Bakgrund Typ 1 diabetes mellitus är en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. Livslång egenvård och anpassning av det dagliga livet är ett par av följderna av att få sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad som ser till individens hela livssituation krävs det kunskap om vad en långvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa.  Syfte Syftet var att beskriva egenupplevd hälsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus.  Metod Studien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Informanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en ständig påverkan på den egenupplevda hälsan. Sjukdomen upplevdes dels som en naturlig del av den egna personen med genomtänkta levnadsvanor som följd men även som energikrävande och begränsande. Informanterna beskrev att omgivningens okunskap om typ 1 diabetes mellitus var besvärande och att den specialiserade diabetesvården ofta misslyckades att tillgodose informanternas behov.  Slutsats Författarna till föreliggande studie har funnit att livet med typ 1 diabetes mellitus leder till omfattande hälsoeffekter på ett psykologiskt, fysiologiskt och socialt plan. En generellt högre kunskapsnivå hos sjukvårdspersonal i allmänhet och ett tydligare personcentrerat fokus för den specialiserade diabetesvården i synnerhet bedömer vi vara önskvärt.

Bakgrund: Typ 1-diabetes mellitus (T1DM) är en autoimmun sjukdom som kräver livslång hantering. Sjukdomen kräver stor ansträngning från barn och ungdomar. Med stöttning från sjuksköterskor, familj och vänner kan barn och ungdomar med T1DM uppnå en bättre diabeteshantering. Syfte: Studiens syfte var att belysa upplevelsen av professionellt och socialt stöd hos barn och ungdomar med T1DM. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet grundades på 11 vetenskapliga artiklar som hittades via två olika databaser. Resultat: Utifrån artiklarna framkom två huvudkategorier: Upplevelsen av professionellt stöd hos barn och ungdomar med Typ 1-diabetes mellitus och Upplevelsen av socialt stöd hos barn och ungdomar med Typ 1-diabetes mellitus. Barn och ungdomar med T1DM upplevde ett stöd från både sjuksköterskor, familj och vänner samtidigt som det framkom att en del barn och ungdomar inte upplevde att de fick det stödet. Konklusion: I litteraturstudien framkom det flera faktorer som medförde ett positivt stöd åt barnen och ungdomarna. Både professioner, familjer och vänner behöver få mer utbildning och information om diabetes. Vidare forskning om stöd för barn och ungdomar med T1DM är nödvändigt för att uppnå en så optimal diabeteshantering som möjligt. / Background: Type-1 diabetes mellitus (T1DM) is an autoimmune disease that requires lifelong treatment. The disease requires effort of children and adolescents. With support from healthcare professionals, family and friends, children and adolescents with T1DM can achieve a better diabetes management. Aim: The aim of the study was to highlight the experiences of children and adolescents with T1DM of professional and social support. Method: The study was a qualitative literature study with an inductive approach. The result was based on 11 scientific articles from two different databases. Result: Based on the articles, two main categories emerged: The experience of professional support in children and adolescents with Type-1 diabetes mellitus and The experience of social support in children and adolescents with Type-1 diabetes mellitus. Children and adolescents experienced support from healthcare professionals, family and friends but at the same time it emerged that some children and adolescents did not experienced that support. Conclusion: In the literary study, several factors emerged that led to a positive support for children and adolescents with T1DM. Both professionals, families and friends need more education and information about diabetes. Further research on support for children and adolescents with T1DM is necessary to achieve optimal diabetes management.

Bakgrund Typ 1-diabetes mellitus utgör en konstant närvaro som kräver daglig egenvård hela livet ut. Under ungdomsåren sker stora fysiska och sociala förändringar på kort tid vilket försvårar egenvården. Samtidigt utvecklar ungdomen självständighet från föräldrarna och anammar därmed ett ökat sjukdoms- och egenvårdsansvar. Diabetessjuksköterskan har med sin specialistkompetens och sin kontinuerliga kontakt med ungdomen värdefull kunskap om faktorer som påverkar ungdomens följsamhet till behandling. Syfte Syftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. Sju intervjuer med diabetessjuksköterskor genomfördes varav en pilotintervju. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat I resultatet framgick att stöd och acceptans från föräldrar och omgivning samt att ungdomen själv accepterade sin sjukdom var faktorer som påverkade följsamheten till behandling. Förståelse för sjukdomen, uppnådd genom kunskap eller mognad var nödvändigt för att kunna utföra god egenvård. Önskvärt var att diabetesvården utformades och anpassades efter ungdomens livsstil och personliga önskemål. Slutsats Faktorer som påverkade följsamheten till behandling varierade från individ till individ och en ungdom individuellt anpassad personcentrerad diabetesvård förbättrade egenvården och därmed följsamheten.

