Background: Self- harm among children is a growing problem in Sweden. The behavior means that persons deliberately hurt themselves. It´s not only the child who suffer from this behavior, it also affect the parents and siblings. It’s important that the nurse can give parents the support and information that they need. Research is limited when it comes to parents’ experience of having a child who deliberately harm her-/himself. Aim: The aim of this study was to illuminate parents’ experiences of living with a child with deliberate self-harm. Method: A literature-based study based on analysis of ten qualitative articles was performed. Results: The result are presented in three categories; "Feeling responsible", "Desire to be a better parent", "Feeling invisible and extradited" Conclusion: Nurses need more knowledge about self-harm and how parents perceive their situation. Parents need more support and information from the nurse.

Examensarbetet skildrar föräldrars upplevelser av att ha ett barn med Anorexia Nervosa. Föräldrarna har ett stort ansvar och en betydande roll under sjukdomstiden. Anorexia Nervosa har blivit en alltmer vanlig sjukdom som ofta drabbar flickor i tonåren och sjukdomen kännetecknas av en självsvält med en rädsla för att öka i vikt. Studien är litteraturbaserad. Nio vetenskapliga artiklar användes och analyserades i relation till syftet. Resultatet visar att föräldrarna upplevde att sjukdomen förändrade livssituationen. Äktenskapet blev drabbat och det beskrevs att det ofta fanns en oro för hur syskon påverkades. Stora delar av dygnet bestod av att se till att det drabbade barnet fick i sig näring. Föräldrar upplevde även en förändring av sitt egna liv då allt fokus låg på att hjälpa sitt barn att övervinna sin sjukdom. Frustration, oro och skuld var återkommande känslor som föräldrar upplevde i vardagen. Inledningsvis sökte föräldrarna information på egen hand för att få sina farhågor om sjukdomen bekräftade. Då de senare beslutade sig för att söka hjälp via vården upplevde ett flertal av föräldrarna att de blev dåligt bemötta av vårdpersonal. För att kunna hantera vardagen under sjukdomstiden beskrev föräldrar strategier som varit betydelsefulla för dem. Resultatet pekar på att föräldrar upplever ett behov av stöd under barnets sjukdomstid. Sjuksköterskan kan uppfylla föräldrars behov av stöd genom att bekräfta deras situation och inge ett hopp. Genom kunskap om föräldrars upplevelser kan sjuksköterskan utveckla sitt kompetensområde och öka kvalitén i omvårdnadsarbetet utifrån föräldrarnas behov. / Background Until the 80’s Anorexia Nervosa (AN) was a rare disease. With the influence from media and the growing ideal of how a human body should look like, AN is nowadays a more common disease. AN often have a negative effect on parents. Therefore, it is important that nurses and society gain an understanding of parents experiences of having a child with AN, and how it impact their lifes. Aim The aim of the study was to illuminate the experience of being a parent to a child with AN. Method This study is a literature review over qualitative scientific articles, which have been analyzed through a method of five steps according to Friberg. Results The results showed that AN has a negative impact on parents, both the personal life and family life. It also describes parents’ need for support. Parents experience many negative feelings as worrying, frustration and fear. They often had bad experiences of treatment from medical staff. Conclusion This study provides an understanding of parents’ feelings of having a child with AN. Parents have an important role for their children during their illness and on the road to recovery. If parents should be able to take the responsibility that comes with having a child with AN, they need support. Otherwise they can be a threat to their own health. This is something that the nurse should pay attention to.

