Cette recherche, de type exploratoire et descriptif, s’intéresse à l’expérience et au point de vue des parents à l’égard de l’implication directe de leurs enfants en médiation familiale. La méthodologie privilégiée pour réaliser cette étude est qualitative, et la perspective théorique utilisée est la phénoménologie. L’échantillon est constitué de huit parents, tous ayant participé à une entrevue semi-dirigée au sujet de l’implication de leurs enfants dans le processus de médiation familiale. Les données ont été recueillies entre le mois de mai et octobre 2013, et ont été analysées en s’appuyant sur la méthode d’analyse de contenu telle que proposée par L’Écuyer (1990) ainsi que Mayer et Deslauriers (2000). Il ressort de cette recherche que l’implication directe des enfants en médiation familiale a une influence considérable sur le processus. En effet, la majorité des participants de la présente étude ont rapporté que l’implication de leurs enfants a été déterminante afin de conclure une entente au sujet du partage des responsabilités parentales. Aussi, les résultats suggèrent que la majorité des participants ont vécu de manière positive la participation de leurs enfants et sont satisfaits des retombées de l’implication. Par contre, quelques parents ont vécu de manière négative cette expérience. De tels résultats mettent en lumière les limites et risques liés à l’implication directe des enfants en médiation familiale. De plus, les modalités d’implication choisies par les médiateurs familiaux semblent avoir influencé le vécu des parents et de leurs enfants dans le processus. Les résultats donnent également accès à la perception des parents au sujet du vécu de leurs enfants avant, pendant et après le processus d’implication. Une suggestion qui émane de cette recherche est que l’enfant, bien qu’amené à prendre parole dans la médiation familiale, ne doit pas être tenu responsable d’une décision liée au partage des responsabilités parentales. Les conclusions de ce mémoire alimentent une stratégie en médiation familiale qui est peu documentée à partir de l’expérience et du point de vue des parents. / This exploratory and descriptive research focuses on the experience and perspective of parents with regard to the direct participation of children in family mediation. To carry out this study, a qualitative research method was used and the phenomenology theoretical perspective was chosen. The sample consists of eight parents, all who participated in a semi-structured interview on the involvement of their children in family mediation. Data was collected between May and October 2013, and was analyzed based on the content analysis method as proposed by L'Ecuyer (1990) and Mayer and Deslauriers (2000). It is clear from this research that the direct involvement of children in family mediation has considerable influence on the process. Indeed, the majority of participants in this study reported that their children’s involvement was crucial to reach an agreement about shared parenting. Also, the results suggest that the majority of participants had positively experience the participation of their children and were satisfied with the benefits of the involvement. However, some parents lived this experience in a negative way. Those results highlighted the limitations and hazards associated with the direct involvement of children in family mediation. The terms of involvement chosen by family mediators also appeared to have influenced the experiences of parents and their children in the process. The results of this research provide access to the perception of parents about their children’s experiences before, during and after the process. A suggestion that comes from this study is that the child, although brought to give an opinion in family mediation, should not be held responsible for any decision related to shared parenting, for example the choice of care arrangements. The conclusions of this paper feed a family mediation strategy that is poorly documented from the point of view and experience of parents.

Bakgrund: Idag lever ca: 450 000 personer med diabetes i Sverige och det gör sjukdomen till en av de stora folksjukdomarna. Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och drabbar framförallt unga människor. I Sverige lever ungefär 7000 barn med sjukdomen och varje år insjuknar ca: 700 barn under 15 år. Detta gör sjukdomen till en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn (0–13 år) med diabetes mellitus typ 1. Samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar varav nio artiklar av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en mixad studie. Dessa analyserades objektivt av båda författarna. Sökningarna skedde i PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplevde en stor påfrestning och livsomställning när ens barn drabbades av diabetes. De upplevde en känsla av ständig oro och de hade svårt att överlåta ansvaret till någon annan. Stöd och information upplevdes som bristfällig vid olika situationer men ett diabetesteam eller en mentor upplevdes som positivt. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna var till största delen intervjuer förutom en som tillämpat frågeformulär. Slutsatser: Föräldrar upplevde ständig oro, brist på stöd och information. Med rätt stöd och information skulle föräldrars oro minskas och det skulle även kunna stärka barnets egenvårdsförmåga. / Background: Today live about 450 000 people with diabetes in Sweden and it makes the disease one of the major diseases. Diabetes mellitus type 1 is a chronic autoimmune disease primarily affects young people. In Sweden live about 7000 children with the disease and fall ill every year approximately 700 children under 15 years. This makes the disease one of the most common chronic diseases in children in Sweden. Aims: The purpose of this study was to describe parents' experience of living with a child (0-13 years) with type 1 diabetes mellitus and to describe the data collection methods of the included articles. Methods: A descriptive literature study, which included 11 scientific articles, nine articles of qualitative approach, one quantitative and one mixed study. These were analyzed objectively by both authors. The searches took place in PubMed and Cinahl. Results: The results show that parents experienced stress and life adjustment when child get diabetes. They felt a sense of worry and they found it difficult to assign responsibility to someone else. Support and information perceived as flawed in different situations, but a healthcare team or a mentor perceived as positive. Data collection methods in the included articles were mostly interviews except one who applied the questionnaire. Conclusions: Parents experienced constant worry, lack of support and information. With the right support and information would reduce parents' anxiety and it could also strengthen the child's self-care ability.