Studiens syfte var att beskriva upplevelse av hälsa och välbefinnande hos vuxna personer med Typ 1 Diabetes Mellitus (T1DM). Jämförelser gjordes även mellan kön och åldrar. Urvalet gjordes från medlemmar i Gävleborgs Diabetesförbund och bestod utav 56 personer (kvinnor n 30, män n 26) med ett åldersspann mellan 19-76. Använd datainsamlingsmetod var en förkortad och översatt version av mätinstrumentet Ryff’s Psychological Well being Scale. Enkäten bestod utav 18 frågor inom de 6 dimensioner som instrumentet består utav: Självacceptans, positiva relationer med andra, autonomi, levnadskontroll, meningen med livet samt personlig utveckling. Resultatet visade att gruppen T1DM skattade sig generellt högt inom hälsa och välbefinnande men lägst inom dimensionen autonomi och högst inom positiva relationer med andra. Statistisk signifikans framkom vid jämförelse av åldersgrupperna 19-39 och 40-60 inom dimensionerna meningen med livet samt personlig utveckling där gruppen 19-39 skattade sig högst inom båda dimensionerna. Statistisk signifikans kunde även påvisas vid jämförelse av samtliga 3 åldersgrupper inom dimensionen meningen med livet där gruppen 19-39 skattade sig högst och 61+ lägst. Slutligen kunde statistisk signifikans påvisas mellan könen inom dimensionen positiva relationer med andra där kvinnorna skattade sig högre än männen. Vidare forskning behövs inom området som rör personer med T1DM för att förbättra allmän hälsa och välbefinnande. / The aim of this study was to describe the experience health and well-being among adults with type 1 diabetes mellitus (T1DM). Comparison was made regarding sex and age. The sample was taken from Gävleborgs Diabetesförbund and consisted of 56 persons (women n 30, men n 26) aged between 19 and 76. Health and well-being was measured with a shortened translated 18 item version of the instrument Ryff’s Psychological Well being Scale. The 18 items describe the 6 dimensions of the instrument which it is built on: self-acceptance, positive relationships with others, autonomy, environmental mastery, purpose in life and personal growth. The result shows that the group T1DM estimated themselves generally high in health and well-being but lowest in the dimension autonomy and highest in positive relations with others. Statistical significance was shown in comparison between age groups 19-39 and 40-60 in the dimensions purpose in life and personal growth, where the group 19-39 estimated themselves highest in both dimensions. Statistical significance was also demonstrated in comparison between all age groups in the dimension purpose in life, where the group 19-39 estimated themselves highest and 61+ lowest. Finally, statistical significance was shown between the sexes in the dimension positive relations with others, where the women estimated themselves higher than the men. Further research is needed in the area that involves persons with T1DM to improve their general health and well-being.

