<p>Examensarbetet har utförts på Stora Enso Nymölla Bruk AB. Det har utförts med frågeställningen: Går det att köra utskottsupplösarna effektivare med avseende på elenergiförbrukning? Anledning till denna frågeställning är att användningen av upplösarna minskat på grund av omstruktureringar i företaget. Detta resulterar i att upplösare körs i onödan, särskilt under nattskift. Effektanvändningen av rullmaskin fyras upplösare (RM4:s upplösare), och utskottsupplösaren efter den nu borttagna bestrykningsmaskinen (BM:s utskottsupplösare) har mätts. Diagrammen över effektanvändning har jämförts med användningen av upplösaren i verkligheten och resulterat i hur många timmar upplösarna kör för fullt trots att de inte används. </p><p>* BM:s utskottsupplösare körs utan belastning 10-12 timmar per dygn. </p><p>* RM4:s upplösare körs lågt belastad under 17-18 timmar per dygn. </p><p>Det utskott som slängs i upplösare efter att pappret rullats upp på tambour är i genomsnitt 150 ton/dygn. Upplösarna vari detta utskott töms har en total dygnskapacitet på cirka 800 ton/dygn. Under arbetets gång har intervjuer utförts med personal som kommer i kontakt med upplösarna. Dessa intervjuer har framförallt lett till att få klarhet i vilka problem som existerar omkring upplösarna nu men framförallt att det är individuellt i vilken upplösare en truckförare helst tömmer utskottscontainrar. De förslag som rekommenderas är de med varvtalsstyrda upplösare vilka går på låg nivå då de inte behövs och aktiveras av personal när de ska användas.</p>

Examensarbetet har utförts på Stora Enso Nymölla Bruk AB. Det har utförts med frågeställningen: Går det att köra utskottsupplösarna effektivare med avseende på elenergiförbrukning? Anledning till denna frågeställning är att användningen av upplösarna minskat på grund av omstruktureringar i företaget. Detta resulterar i att upplösare körs i onödan, särskilt under nattskift. Effektanvändningen av rullmaskin fyras upplösare (RM4:s upplösare), och utskottsupplösaren efter den nu borttagna bestrykningsmaskinen (BM:s utskottsupplösare) har mätts. Diagrammen över effektanvändning har jämförts med användningen av upplösaren i verkligheten och resulterat i hur många timmar upplösarna kör för fullt trots att de inte används. * BM:s utskottsupplösare körs utan belastning 10-12 timmar per dygn. * RM4:s upplösare körs lågt belastad under 17-18 timmar per dygn. Det utskott som slängs i upplösare efter att pappret rullats upp på tambour är i genomsnitt 150 ton/dygn. Upplösarna vari detta utskott töms har en total dygnskapacitet på cirka 800 ton/dygn. Under arbetets gång har intervjuer utförts med personal som kommer i kontakt med upplösarna. Dessa intervjuer har framförallt lett till att få klarhet i vilka problem som existerar omkring upplösarna nu men framförallt att det är individuellt i vilken upplösare en truckförare helst tömmer utskottscontainrar. De förslag som rekommenderas är de med varvtalsstyrda upplösare vilka går på låg nivå då de inte behövs och aktiveras av personal när de ska användas.

No description available.

Many studies have focused on whether or not different kinds of strategies used towards radical right parties give them more or less electoral support and power. This study, however, sets out to center the MP’s subjective views on how the strategies and different approaches are being used and experienced in parliamentary committees in the Swedish Riksdag. The purpose of the study is to gain new and more detailed information of the motivations used for the strategies from the MPs subjective views of the Swedish Democrats (SD). The different types of strategies studied are excluding strategies such as ignore, cordon sanitaire, demonise and defuse. The including strategies which are examined are adapt and collaborate. Vote technical disidentification is a theoretical contribution to strategies being used from this study and shows how MPs blame other parties for voting more on SD than their own. Semi- structured interviews with MPs from five parties, including SD, in three different parliamentary committees with a total number of 15 participants, which are used as the material. The result of the study suggests that there are some differences in the approaches of the different MPs, and the difference lies mostly in between and within parties and not so much among the different committees. The MPs have some differences in their subjective conception of the SD where some have a tough approach against them while others have a softer understanding to them socially but none except for one MP want formal collaboration with them. In broad terms, the political right has some tendencies to use inclusion strategies and the political left uses the exclusion strategies more broadly and not the inclusion at all, according to the result. Informal approaches to take distance from SD, used more by the political left. The perception of the strategies and approaches being used differs a lot from between the MPs from SD and the rest of the MPs in the study. A more hard, unfair and undemocratic is the perceptions of the MPs from SD of the strategy and approaches while the others do not see them as commonly used.