Syftet med den här studien är att synliggöra goda exempel på hur flerspråkiga elever integreras i svenskundervisningen och analysera hur grundskolelärare i årskurserna 1–6 gynnar dessa elevers kunskaps- och identitetsutveckling i svenskämnet. För att kunna samla in relevant data om olika strategier och metoder för att gynna flerspråkiga elever har vi genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare som alla har undervisat i svenska som andraspråk. Metoden består av kategorisering av intervjusvaren utifrån begreppen multimodala verktyg, studietekniker och transspråkande liksom begreppet modersmål och dess vikt för att förstå svenska som andraspråk. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisningen. För att analysera våra intervjuer och den insamlade empirin har vi utgått från ett hermeneutiskt perspektiv för att skapa en djupare förståelse för intervjusvaren. Genom att analysera de fyra lärarnas svar kan vi konstatera att alla lärarna har strategier som de anser vara fungerande för att stötta den flerspråkiga eleven. Alla fyra lärarna arbetar mycket med olika multimodala verktyg. Tre av de fyra lärarna anser att modersmålet har en stor vikt för utveckling av elevens inlärning. Två av dem arbetar mycket med transspråkande i klassrummet. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att alla dessa strategier hänger ihop och främjar språkutvecklingen, som är en viktig del av människans utveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa olika metoder hjälper eleven att utvecklas såväl kunskapsmässigt som identitetsstärkande.

Many studies have focused on whether or not different kinds of strategies used towards radical right parties give them more or less electoral support and power. This study, however, sets out to center the MP’s subjective views on how the strategies and different approaches are being used and experienced in parliamentary committees in the Swedish Riksdag. The purpose of the study is to gain new and more detailed information of the motivations used for the strategies from the MPs subjective views of the Swedish Democrats (SD). The different types of strategies studied are excluding strategies such as ignore, cordon sanitaire, demonise and defuse. The including strategies which are examined are adapt and collaborate. Vote technical disidentification is a theoretical contribution to strategies being used from this study and shows how MPs blame other parties for voting more on SD than their own. Semi- structured interviews with MPs from five parties, including SD, in three different parliamentary committees with a total number of 15 participants, which are used as the material. The result of the study suggests that there are some differences in the approaches of the different MPs, and the difference lies mostly in between and within parties and not so much among the different committees. The MPs have some differences in their subjective conception of the SD where some have a tough approach against them while others have a softer understanding to them socially but none except for one MP want formal collaboration with them. In broad terms, the political right has some tendencies to use inclusion strategies and the political left uses the exclusion strategies more broadly and not the inclusion at all, according to the result. Informal approaches to take distance from SD, used more by the political left. The perception of the strategies and approaches being used differs a lot from between the MPs from SD and the rest of the MPs in the study. A more hard, unfair and undemocratic is the perceptions of the MPs from SD of the strategy and approaches while the others do not see them as commonly used.