Adolescensutvecklingen är en känslig period, då övergången från att vara ett beroende barn till att bli en självständig vuxen skall äga rum. Under denna kritiska process sker identitetsutveckling och strävan efter att vara oberoende föräldrar ökar. År 2013 rapporterades att cirka 50000 personer i Sverige har typ 1 diabetes mellitus (T1DM) och statistik pekar på en ständig ökning av sjukdomen. T1DM är en ämnesomsättningssjukdom som kännetecknas av brist på hormonet insulin. Sjukdomen behandlas med insulin, kost och motion och kräver dessutom regelbundenhet och daglig egenvård. Syftet med studien var att identifiera hälsorelaterade utmaningar med T1DM under adolescensutvecklingen, ur ett personperspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och bearbetats. Resultatet visar att T1DM under adolescensutvecklingen medför speciella utmaningar och problematik kring föräldrarelationen, vikten av kunskap och stöd samt behovet av att vara som alla andra. Vidare forskning bör fokusera på föräldrars samt hälso- och sjukvårdspersonals perspektiv kring T1DM under adolescensutvecklingen, för att få ett helhetsperspektiv och kunna stödja den drabbade ungdomen på bästa sätt. / The adolescence is a sensitive period with the transition from being a dependent child to becoming an independent adult. During this critical process ones identity develops and the desire to be self-sustaining without parents increases. In 2013 it was reported that approximately 50 000 people in Sweden have type 1 diabetes mellitus (T1DM) and statistics point to a steady increase of the disease. T1DM is a metabolic disease characterized by a lack of the hormone insulin. The disease is treated with insulin, diet and exercise and also requires regularity and daily self-care. The purpose of this study was to identify health related challenges with T1DM during the period of adolescence, from a person perspective. This is a literature study in which 13 scientific articles have been reviewed and processed. The result shows that T1DM during the period of adolescence poses special challenges and problems relating to the parental relationship, the importance of knowledge and support, and the need to be like everyone else. Further research should focus on the perspectives of both parents and healthcare staff on T1DM during adolescence, to get an overall perspective and be able to assist the affected youth in the best possible way.

Typ 1-diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som orsakas av en försämrad insulinproduktion som på sikt leder till total insulinbrist och kräver därmed livslång behandling med insulin. Typ 1-diabetes mellitus debuterar främst under barn- eller tonåren. Att leva med sjukdomen kräver att individen ska själv kunna hantera och utföra egenvården. Övergången från barn till tonåring kan därmed vara en svår period då ansvaret för egenvården förflyttas från föräldrarna till tonåringen, samtidigt som fysiologiska, psykologiska samt sociala förändringar sker. / Type 1-diabetes mellitus is a chronic disease caused by impaired insulin production which eventually leads to insulin deficiency and thus requires lifelong treatment with insulin. Type 1-diabetes mellitus debuts mainly during childhood or adolescence. Living with the disease requires the individual to be able to manage and perform self-care. The transition from child to adolescent can thus be a difficult period when the responsibility for self-care is transferred from the parents to the adolescent. While at the same time physiological, psychological and social changes take place.

Bakgrund Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång vård och anpassning. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn samtidigt som prevalensen tycks öka världen över. Risken för både akuta och långsiktiga allvarliga komplikationer är stor varpå en adekvat egenvård är viktig. Eftersom föräldrar fortfarande har det yttersta ansvaret för sina ungdomar så faller ansvaret över egenvården på dem. Syfte Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara förälder till en ungdom med diabetes typ 1. Metod ​​En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda i kvalitativ design. Artikelsökningarna utfördes i PubMed samt CINAHL Complete. Analysen utfördes inspirerad av Fribergs metod.​ Resultat Litteraturöversikten resulterade i tre centrala teman: 1. Den förändrade vardagen, 2. Att konstant känna oro och 3. Att släppa kontrollen. Slutsats ​​Denna litteraturöversikt undersökte föräldrars erfarenheter av att ha en ungdom med typ 1 diabetes mellitus. Den visade att dessa föräldrar möter betydande utmaningar, med tre huvudteman: 1. Den förändrade vardagen, 2. Att konstant känna oro och 3. Att släppa kontrollen. Det är viktigt att ha förståelse för dessa föräldrars verklighet för att kunna ge bättre stöd och en mer personcentrerad vård.​ / Background Type 1 diabetes is a chronic disease that requires lifelong care and adaptation. It is one of the most common chronic diseases in children, and its prevalence appears to be increasing worldwide. The risk of both acute and long-term serious complications is significant, making proper self-care essential. Since parents still bear the ultimate responsibility for their adolescents, the responsibility for self-care falls on them. Aim The purpose is to describe the experience of being a parent of an adolescence with type 1 diabetes. Method Searches were performed in PubMed and CINAHL Complete. The analysis was conducted in accordance with Friberg's method. Results The literature review resulted in three central themes: 1. Altered daily life, 2. Constant feelings of anxiety, and 3. Letting go of control. Summary This literature review explored parents' experiences of having a teenager with type 1 diabetes mellitus. It revealed that these parents face significant challenges, with three main themes: 1. Altered daily life, 2. Constant feelings of anxiety, and 3. Letting go of control. Understanding the reality of these parents is crucial for providing better support and more person-centered care.