• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Diskursens konstruktioner om vilka beteenden och vilken social miljö som anses tillhöra en godkänd förälder och familj. : Diskursanalys gjord på några statliga offentliga utredningar från 1950-talet

Savela, Maria January 2011 (has links)
Föräldrabalkens innehåll baseras på kunskap om hur föräldrar bör vara i föräldraskap utifrån vad som föreställs vara bäst för barn. I föräldrabalken 1949 tilldelades rätten för föräldrar att använda viss nivå av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillåten aga kom i Sverige. Barnavårdsnämnden var tilldelad ansvaret att omhänderta barn som for illa och placera dem inom samhällsvård för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sändes dokumentären ”Stulen Barndom” och i den berättar sex medelålders män om sin tid på ett av Sveriges alla barnhem där kroppslig bestraffning användes vid fostran. Regeringen tog ett beslut att tillsätta en utredning om vanvård i social barnavård och den visade att det fanns barn som hade farit illa i den skyddande omsorgen. Intervjuade menade att de som barn hade fått bestraffningar som var långt värre än den vanvård som hade motiverat till själva omhändertagandet från början. Hur bör hemförhållanden ha varit för att inte barn skulle bli omhändertagna? Vad framställdes vara riskfaktorer för barn och dess anpassning i samhället i 1950-talets diskurs? Hur framställdes en godkänd förälder och familj? Vad visade konstruktionen om föräldrars beteenden och familjers sociala miljö under 1950-talet? Diskursanalys som metod gav möjligheten att använda material som statliga offentliga utredningar från 1950-1959. De hanterade ett gemensamt ämne; hur beteenden och social miljö konstruerades och det visade framställningen av frisk-och riskfaktorer för barn. Resultatet visade framställningen av social miljö och beteenden och de har indelats i sexualitet, äktenskap, barnafödande, ekonomi, boende, arbete och barnuppfostran. Det synliggjorde hur föräldrar skulle bli styrda och av vem och för vilket ändamål de skulle styras och med vilka metoder. Det visade att bra äktenskap skulle vara utan konflikter, samlag skulle ske inom äktenskap och i måttlig nivå, barnuppfostran skulle formas efter vad anpassningen i samhället behövde, barnafödande skulle vara inom äktenskap och efter förutsättningar i familjen, ekonomi och arbete skulle vara god och boendet skulle ha gott om utrymme. Följde föräldrar och familjer det som framställdes vara bra för barn minskade risken till ett omhändertagande. Familjen framställdes som en institution i samhället och för samhällets funktioner i dess helhet. Familjen som andra institutioner behövde tillsyn och omvårdnad. Med hjälp av lagstiftning, stödåtgärder, upplysning och interventioner skulle familjens medlemmar påverkas att vara på det sätt som framställdes som bäst för dem. Det behövdes för att kunna uppfylla uppgiften att skapa en bra framtid. Föräldrar och familjer som hade de beteenden som framställdes som bra hade det som behövdes för att framtiden kunde bildas för samhällets utveckling. / The Parental Code content is based on knowledge about how parents should be in parenting based on what is represented to be the best for children. The Parental Code in 1949 was assigned the right of parents to use some level of corporal punishment in child rearing. In the mid-1950s the first reports of unauthorized punishment came in Sweden. The child welfare was assigned the responsibility to care for children who were suffering and place them in public care. In 2005, the documentary "Stolen Childhood" was broadcast and six middle-aged men expressed their time at one of Sweden´s children's home where corporal punishment was used in education. The government took a decision to appoint an inquiry into abuse in social childcare and it showed that there were children who had fared badly in the protective care. The interviewed felt that they had received punishments that were far worse than the neglect that had motivated the actual treatment from the beginning. How should the home environment have been so the children never would be taken away from their parents? What was presented as risk factors for children and their adjustment in society in the 1950s discourse? How was an accepted parenting? What was the construction of parental behaviors and family social environment in the 1950s? Discourse analysis as a method provided the opportunity to use materials of state government investigations from 1950 to 1959. They handled a common subject, how behavior and social environment was constructed and it showed the production of healthy and risk factors for children. The results showed the fabrication of social environment and behavior and they were divided into sexuality, marriage, childbearing, economics, housing, work and child rearing. It showed how parents would be controlled, and by whom, and for what purpose they would be governed, and by what methods. It showed that good marriage would be without conflict, sexual intercourse should take place within marriage and at a moderate level, child-rearing should be shaped by what’s needed in the community, childbirth would be within marriage and in harmony with the conditions in the family, finances and work would be good and the accommodation would have plenty of space. If parents and families followed and lived as the construction showed in good behavior and social environment it would reduce the risk for children of being placed in children´s home. The family was presented as an institution in society and the functioning of society. The family and other institutions needed supervision and care. With the help of law, support, awareness and intervention were family members affected to be in the way that was presented as the best for them. It needed to fulfill the task of creating a good future. Parents and families who had the behaviors that were presented as good was what were needed for the future and for the development of society.
2

Skyddsgrunder för ensamkommande barn : - en rättsvetenskaplig analys

Cirik, Aleyna Yildiz, Tawfik, Hanin January 2023 (has links)
With the increase in unaccompanied children in 2015, it has become common to discuss the legal status of unaccompanied children. By the Swedish law persons under the age of 18 are considered to be minors and therefore have no ability to make decisions in personal matters with legally binding effects. A childs case does not always require the same seriousness as adult cases to be able to obtain a residence permit. This leads to at different asylum process for unaccompanied children who lack guardians upon arriving to Sweden. Various assessments are made for unaccompanied children that adults do not need to undergo for a residence permit. Through the legal dogmatic method, an analysis and report has been made in relation to the EU law, current Swedish laws and international commitments that affect unaccompanied childrens rights within Swedish legislation. The courts way of assessing grounds for protection, as well as how these are tried has been analyzed. The concept of unaccompanied children has been defined, but the focus on their rights in Sweden has also been reported. / I samband med ökningen av ensamkommande barn under år 2015 har det blivit ofta förekommande att diskutera ensamkommande barns rättsliga ställning. Personer som är under 18 år betraktas enligt svensk rätt som omyndiga och har därför ingen förmåga att med rättslig bindande verkan fatta beslut i personliga angelägenheter. Ett barns ärende behöver inte alltid ha samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna personer ska kunna få uppehållstillstånd vilket leder till en annorlunda asylprocess för ensamkommande barn som saknad vårdnadshavare vid ankomsten till Sverige. Det görs olika bedömningar för ensamkommande barn som vuxna inte behöver genomgå för uppehållstillstånd. Genom den rättsdogmatiska metoden har det gjorts en analys och redogörelse i relation till EU-rätten, gällande svenska lagar och internationella åtaganden som påverkar ensamkommande barns rättigheter inom den svenska lagstiftningen. Domstolarnas sätt att bedöma skyddsgrunder samt hur dessa prövas inför domstolar har bedömts och analyserats. Begreppet ensamkommande barn har definierats men även fokus på deras rättigheter i Sverige har redogjorts.

Page generated in 0.0444 seconds