As the population in the Stockholm region continues to increase problems arise regarding how these new inhabitants are to travel across the region in a sustainable way, this at the same time as making sure that municipalities are planning for sustainable land use. Solving the problem with mobility has historically been done through guaranteeing a set number of parking spaces in direct connection to new development through the use of parking norms. These norms has slowly become more and more criticized and are seen to contribute to unsustainable land use through excess parking spaces, something that in the end lead to increased car use. This study is based on the hypothesis that the municipal way of planning for parking is outdated and not sustainable in the long term when it comes to environmental sustainability. The study investigates the long term effects of parking norms in the Swedish municipality of Vaxholms stad located in the outskirts of Stockholm County and also analyses how more complex spatial analyses can contribute to more sustainable parking planning. The results of the study are that current method of planning for parking in the municipality is outdated not environmentally sustainable long term. One of the reasons is the lack of geographical precision in combination with the fact that mobility measures are not be able to affect the outcome of the number of parking spaces planned for. The parking norm is in need of an update as well as more detailed spatial analyses, otherwise the municipality is at risk of planning for the wrong amount of parking in the wrong places. The combination of binding parking norms, parking spaces in direct proximity to new development and bad proximity analysis regarding public transport the municipality will make the car stay as the main mode of transport even in the future. / I och med Stockholmsregionen allt mer v.xande befolkning i tillkommer stora problem g.llande hur inv.narna ska f.rflytta sig i det geografiska rummet samt hur kommunernas mark ska kunna anv.ndas p. ett h.llbart s.tt. Historiskt sett har mobilitetsproblematiken l.st genom att kommuner f.rsett inv.narna med bilparkering kopplad till bostaden genom anv.ndandet av bindande parkeringsnormer. D.remot b.rjar dessa normer bli allt mer kritiserade och anses bidra till ett .verskott av m.ngden parkeringsplatser och i sin tur bidragit till fortsatt h.g bilanv.ndning och ineffektiv markanv.ndning. Denna studie grundar sig d.rf.r i hypotesen att kommunernas l.ngsiktiga planeringsarbete f.r parkering .r inaktuell och inte l.ngsiktigt h.llbar ur ett ekologiskt perspektiv. Studien unders.ker de l.ngsiktiga effekterna av parkeringsnormer i det specifika fallet Vaxholms stad samt analyserar .ven hur mer komplexa rumsliga analyser kan ligga till grund f.r en mer l.ngsiktigt h.llbar parkeringsplanering. Resultatet av studien .r att den nuvarande metoden f.r parkeringsplanering i kommunen .r utdaterad och inte l.ngsiktigt h.llbar ur ett ekologiskt perspektiv. En av anledningarna .r avsaknaden av geografisk precision samt att mobilitets.tg.rder som kommunen kan anv.nda sig av inte har m.jlighet att p.verka m.ngden parkeringsplatser. Normen .r i behov av att uppdateras och vid skapandet av en ny norm beh.ver ytterligare rumsliga analyser utf.ras f.r att undvika felaktiga slutsatser om parkeringsbehovet idag och i framtiden. Genom att anv.nda sig av bindande parkeringsnormer tillsammans med parkeringsplatser i direkt koppling till bostaden och med d.lig koppling till de nuvarande kollektivtrafiknoderna kommer bilen att forts.tta vara de prioriterade reses.ttet f.r kommunens inv.nare .ven i framtiden.

In an era of increasing emphasis on sustainability across industries, the housing sector faces unique challenges in providing sustainable accommodations, particularly for international students. Efficient facility management in this context necessitates collaborative stakeholder efforts to achieve ecological, economic, and social sustainability goals amid cultural diversity that impacts occupant satisfaction. Akademiska Hus, a prominent Swedish company, leads sustainable housing initiatives for international students, leveraging digital innovations to enhance stakeholder satisfaction.This master's thesis aims to explore efficient and sustainable facility management approaches in student housing using a smartphone app. It culminates in the development of a prototype roadmap for delivering sustainable student accommodations. The roadmap is informed by a case study of Språkskrapan, a student accommodation facility owned by Akademiska Hus and managed by the University of Gothenburg.The study engages stakeholders, including housing providers and students, to identify needs and goals, assesses the performance of a smartphone app for facility management, and explores strategies for sustainable building management tailored to student requirements. The research follows the structured approach of the double- diamond design process: identifying student needs through interviews, defining challenges based on feedback, proposing solutions, and testing potential solutions.The findings will yield a comprehensive roadmap for offering sustainable student housing, providing insights into sustainable facility management aligned with digital innovation for student accommodation. This study serves as a blueprint for future community development projects, offering guidance on achieving sustainability objectives in resource-constrained environments. / I en tid då hållbarhet betonas allt mer i alla branscher står bostadssektorn inför unika utmaningar när det gäller att tillhandahålla hållbara boenden, särskilt för internationella studenter. Effektiv fastighetsförvaltning