The 2016 American presidential election sent shockwaves through the world. Hillary Clinton the candidate that most experts predicted where going to win was beaten by a boisterous real estate developer from New York, Donald Trump. The language employed by president Trump both during and after his presidential campaign has been highly controversial, especially with the allusion to different forms of conspiracy theories. This essay investigates how Donald Trump alludes to conspiracy theories in relation to the Mueller investigation.

The assassination of President John F. Kennedy in 1963 and the terrorist attacks of 9/11 are two events that scarred America and its people. In the aftermath of the assassination and the terrorist attacks, the American public was forced to sift through competing messages existing in the public sphere in order to make meaning out of the events. Although the American government, within a few days of both events, released who was ultimately responsible (Lee Harvey Oswald assassinated President Kennedy and Osama bin Laden and al Qaeda were responsible for 9/11), the people were still left with coming to terms for why such violence occurred. In order to provide a frame from which the American people could view and understand the assassination and the terrorist attacks, two blue ribbon commissions were formed: the Warren Commission, which investigated the assassination of President Kennedy and the 9/11 Commission, which investigated the terrorist attacks. Despite the reports’ purposes, significant segments of the population questioned both Commissions’ conclusions. In both instances, conspiratorial understandings of the events grew after the publication of the reports so that, in the case of the Warren Commission, most of the American public believe Oswald did not act alone and, in the case of the 9/11 Commission, there is growing belief that the government’s failure to predict and prevent the terrorist attacks was the result of a governmental conspiracy. This dissertation seeks to understand why, in our current times, official discourses are unable to prevail over conspiracy theories. This study proposes to illustrate the power of conspiracy discourse by examining it through the lens of official discourses that were designed, in part, to head-off conspiracy beliefs before they gained momentum within the American public. Such an inquiry will provide three main benefits: it will contribute to a more exacting understanding of the rhetorical power of conspiracy arguments in our times; it will provide insight into the relationship between official and conspiracy discourses (especially as they now exist); and, such a study has implications for determining the current direction of political life.

No description available.

Why is H.P. Lovecraft still relevant? That is the one the questions put forward by this thesis. Lovecraft is known for his creation of Lovecraftian horror, also known as cosmic horror. However, his bigoted view on race and class muddies this legacy. What this thesis seeks to explore is how Lovecraft’s work demonstrates the fears and anxieties central to the America psyche. The paranoid style can be found in American discourse throughout history but it can also be found in the works of Lovecraft himself. Lovecraft was a prejudiced and paranoid man, and his prejudices and paranoia are a major part of his works. The fear that Lovecraft felt and wrote, is the same fear that continues to guide and shape America itself. This work explores four of Lovecraft’s work “The Call of Cthulhu,” “The Dunwich Horror,” “The Shadow Over Innsmouth;” as well as a lesser-known poem by Lovecraft “Providence 2000 A.D.”