Sammanfattning: Bakgrund: Den vanligaste dödsorsaken för barn i åldrarna 1-14 år är barncancer. Det är cirka en tredjedel av cancerdrabbade barn som insjuknar i leukemier och en tredjedel som drabbas av hjärntumörer. Den sista delen utgör de övriga diagnoserna. Det är viktigt att veta hur man ska bemöta föräldrars tankar och känslor av att leva med ett barn med cancer då vårdpersonal måste individanpassa vården av barnet efter föräldrarnas behov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn med cancer. Metod: En litteraturstudie som utgår från 11 artiklar med kvalitativ ansats med sökorden barn, barndomscancer, cancer, familjens erfarenheter, föräldrars erfarenheter, pediatrik. Databasen CINAHL användes för att söka artiklar. Huvudresultat: Det har varit genomgående i resultatet att föräldrarna upplevde ångest, depression, ilska och brist på sömn. Livet påverkas hos föräldrarna efter barnets cancerdiagnos då det blir brist på vardagliga rutiner och normaliteter. Vid en cancerdiagnos hade föräldrarna svårt att se en framtid med det cancersjuka barnet vilket visar att föräldrarna längtar till det ögonblick barnet blir botat. Slutsats: Det framkom tydligt att föräldrar till barn med cancer upplevde ett stort behov av stöd och vikten av att få rätt information. Föräldrar isolerar sig från omgivningen, men kan hitta andra föräldrar på sjukhuset med samma erfarenheter. / Abstract: Background: The most common cause of death for children aged 1-14 is childhood cancer. There is about a third who suffers from leukemia, a third who suffers from brain tumors and the last part constitutes the rest of the diagnoses. It is important to know how to respond parents 'thoughts and feelings about living with a child with cancer, since caregivers must individually the care of the child to their parents' needs. Aim: The aim of this study is to describe parents experience ́s to live with a child with cancer. Method: A literature study based on 11 articles with qualitative approach with the keywords: child, childhood cancer, cancer, family experiences, parents’ experiences and pediatric. The Cinahl database was used to search for articles. Main result: It has been consistent in the result that parents experienced anxiety, depression, anger and lack of sleep. Life is affected by parents after the children’s cancer diagnosis as there is a lack of everyday routines and normality. At a cancer diagnosis, the parents had a hard time seeing a future with the cancer sick child, which shows that the parents longing for the moment the child is cured. Conclusion: It became clear that parents of children with cancer experienced an initial need for support and the importance of getting the right information. Parents isolate themselves from their surroundings but can find other parents in the hospital with the same experience.

No description available.

Background: At the emergency department parents arrives with their children in need of urgent medical care in various degrees. For a parent it can be hard to handle when their child has to go through treatments or medical examinations that can be unpleasant. A well-functioning cooperation between parents and caregivers is important to give the child a good health care. To implement familyfocused care can facilitate the care of the child and to increase the sense of participation. Purpose: The aim of this literature review is to describe parents experiences of care of their children at the emergency department. Methods: The study was conducted as a literature review. The articels were found in the databases Cinahl, PubMed, Web Of Science and by manual research. Results: Six factors were selected that had significance for parents’ experiences of the care of their child at the emergency department. These were: communication, information, participants, waiting times and pain management. The results showed that communication between parents, children and caregivers and also between the caregivers mutually influenced the experience. The parents wanted to feel involved in the care of their children. Depending on how long the family had to wait to meet the doctor they were satisfied in different degrees. Conclusion: Parents’ needs a good communication to feel satisfied with the visit at the emergency department. Parents’ felt that the waiting times could be improved. Whether the parents wanted to be present during some medical examinations or treatments of the child it was important to them that they were offered to attent. / Bakgrund: På en akutmottagning inkommer föräldrar med sina barn som är i behov av akut vård i olika grader. För föräldrar kan det vara svårt att hantera när deras barn behöver genomgå behandlingar och undersökningar som kan upplevas som obehagliga. Ett väl fungerande samarbete mellan föräldrar och vårdpersonal är viktigt för att barnet ska få en god vård. Att tillämpa familjefokuserad omvårdnad kan underlätta vårdandet av barnet samt öka föräldrarnas känsla av delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser vid vård av deras barn på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, Web of science samt manuell sökning. Resultat: Sex faktorer valdes ut som hade betydelse för föräldrars upplevelse vid vården av deras barn på akutmottagning, dessa var följande: kommunikation, information, delaktighet, väntetider samt smärtbehandling. Resultatet visade att kommunikation mellan föräldrar, barn och vårdpersonal samt vårdpersonalen sinsemellan påverkade upplevelsen. Föräldrarna önskade att få känna sig delaktiga i vården av deras barn. Beroende på hur länge familjen fick vänta på ett möte med läkare blev de nöjda i olika grader. Slutsats: För att föräldrar ska känna sig nöjda med vården av deras barn på akutmottagning behövs en god kommunikation. Något som föräldrar ansåg kunde förbättras var väntetiderna. Oavsett om föräldrarna ville vara närvarande vid vissa undersökningar och behandlingar av barnet var det viktigt att de blev erbjudna att närvara.

