VS substrate respetively. The batch with inoculum + Paper was ended after seven days because the difference between inoculum + Paper and only inoculum was small. In experiment 1, with a ratio of 4:1, inoculum + Reference and inoculum batches were not prepared mainly because of lack of space.The batch with only inoculum was assumed to give the same results as in experiment 1, with the ratio of 5:1. The end results of the accumulated methane for Algae 1, Algae 2 and Paper were: 199, 214 and 41 Nml/g VS substrate repectively For experiment 2, with the ratio of 5:1, the end results of accumulated methane for Algae 1, Algae 2, Paper and Reference were: 191, 183, 33, 243 Nml/g VS substrate respectively In experiment 2, with the ratio 4:1, the end result of accumulated methane for Algae 1, Algea 2, Paper and Reference were: 288, 179, 18, 337 Nml/g VS substrate respectively. / I detta examensarbete studerades metanpotentialen för algerna Saccharina latissima, Laminaria digitata samt bioslam blandat med pappersfiber. Detta gjordes i satsvisa försök i laboratoriemiljö där gasproduktionen och sammansättning av den producerade gasen undersöktes. Biogasproduktion sker i en anaerob rötningsprocess och är ett komplext förlopp där olika mikroorganismer sönderdelar substratet i flera steg för att slutligen bilda biogas samt en rötrest. Många faktorer så som substratets kemiska innehåll, temperatur och pH i rötkammaren påverkar produktionen av biogas. Analysen av metanpotential delades in i två försök. I försök 1 rötades substraten tillsammans med ymp från Växjö avloppsreningsverk vid en temperatur på cirka 37 ˚C. I försök 2 rötades substraten tillsammans med ymp från Kalmar Biogas AB vid cirka 52˚C. Båda försöken bestod av 15 stycken flaskor vardera med tre replikat för varje exmperiment: endast ymp, ymp + Alg 1 (Saccharina latissima), ymp + Alg 2 (Laminaria digitata), ymp + Papper (bioslam blandad med papperfiber) samt ymp + Referens (Cellulosa). Ymp och referenssubstratet kördes för att bedöma ympens kvalitet. Blandningar mellan ymp och substrat valdes först till 5:1 och därefter till 4:1, baserat på materialens VS-halter. Alla försök pågick tills gasproduktionen var minimal. För försök 1 med kvot 5:1 var slutresultatet av den ackumulerande metanmängden för Alg 1, Alg 2, Papper respektive Referens 315, 313, 88 respektivt 381 Nml/g VS substrat. Försöket med papper avslutades redan efter sju dagar eftersom skillnaden i metanmängd mellan flaskorna med ymp + Papper samt flaskor endast ymp var mycket liten. I försök 1 med kvot 4:1 rötades inte referenssubstratet och endast ymp främst på grund av platsbrist. Här antogs istället att endast ymp skulle ge samma resultat som i föregående försök med mesofil temperatur. Slutresultatet för försök 1 med kvot 4:1 blev 199, 214 samt 41 Nml CH4/g VS substrat för Alg 1, Alg 2 samt Papper. För försök 2 med kvoten 5:1 blev slutresultaten (den ackumulerade metanmängden) för Alg 1, Alg 2, Papper respektive Referens 191, 183, 33 respektive 243 Nml/g VS substrat. I försök 2 med kvoten 4:1 blev slutresultaten för Alg 1, Alg 2, Papper respektive Referens 288, 179, 18 respektive 337 Nml CH4/g VS substrat.

Syftet med arbetet var att upprätta en svavel- och kloridbalans för Skoghalls bruk för att bättre kunna förstå sulfatfabrikens in- och utflöde av anjonerna. Detta gjordes genom att undersöka några av de största och mest intressanta in- och utflöden innehållande svavel och klor. Det var dessutom fokus på att studera analysmetoden för pappersmassorna då vissa balanser som utförts tidigare gett orimliga resultat. Det undersöktes genom att analysera halten av anjonerna som fanns i fibern respektive löst i filtrat.  Upparbetade prover analyserades i en jonkromatograf alternativt med titrering för att erhålla halter av anjonerna. Erhållen balans hade en ökning i både in- och utlopp jämfört med tidigare internt beräknade värden. De tydligaste avvikelserna var halterna i oblekt och blekt massa men även CTMP- avlopp, tvättvätska från blekeriet och restsyra. Differenserna skulle kunna bero på olika metoder för upparbetning av proverna då det inte var givet för referensvärdena.  Resultat visade även att största andelen anjoner sitter lösta i vätskan vilket stämmer med teorin att fibrerna lättare binder katjoner. Att anjoner är mest anrikade i vätskan ger antagandet att även största andelen av de utlösta extraktivämnena som är negativt laddade, borde finnas i vätskan och kan tvättas bort. Slutsatserna för arbetet blev att man i framtida analyser behöver analysera fler provströmmar som täcker en större del av fabrikens in- och utflöden av svavel och klor, samt att utföra fler mätningar av massaprover då metoden ger stor variation av halter.