i detta sammanhang kräver samarbete mellan intressenter för att uppnå ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsmål mitt i kulturell mångfald som påverkar hyresgästernas tillfredsställelse. Akademiska Hus, ett framstående svenskt företag, leder hållbara bostadsinitiativ för internationella studenter och utnyttjar digitala innovationer för att öka intressenternas tillfredsställelse.Denna masteruppsats syftar till att utforska effektiva och hållbara metoder för fastighetsförvaltning i studentbostäder med hjälp av en smartphone-app. Det kulminerar i utvecklingen av en prototyp för en färdplan för att leverera hållbara studentbostäder. Färdplanen baseras på en fallstudie av Språkskrapan, ett studentboende som ägs av Akademiska Hus och förvaltas av Göteborgs universitet.Studien engagerar intressenter, inklusive bostadsleverantörer och studenter, för att identifiera behov och mål, utvärderar prestandan hos en smartphone-app för fastighetsförvaltning och utforskar strategier för hållbar fastighetsförvaltning som är skräddarsydd för studenternas krav. Forskningen följer det strukturerade tillvägagångssättet i designprocessen med dubbla diamanter: identifiera studenternas behov genom intervjuer, definiera utmaningar baserat på återkoppling, föreslå lösningar och testa potentiella lösningar.Resultaten kommer att leda till en omfattande färdplan för att erbjuda hållbara studentbostäder och ge insikter i hållbar fastighetsförvaltning i linje med digital innovation för studentbostäder. Denna studie fungerar som en plan för framtida samhällsutvecklingsprojekt och ger vägledning för att uppnå hållbarhetsmål i resursbegränsade miljöer.

Transportsektorn dras med ett antal problem som är proportionerliga mot antalet bilresor. Kommuner som vill begränsa dessa kan utnyttja markanvändningspolitiken, där kommunen ofta har rådighet över parkeringstalen, d.v.s. kraven på antal bilparkeringsplatser som ska anläggas. Forskningen pekar på att sänkta parkeringstal är effektivt för att minska antalet bilresor, men ju mer effektiv sådan policy är, desto mindre acceptabel anses den ofta vara hos allmänheten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för acceptansgraden och om kommuner kan påverka dessa för att öka acceptansen. Detta görs med en enkätstudie (n=245) bland boende i femtio olika flerbostadshus i Huddinge kommun, där samband mellan enkätsvaren och uppgifter om bostadshusets fysiska miljö samt dess parkeringsplanering undersöks med hjälp av multipel regression. Resultatet visar att individers upplevelse av andra medborgares grad av acceptans, individers uppfattning den befintliga trafikproblematiken samt individens preferenser för sitt eget resande är de viktigaste faktorerna som påverkar acceptansgraden. Studien visar vidare att sänkt parkeringstal vid bostaden är korrelerat med lägre acceptans för kommunens parkeringsriktlinjer, och att det därmed är angeläget att hitta sätt att skapa mer av den acceptans som annars riskerar att urholkas när låga parkeringstal tillämpas i allt fler flerbostadshus. De flesta faktorer som kommunen har kontroll över saknar samband med acceptansgraden, men resultatet pekar på att några möjligheter finns inom cykelparkeringsförbättringar och kort gångavstånd till kollektivtrafiken. Vidare skulle kommuner kunna använda sig av placering av parkeringsplatser längre från bostaden i stället för sänkt parkeringstal för att uppnå sina mål, eftersom forskning visar på liknande effekter, samtidigt som denna studie pekar på att avståndet från bostaden inte har något samband med acceptansen. / The transportation sector is affected by multiple issues that are proportional to the number of car trips. Municipalities who wish to mitigate these issues can alter their land use policy, in which it typically has the power to set minimum parking requirements (MPRs) for properties within its boundaries. Previous research shows that lowered MPRs are effective in reducing the number of car trips, but the more effective such policy is, the less acceptable it is typically deemed to be by the public. Therefore, the purpose of this thesis is to determine which factors affect policy acceptance and how the municipality can influence this. The study is conducted using a self-administered questionnaire (n=245) with participants from fifty different apartment buildings across the Huddinge municipality. Relationships among the questionnaire data, data about the physical environment at the respondent’s house and the land use policy applied during its construction are then examined using multiple regression. The results show that individuals’ perception of acceptance among other citizens, individuals’ perceptions of traffic problems and individuals’ own preferences related to travel behaviour are the most important factors affecting acceptance. Furthermore, the study shows that lower MPRs at the respondent’s residence is correlated with lower acceptance for the municipality’s present parking policy. Therefore, it is important to find ways to engender acceptance, since support for the policy might otherwise be undermined as low MPRs get implemented in a greater share of apartment buildings. Most factors that the municipality can control are not correlated with the degree of acceptance, but the results suggest some possibilities in residential bicycle parking improvements and shorter walking distances to public transport stops. Additionally, the municipality could shift the focus of its land use policy measures toward placement of parking spaces further away from entrances, since previous research show that this may have a similar effect on car trips, and this study shows that it is not correlated with the degree of acceptance.