Fenomenet konspirationsteorier har funnits i tusentals år. Under antiken finns historier om människor som antingen inte hört om eller inte tror på att kejsar Nero är död utan istället blir förledda av bedragare som säger att de själva är Nero, den rättmätige kejsaren. I Sverige finns dokument bevarade från trettonhundratalets digerdöden då prästerskapet i Visby skickar brev till Tyskland och proklamerar att de minsann kommit på vilka som sprider sjukdomen: konspiratoriska judar (detta utan entydigt bevis på att judar ens levde i Sverige under den här tiden). I dagens globaliserade värld sprider sig information snabbare än i antiken och kan få större konsekvenser än på medeltiden. Konspirationsteorier har potentialen att leda till katastrofala konsekvenser. Därför kommer den här uppsatsen diskutera QAnon, en teori och världssyn kopplad till allt ifrån upplopp till mord. I sin bredaste form kan konspirationsteorier definieras som obevisad teori (eller teorier) om en konspiration.  Konspirationsteorin QAnon startade 28/10 2017 på webbsidan 4chan med en anonym avsändare som erbjöd följande meddelande till forumsektionen /pol/: “HRC [Hillary Rodham Clinton] extradition already in motion effective yesterday with several countries in case of cross border run. Passport approved to be flagged effective 10/30 @ 12:01am. Expect massive riots organized in defiance and others fleeing the US to occur. US M’s [Marines] will conduct the operation while NG [National Guard] activated. Proof check: Locate a NG [National Guard] member and ask if activated for duty 10/30 across most major cities”. Hillary Clinton skulle utlämnas och arresteras var hon än landade och amerikaner kunde vänta sig stora upplopp. Men hur kommer det sig att användarna på 4chan trodde på detta, och hur konstruerade egentligen den anonyma författaren Q sitt ethos? Den här uppsatsen kommer att diskutera hur författaren eller författarna Q skapat ett ethos hos sin publik med hjälp av sin anonymitet, samt hävda att själva anonymiteten är en viktig del av konstruktionen. Vidare kommer uppsatsen att diskutera hur ett inlägg på en webbsida känd för extremism kunde växa tills de konspirationsteoretiska idéerna blev så stora att de fick majoritetsstöd inom det republikanska partiet när Kapitolium stormades, utan att ha en explicit förgrundsgestalt. Fem år senare så finns det snart 5000 så kallade Q-drops, en dokumentärserie på HBO, ett flertal böcker om QAnon och konspirationsteorin har till stor del bannlysts från sociala medier på grund av grävande journalistik som visat på radikalisering efter upploppen vid Kapitolium 6/1 2021. Uppsatsen kommer att använda sig av McCroskeys tredelade ethosteori, vid sidan av huvudmaterialet som kommer att bestå av ett antal Q-drops, för att försöka beskriva hur en anonym avsändare kan konstruera ethos hos en publik och hur olika slags bevisföring bolstrar ethoskonstruktionen.  Genom att finna och skapa en publik på 4chan och 8chan som är mottaglig för paranoid style så har konspirationsteorin kunnat växa i en tid då polariseringen mellan politiska partier växer och konspirationsteorier är en miljardindustri. Genom att vara anonym har “Q” kunnat konstruera ett ethos baserat på exakt vad hen behöver vara för stunden, ett ethos som transcenderar kön, klädsel och klassmarkörer till hundratusentals människor, världen över. Uppsatsen kommer inte att rota i avsändarens egentliga identitet mer än att beskriva det komplicerade förhållandet mellan konspirationsteorins anhängare och avsändaren (vissa av konspirationsteorins anhängare tror exempelvis att kontot idag styrs av en bedragare, men att Q finns). Fokus läggs istället på att beskriva en ethoskonstruktion som blir allt vanligare (online och anonym) och hur den samspelar med ekonomiska och politiska incitament som får politisk framgång genom att appellera till en publik som generellt sett kunnat beskrivas som mot etablissemanget.

Abstract : This thesis develops an ideological critique of selected works by Oliver Lange, Orson Scott Card, Mary Jane Engh, Paul Chamberland, Hubert Aquin, and Claude Jasmin in order to uncover how they use the politico-literary discourse of the paranoid style and its Manichean binary of Us versus Them within the contexts of the United States during the Cold War (and its on-going repercussions into the early 1970’s) and Québec during the Révolution tranquille (Quiet Revolution). The consequent ideologemes manifest narratives describing the fight of an oppressed group (Us) against a demonized hegemonic enemy (Them.) This comparative literature project includes political and historical analyses in order to situate the works in the socio-historical contexts of their production, and since the ideologies of a period may be imbedded (knowingly or not) by an author in a text. The United States and Québec were extremely different culturally, as well as politically, during the decades in question and the issues their populations had to face were often quite dissimilar. Yet it is precisely the interrogation of their dissimilarities that is central to my project of demonstrating, through the selected texts, how two different societies narrativise key predominant ideological anxieties and struggles using the same rhetoric and similar tropes of the paranoid syle and its Manichean ideologemes. / Résumé : Ce mémoire réalise une critique idéologique de textes littéraires produits par différents auteurs : Oliver Lange, Orson Scott Card, Mary Jane Engh, Paul Chamberland, Hubert Aquin et Claude Jasmin. Cette critique a pour but d'étudier comment ces textes utilisent le discours politico-littéraire du paranoid style (style paranoïaque) et le manichéanisme ( Us versus Them ou Eux ou Nous) qui lui est associé à l'intérieur du contexte sociohistorique des États-Unis au plus fort de la Guerre froide (et durant sa période plus chaude des années 1970) et du Québec au plus fort de la Révolution tranquille. Les idéologèmes qui en résultent façonnent des histoires décrivant le combat d'un groupe opprimé (Nous) contre un ennemi hégémonique et démonisé (Eux) Ce projet de littérature comparée fait appel à des analyses politiques et historiques pour situer les textes analysés dans leur contexte sociohistorique de production respectifs puisque les idéologies d'une époque peuvent être insérées (consciemment ou non) par un auteur dans un texte. Le Québec et les États-Unis étaient des sociétés extrêmement différentes culturellement et politiquement durant ces décennies et les problèmes auxquels elles devaient faire face étaient différents également. C'est l'exploration de ces différences qui est centrale à ma démonstration, à travers les textes sélectionnés, du processus par lequel deux sociétés différentes opposées à deux ennemis différents mettent en scène leurs principaux combats et anxiétés idéologiques en utilisant la même rhétorique et les même conventions reliées au style paranoïaque et à son Manichéanisme.