The treatment of industrial wastewater is an important measure to prohibit eutrophication and intoxication of lakes and oceans. Major industries often have location-basedwastewater treatment and to avoid undesired effluents it is essential to make it robust.The integrated pulp- and papermill Braviken is experiencing a malfunction in their wastewater treatment plant. The wastewater treatment at Braviken is divided into multiplestages where one of them is biological treatment by an activated sludge process. Thisstage is modeled as a Low Sludge Production (LSP) where an aerated selector helps tofaciliate the microbial growth of the wastewater. The microorganisms digest wastewaterpollutants in this step only to be consumed by micro-animals in the next step, the activesludge basin. During recent winters, Braviken have experienced a problematic sludge bulking in the selector. During the most problematic episodes, manual removal of the foamhave been needed with an excavator. The aim of this study have been to explain why thefoaming occurs and present an action proposal to prevent the bulking.To answer the questions at issue, previously measured monitoring data from the foamingepisodes have been analysed. A principal component analysis was performed, using monitoring data from each problematic winter and compared to the non-bulking referencewinter of 2017-2018. Additional sampling was collected and analysed to investigate theconnection between process management and its influence of the physical characteristicsof the wastewater.When the investigation had been accomplished it was concluded that the waste waterbulking was caused by a low nitrogen and phosphorus concentration combined with a highorganic carbon influent. This caused a reduction in the metabolism of the microorganisms,resulting in a increased colloidal surface charge and high extracellular polymeric substance(EPS)-content. The reason for the problem occuring during winters can be explained bya generally low water temperature in the selector and a physical difference in the woodcompared to summer wood. When performing microbial studies of the wastewater itoccured to be a presence of filamentous bacteria in both the selector and the previousleveling basin. This presence was concluded to be a result of reduced aeration and anincreased hydraulic retention time during the winter 2020-2021.To avoid future problematic foaming in the activated sludge process, an increased dosage ofnitrogen and phosphorus is recommended. The result show that a increased concentrationof phosphorus and nitrogen in relation to influent COD had a reducing effect of thecolloidal surface charge in the wastewater.

Målet med detta examensarbete har varit att utföra en energikartläggning på Nymölla Bruk med utgångspunkt i företagets befintliga energiaspektregister. Syftet har varit att tydliggöra hur energianvändningen på Nymölla Bruk ser ut. Bakgrunden till detta arbete är företagets deltagande i programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE). I examensarbetet har en energikartläggning på Nymölla Bruk för år 2010 utförts. Fallstudien delades in i två steg där första steget i studien var att kartlägga energiflödena in och ut från bruket.Andra delen av studien innefattade att kartlägga de interna processerna och deras energiflöden. Energiflödenas storlekar baseras främst på mätdata från processerna, som erhållits från Nymölla Bruks interna loggnings- och mätsystem WinMops. Antaganden som i vissa fall varit nödvändiga bygger på uppskattningar som genomförts i samråd med medarbetare på Nymölla Bruk med insikt i och kunskap om respektive delprocess. Enligt detta examensarbete förbrukades år 2010 cirka 510 GWh el, varav massafabriken förbrukade 50 % och pappersbruket 46 %. Resterande andel utgörs bland annat av mät- och överföringsförluster. Under året tillfördes totalt 2060 GWh bränsle där luten står för cirka 75 %. Från bränslena tillfördes 1800 GWh nyttig värme till ångproduktionen. Total energimängd i producerad ånga uppgick till cirka 2190 GWh (från referensnivå). De största förbrukarna av ånga var papperstillverkningen som använde 32 % och indunstningen som använde 19 % av total energimängd distribuerad med ånga. / The aim of this study was to perform an energy survey of Nymölla Mill on the basis of the company's existing energy aspect register. The aim has been to clarify how the energy at Nymölla Mill is used. The background to this thesis is the company's participation in the Programme for Improving Energy Efficiency in Energy Intensive Industries (PFE). In this thesis an energy survey based on 2010 of Nymölla Mill has been performed. The case study was divided into two stages where the first step in the study was to identify the energy flows in and out of the mill. The second part of the study included identifying the internal processes and their energy flows. Energy flows are based primarily on data from processes, obtained from Nymölla Mill's internal logging and measuring system WinMops. Necessary assumptions were made based on estimates provided in consultation with employees on Nymölla Mill with knowledge and understanding of each sub-process. According to this thesis approximately 510 GWh of electricity were consumed in 2010 of which the pulp factory consumed 50 % and the paper mill 46 %. The remaining portion consists of measurement and transmission losses. A total of 2060 GWh of fuel was added of which liquor accounts for about 75 %. From fuels 1800 GWh of useful heat was added to the steam production. The total amount of energy in the steam was about 2190 GWh (from baseline). The largest consumers of steam was the paper productioning unit using 32 % and the evaporation unit using 19 % of total energy distributed by steam.

Pappersbruket Fiskeby Board som är placerat i Norrköping tillverkar kartong av 100% returfibrer. Bruket har tillverkat papper i flera århundranden och är en av Europas äldsta tillverkare av papper och kartong. På pappersbruket finns ett underhålls- och reservdelslager som bistår med artiklar till hela företaget. Målet med studien är att ta fram förslag till hur förrådshanteringsprocessen kan förbättras för att göra den mer effektiv. Studien resulterade i 25 stycken förbättringsförslag, dessa förslag delades upp i två delar, de förbättringsförslag som kunde implementeras direkt och de som behövde vidare undersökningar. Vissa förslag täcker flera möjligheter och problem och andra förslag täcker bara ett. Lika så kan ett problem ha flera möjliga förbättringsförslag för att lösa dem. Även förbättringar i from av nya instruktioner där hela aktiviteter är inkluderade har föreslagits.