Background: The two most common neuropsychiatric disabilities are attention deficithyperactivity disorder (ADHD) and autism spectrum disorder (ASD). Functional impairmentsentail some difficulties for the child that affects the family situation such as interaction withother people and learning and memory difficulties. Aim: The aim of this study was to illuminate the family's experience of living with childrenwho have a neuropsychiatric disability. Method: A qualitative approach was used for this literature based study. The CINAHL and PubMed databases were used to search for scientific articles. Through systematic searches we found ten articles and these were analyzed using Friberg's five-step method. Results: The result is presented on the basis of three themes: An everyday battle, Experiences of understanding and support from the outside world and Family life in light and darkness. It shows that it was a daily struggle for family members in their daily lives. The parents experienced a lack of understanding from the outside world and received limited support. Several parents felt socially isolated and alone. Their daily situation ended up in strong emotions. Conclusion: This study provides an understanding of how family members experience their everyday situation with the child with neuropsychiatric disability. The family relationship was affected in one way or another and it was important for family members to receive support. The nurse has an important responsibility to provide the support and care that family members need to avoid suffering.

Bakgrund: Inom neonatal intensivvård vårdas prematura barn med sina föräldrar och personalen bör ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess familj. Två metoder som används för att bland annat skapa förutsättningar för föräldra- barnkontakt, är Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) och känguruvård. Det finns ett flertal hinder som kan försvåra föräldra- barnkontakten när ett barn föds prematurt och sjuksköterskan har en central roll i att främja kontakten. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen av att bli förälder till ett prematurt barn i behov av neonatal intensivvård. Metod: Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades fem föräldrar/föräldrapar. Materialet har analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I berättelserna om föräldrarnas upplevelser identifierades ett övergripande tema, Mitt barns liv vilar i era händer, baserat på både positiva och negativa upplevelser från deras tid inom neonatal intensivvård. Detta tema bygger på sex kategorier: Trygg med personalen, Att få bli barnets förälder, Nöjd familj, Otrygg med personalen, Svårigheter att bli barnets förälder och Brist på samtal. Slutsats: När ett barn föds prematurt och är i behov av neonatal intensivvård finns det faktorer som personalen kan påverka för att underlätta den tidiga föräldra- barnkontakten. Klinisk betydelse: Med en ökad medvetenhet hos personal inom neonatal intensivvård om vad föräldrarna upplever som positivt/negativt i vården kan denna utvecklas och förbättras. En del i detta är att göra föräldrarna mer delaktiga i vården. / Background: In the Neonatal Intensive Care Unit premature infants and their parents are cared for, the staff´s holistic approach to the infant and their family is essential. Two methods used to create opportunities for contact between the parent and the infant are NIDCAP and kangaroo care. There are several obstacles that may hinder this contact when an infant is born prematurely and the nurse has a key role in promoting this contact. Purpose: The purpose of this study is to enlighten the experience of being the parent of a premature infant in need of Neonatal Intensive Care. Methods: Data collection was made through semi-structured interviews. Five parents /couple of parents were interviewed. The material has been analyzed with the inspiration of qualitative content analysis. Result: In the interviews with the parents an overarching theme were identified, My infant's life rests in your hands, based on both the positive and negative experiences during their time in Neonatal Intensive Care Unit. The theme is based on six categories: Secure with the staff, Becoming a parent, Happy family, Insecurity with the personnel, Difficulties to become the infant's parent, and Lack of dialogue. Conclusion: When an infant is born prematurely and in the need of Neonatal Intensive Care there are factors that the staff can affect in order to facilitate the early parent-child contact. Clinical significance: With an increased awareness among the neonatal intensive care staff what parents perceive as the positive/ negative, the care can be developed and improved. A part of this is to make parents more involved in the care of their infants.