Cette recherche, de type exploratoire et descriptif, s’intéresse à l’expérience et au point de vue des parents à l’égard de l’implication directe de leurs enfants en médiation familiale. La méthodologie privilégiée pour réaliser cette étude est qualitative, et la perspective théorique utilisée est la phénoménologie. L’échantillon est constitué de huit parents, tous ayant participé à une entrevue semi-dirigée au sujet de l’implication de leurs enfants dans le processus de médiation familiale. Les données ont été recueillies entre le mois de mai et octobre 2013, et ont été analysées en s’appuyant sur la méthode d’analyse de contenu telle que proposée par L’Écuyer (1990) ainsi que Mayer et Deslauriers (2000). Il ressort de cette recherche que l’implication directe des enfants en médiation familiale a une influence considérable sur le processus. En effet, la majorité des participants de la présente étude ont rapporté que l’implication de leurs enfants a été déterminante afin de conclure une entente au sujet du partage des responsabilités parentales. Aussi, les résultats suggèrent que la majorité des participants ont vécu de manière positive la participation de leurs enfants et sont satisfaits des retombées de l’implication. Par contre, quelques parents ont vécu de manière négative cette expérience. De tels résultats mettent en lumière les limites et risques liés à l’implication directe des enfants en médiation familiale. De plus, les modalités d’implication choisies par les médiateurs familiaux semblent avoir influencé le vécu des parents et de leurs enfants dans le processus. Les résultats donnent également accès à la perception des parents au sujet du vécu de leurs enfants avant, pendant et après le processus d’implication. Une suggestion qui émane de cette recherche est que l’enfant, bien qu’amené à prendre parole dans la médiation familiale, ne doit pas être tenu responsable d’une décision liée au partage des responsabilités parentales. Les conclusions de ce mémoire alimentent une stratégie en médiation familiale qui est peu documentée à partir de l’expérience et du point de vue des parents. / This exploratory and descriptive research focuses on the experience and perspective of parents with regard to the direct participation of children in family mediation. To carry out this study, a qualitative research method was used and the phenomenology theoretical perspective was chosen. The sample consists of eight parents, all who participated in a semi-structured interview on the involvement of their children in family mediation. Data was collected between May and October 2013, and was analyzed based on the content analysis method as proposed by L'Ecuyer (1990) and Mayer and Deslauriers (2000). It is clear from this research that the direct involvement of children in family mediation has considerable influence on the process. Indeed, the majority of participants in this study reported that their children’s involvement was crucial to reach an agreement about shared parenting. Also, the results suggest that the majority of participants had positively experience the participation of their children and were satisfied with the benefits of the involvement. However, some parents lived this experience in a negative way. Those results highlighted the limitations and hazards associated with the direct involvement of children in family mediation. The terms of involvement chosen by family mediators also appeared to have influenced the experiences of parents and their children in the process. The results of this research provide access to the perception of parents about their children’s experiences before, during and after the process. A suggestion that comes from this study is that the child, although brought to give an opinion in family mediation, should not be held responsible for any decision related to shared parenting, for example the choice of care arrangements. The conclusions of this paper feed a family mediation strategy that is poorly documented from the point of view and experience of parents.