Bakgrund: Att ha ett barn som vårdas på en intensivvårdsavdelning innebär att föräldrar tvingas lämna sitt barn i händerna hos vårdpersonal och detta är för de flesta föräldrar en ny situation som är förenad med upplevelser av stress och oro. En ökad kunskap om föräldrarnas upplevelse av tiden barnet vårdas på en intensivvårdsavdelning kan bidra till ett bättre omhändertagande av föräldrarna. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn som vårdas inom intensivvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och ett induktivt förhållningssätt där 13 artiklar inkluderades till resultatpresentationen. Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplevde oro och stress i samband med att barnet lades in på intensivvårdsavdelningen. Intensivvårdsavdelningen, som är en högteknologisk miljö med mycket personal runt barnet, beskrevs som en ny och okänd miljö av föräldrarna och upplevdes föra dem längre ifrån barnet. Rädsla för barnets framtid och oro för att barnet skulle dö beskrevs av föräldrarna. Föräldrar upplevde att stöd från vårdpersonal i form av kontinuerlig information, en god kommunikation och att tillåtas vara delaktiga var betydelsefullt. Slutsats: Att vårdteamet inkluderade och involverade föräldrarna i vården var viktigt och hade betydelse för att minska föräldrarnas stress och oro. Det ökade även föräldrarnas känsla av trygghet och  säkerhet i sin roll som förälder vilket har betydelse för föräldrarnas upplevelse av delaktighet samt för föräldrarnas förmåga att finnas där för sitt barn. Med ett familjeperspektiv och familjecentrering i vården av barnet ses familjen som en helhet och vidare forskning skulle kunna öka förståelsen för föräldrar i en utsatt situation och studera vad implementeringen av den familjecentrerade vården skulle innebära för föräldrarnas upplevelse. / Background: Having a child in an intensive care unit means that parents are forced to leave their child in the arms of the healthcare staff and for most parents this is a new situation and is associated with experiences of stress and anxiety. An increased knowledge of the parents' experience of the time their child is admitted to an intensive care unit can contribute to better care for the parents. Aim: To describe the parents’ experience of when their child is being admitted to an intensive care unit. Method: A systematic literature study with a qualitative approach and an inductive approach where 13 articles was included in the presentation of the result. Results: The result shows that parents’ experienced anxiety and stress when their child was admitted to the intensive care unit. The intensive care unit, which is a highly technical environment (with high technology) and a lot of people surrounding the child, was described by the parents as an new and unknown environment that separated them from their child. A fear of the future on the child's behalf and anxiety for the childs’ death was described by the parents. Parents’ experienced support from healthcare staff in the form of continuous information, good communication and being involved was meaningful. Conclusion: The healthcare teams’ ability to include and involve the parents in caring was important and of significance for reducing the parents’ stress and anxiety. It also increased the parents’ sense of comfort and security in their role as parents which is of significance in the parents’ experience of involvement and their ability to be there for their child. With a family-perspective and family-centered care in the care for the child the family was seen as an entirety och further research could increase the understanding of parents in a vulnerable situation and study what the implementation of family-centered care would mean for the parents’ experience

Bakgrund  Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. Tillståndet kräver ständiga kontroller och administrering av insulin. Vid dåligt behandlad sjukdom riskerar personen att drabbas av allvarliga komplikationer. I majoriteten av fallen med pediatrisk diabetes är det barnets föräldrar som får ansvaret att sköta barnets egenvård. Det utökade ansvaret att vårda ett kroniskt sjukt barn kan innebära en stor press för föräldrarna och påverka deras liv på flera plan. Därför anses det viktigt att beskriva föräldrars upplevelse av att vårda ett barn med diabetes typ 1.  Syfte Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever sin livssituation. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle beröra föräldrar till barn mellan 1-18 år som hade diabetes typ 1. Artiklarna blev kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets bedömningsmaterial för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten i de vetenskapliga artiklarna kategoriserades och analyserade med en integrerad dataanalys.  Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen kunde tre huvudkategorier identifieras: Livsförändringar kopplat till en allvarlig och livslång sjukdom, Kontrollbehov och upplevelsen av skifte i ansvaret samt livshantering och behov. Det uppdagades att barnets sjukdomstillstånd hade en stor påverkan på föräldrars ekonomiska, sociala, emotionella och fysiska liv. Vidare framkom det att föräldrarna utarbetade flertalet copingstrategier för att hantera situationen, men att det fortfarande föreföll sig finnas icke bemötta behov från sjukvården.  Slutsats Litteraturöversikten påvisade flertalet aspekter rörande föräldrars upplevelse av sitt barns diabetes och hur dessa påverkar föräldrarnas hälsa. Samtidigt framkom det uttryckta behov hos föräldrarna rörande vården kring barnet. Med det som bedömningsgrund kan hälso och sjukvården börja implementera mer insatser riktade åt föräldrarna, vilket skulle gynna föräldrarnas hälsa men också barnets vård. / Background Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease. The condition demands frequent controls and insulin administrations. If the demands are not met, the individual is at risk of developing serious complications. In most cases with paediatric diabetes, the child’s parents are responsible for the treatment. The additional responsibility of caring for a child with a chronic illness might put a strain on the parents and interfere with multiple dimensions of their lives. Therefore, it is considered important to explore parents' experience of caring for a child with type 1 diabetes. Aim The aim was to shed a light on how parents with children diagnosed with type 1 diabetes experience their life situation.  Method A nonsystematic review based on 16 scientific articles with qualitative and quantitative approaches. The selections criterion was that the article should refer to parents of children diagnosed with type 1 diabetes, aged 1-18 years old. The articles underwent a quality review based on Sophiahemmets university assessment basis for scientific classification and quality. The findings in the articles were categorised and analysed using an integrated data analysis.  Results From the integrated data analysis three main categories were identified: Life changes connected to a serious and lifelong disease, Control needs and the experience of transitioning in responsibilities and life management and needs. The child's illness had a major impact on the parents' financial, social, emotional and physical life. Furthermore, it was shown that the parents developed several coping strategies to deal with the situation, but that there still appeared to be unmet needs from the healthcare. Conclusions The literature review demonstrated several aspects concerning parents' experience of their child's diabetes and how these affect the parents' health. At the same time, the expressed needs of the parents concerning the care of the child emerged. With that as a basis for assessment, the health care system should implement more initiatives aimed at the parents, which would benefit the health of the parents but also the care of the child.

Bakgrund Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång vård och anpassning. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn samtidigt som prevalensen tycks öka världen över. Risken för både akuta och långsiktiga allvarliga komplikationer är stor varpå en adekvat egenvård är viktig. Eftersom föräldrar fortfarande har det yttersta ansvaret för sina ungdomar så faller ansvaret över egenvården på dem. Syfte Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara förälder till en ungdom med diabetes typ 1. Metod ​​En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda i kvalitativ design. Artikelsökningarna utfördes i PubMed samt CINAHL Complete. Analysen utfördes inspirerad av Fribergs metod.​ Resultat Litteraturöversikten resulterade i tre centrala teman: 1. Den förändrade vardagen, 2. Att konstant känna oro och 3. Att släppa kontrollen. Slutsats ​​Denna litteraturöversikt undersökte föräldrars erfarenheter av att ha en ungdom med typ 1 diabetes mellitus. Den visade att dessa föräldrar möter betydande utmaningar, med tre huvudteman: 1. Den förändrade vardagen, 2. Att konstant känna oro och 3. Att släppa kontrollen. Det är viktigt att ha förståelse för dessa föräldrars verklighet för att kunna ge bättre stöd och en mer personcentrerad vård.​ / Background Type 1 diabetes is a chronic disease that requires lifelong care and adaptation. It is one of the most common chronic diseases in children, and its prevalence appears to be increasing worldwide. The risk of both acute and long-term serious complications is significant, making proper self-care essential. Since parents still bear the ultimate responsibility for their adolescents, the responsibility for self-care falls on them. Aim The purpose is to describe the experience of being a parent of an adolescence with type 1 diabetes. Method Searches were performed in PubMed and CINAHL Complete. The analysis was conducted in accordance with Friberg's method. Results The literature review resulted in three central themes: 1. Altered daily life, 2. Constant feelings of anxiety, and 3. Letting go of control. Summary This literature review explored parents' experiences of having a teenager with type 1 diabetes mellitus. It revealed that these parents face significant challenges, with three main themes: 1. Altered daily life, 2. Constant feelings of anxiety, and 3. Letting go of control. Understanding the reality of these parents is crucial for providing better support and more person-centered care.