Bakgrund: I världen är det mer än 21 miljoner barn i behov av palliativ vård, varav 550 i Sverige. Pediatrisk palliativ vård (PPV) fokuserar på att förbättra livskvaliteten hos det svårt sjuka barnet och barnets föräldrar. Att vara förälder till barn i palliativ vård är en svår situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn i behov av palliativ vård. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio kvalitativa intervjustudier som granskades och analyserades. Artikelsökning skedde i vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Resultat: Studiernas resultat analyserades och resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna blev En förändrad vardag och Betydelsen av interaktion med vårdpersonal. I litteraturstudiens resultat framkommer föräldrars behov och emotionella reaktioner när deras barn vårdas palliativt. Konklusion: Barn i behov av palliativ vård till följd av obotlig sjukdom påverkar föräldrarna välbefinnande negativt. I mötet med föräldrar behöver sjuksköterskan möta varje enskild förälders behov för att kunna skapa förutsättningar för att bibehålla hälsa och välbefinnande. / Background: There are more than 21 million children in need of palliative care worldwide, including 550 in Sweden. Paediatric palliative care (PPC) focuses on improving the quality of life of the seriously ill child and the child's parents. It is a difficult situation to be the parent of a child who is in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe parents' experiences of living with children who require palliative care. Methods: The literature study is based on ten qualitative interview studies that were reviewed and analysed. Articles were searched in the scientific databases Cinahl, PubMed and Scopus. Results: The results of the studies were analysed and resulted in two main categories and eight subcategories. The main categories were A changed daily life and The importance of interaction with healthcare professionals. The results of the literature study reveal parents' needs and emotional reactions when their child needs palliative care. Conclusion: Children in need of palliative care due to terminal illness, negatively affect the parents' well-being. In the meeting with parents, the nurse needs to meet each individual parent's wishes to create conditions for maintaining health and well-being.

Abstrakt Bakgrund: Sverige är idag världsledande gällande överlevnaden hos extremt underburna barn. Den högspecialiserade vården i Sverige är centraliserad till regionsjukhus vilket leder till att flertalet av dessa barn behöver transporteras från hemsjukhus till regionsjukhus för fortsatt vård. Motiv: Föräldrars känslor i samband med att deras barn behöver neonatal intensivvård är väl studerat i tidigare forskning både internationellt och nationellt. Då det finns begränsat med kunskap angående dessa föräldrars behov av stöd i samband med flytt av deras extremt underburna barn till annat sjukhus finns det möjligheter till förbättring inom området. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd föräldrar till extremt underburna barn önskade när deras barn behövde flyttas till en annan neonatalavdelning på ett annat sjukhus.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor med empirisk design. Enkäterna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av Elo & Kyngnäs. Föräldrarna (n=63) rekryterades via ett strategiskt urval från hela Sverige. Resultat: Resultatet delas in i två huvudkategorier; ”Föräldrars behov av förberedelser inför flytt till annat sjukhus” samt ”Föräldrars behov av emotionellt och personligt stöd”. Resultatet visar att det finns ett stort behov av stöd hos föräldrarna för att minimera de negativa upplevelser som kan uppstå då deras extremt underburna barn behöver flyttas till en annan neonatalavdelning. Föräldrarna beskriver att de önskar få information om avdelningen de flyttar till avseende rutiner och faciliteter samt när flytt förväntas ske och att denna information idag är bristfällig. Föräldrarna beskriver även att deras känslor och upplevelser behöver bli bekräftade av personalen och att behovet av en kontaktperson är stort. Konklusion: Resultatet belyser vilket stöd föräldrar efterfrågar i samband med flytt av sitt extremt underburna barn vilket skapar möjligheter för en framtida utveckling av neonatalvården. Implementering av stödjande vårdrutiner samt förbättrat samarbete mellan sjukhusen skulle öka möjligheterna för en förbättrad föräldraupplevelse och därmed minskad psykisk ohälsa. / AbstractBackground: Sweden is world-leading when it comes to survival rates among extremely preterm infants. Highly specialized care units are centralized to regional hospitals, resulting in that many extremely preterm infants need to be moved from their home hospital to a regional hospital for additional care. Motive: Parents' emotions when their extremely preterm infant requires neonatal intensive care is a well-studied area in both national and international studies. The authors therefore believe that there is a reason for further research regarding parents’ need for support in connection to the relocation of their extremely preterm infant to another hospital. Since there is limited research regarding the needs of these parents, there are opportunities for improvement in the area.Aim: The purpose of this study was to illustrate what support parents of extremely preterm infants need when their infant needs to be moved to another neonatal unit at another hospital. Methods: The study was conducted as a qualitative questionnaire study with open questions with empirical design. The questionnaires were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach by Elo & Kyngnäs. The parents (n=63) were recruited via a strategic selection from all over Sweden.Result: The result is divided into two main categories; “Parents’ need for preparation when moving to another hospital” and “Parents’ need for emotional and personal support”. The result shows that there is a great need for support among parents to minimize the negative experiences that can occur when their extremely preterm infant needs to be moved to another neonatal unit. The parents describe that they wish to receive more information about routines and facilities at the unit they are moving to, and then the move is expected to take place. The parents also describe that their feelings and experiences could be further confirmed by the staff and that they have a need for establishing a relation with a contact person. Conclusion: The result highlights what support parents request in relation to transportation of their extremely preterm infant, creating opportunities for further improvements in neonatal care. Implementation of supportive care routines and improved collaboration between hospitals could increase the opportunities for an improved parental experience and by that reduced mental illness.

No description available.