Patients experience some degree of pain accompanying all surgical procedures. If this pain is not adequately treated, it will cause severe physiological and psychological damage. It will even affect patients' postoperative recovery. However, if preemptive analgesia is administered before noxious stimuli arise, rather than afterwards, it is significantly more effective. The purpose of this study is to recognize that reasonable effort and time should be spent to determine a patient's tolerance level towards pain before surgery. Then, the appropriate dosage of analgesia can be given immediately after surgery to alleviate pain. By administering effective pain relief, it will improve patient¡¦s satisfaction with medical services. Using classic experimental design (which consists of an experimental group and a control group), this study focuses on cases of patients who had hemorrhoid surgery in a certain hospital in southern Taiwan. The experimental group and the control group consist of a total of 75 valid samples. The experimental group received customizing analgesic postoperative care, while the control group received conventional analgesic postoperative care. Patient¡¦s satisfaction questionnaires were gathered from patients on the day they were discharged from the hospital. Instruments used in the experiment include VAS, PThM, and patient¡¦s satisfaction questionnaires.To examine the basic characteristics of the samples in both the experimental group and the control group, two statistical methods, Chi-square test and independent T test, were adopted. For patient¡¦s satisfaction questionnaires, Mann-Whitney-Wilcoxon test of nonparametric method was adopted to examine if obvious differences in satisfaction levels existed between the two groups. The result of the experiment shows the analgesic effect from customizing analgesic postoperative care is far better than conventional care. The patient¡¦s satisfaction toward the doctor's professional skill was higher as well. On the other hand, the patient¡¦s satisfaction level toward the whole medical process had no obvious improvement. This study proves that customizing analgesic postoperative care can effectively prevent postoperative pain from occurring. However, to raise patient¡¦s satisfaction towards the whole medical process, better professional medical skill is required as well as improved medical services.

Sammanfattning Bakgrund: Förstoppning är ett vanligt förekommande symtom som kan drabba vem som helst, och skapar lidande på både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt plan. Trots att hela människans existens kan påverkas av förstoppning är det något som många tycker är svårt och genant att tala om, vilket ska tas hänsyn till i mötet med dessa patienter. Orsakerna till förstoppning varierar och upplevelsen av förstoppning är individuell. Således bör även utgångspunkten i omvårdnaden naturligen vara individanpassade omvårdnadsåtgärder som utgår från patienters subjektiva upplevelser. Trots det används i sjukvården medicinska bedömningskriterier vid diagnostisering av förstoppning. Förstoppning har märkbara ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården, och för hela samhället. Det är dock främst de omfattande konsekvenser förstoppning har för den enskilda individen, i form av ett multidimensionellt lidande, som understryker behovet av att till varje pris förebygga och försöka att undvika att förstoppning uppstår. Dessutom är det enklare att förebygga förstoppning, än att behandla en manifest förstoppning. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av förstoppning Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier; fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och en med mixad metod. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av förstoppning varierar. Resultatet kan presenteras under följande kategorier: En subjektiv upplevelse att vara förstoppad; Behov av kunskap om förstoppning; Förstoppningens påverkan på den enskilda individen; Effekt av behandling mot förstoppning; Erfarenhet av egenvård mot förstoppning och Erfarenheter och upplevelser av mötet med vårdpersonal. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Erikssons (1994) teori om lidande i vården under följande teman: Förstoppning är tidskrävande; Förstoppning orsakar stort lidande; Bemötandet är av stor betydelse; Omvårdnaden vid förstoppning behöver individanpassas; Det råder en märkbar okunskap kring förstoppning; Empowerment har betydelse för att återfå känslan av kontroll och Det är svårt att tala om förstoppning. Nyckelord: Förstoppning, patienters upplevelser, patienters erfarenheter / Abstract Background: Constipation is a common symptom that can affect anyone, and creates suffering for patients on physical, psychological, social and existential levels. Although the person´s entire existence can be affected, constipation is something many people find difficult and embarrassing to talk about. This should be taken into account, in the encounter with these patients. The causes of constipation vary, and the experiences of constipation are individual. Thus, the starting point in the care should naturally be an individualized nursing care, based on patients' subjective experiences. Despite this, medical assessment criteria are used in the diagnosis of constipation. Constipation has significant financial consequences on health care, and on the entire community. However, it is primarily the major impact that constipation has on the individual, in terms of multidimensional suffering, which underlines the need to, at all costs, prevent and to try to avoid constipation from occurring. Furthermore, it is easier to prevent constipation, that to treat a manifest constipation. Aim: To elucidate patient´s experiences of constipation. Methods: The study is a literature review based on nine scientific studies; four qualitative, four quantitative and one with a mixed method. Results: The findings in this study showed that the experiences of constipation vary. The results can be presented through the following categories: A subjective experience being constipated; The need of knowledge about constipation; The impact of constipation on the individual; Effects of treatments for constipation; Experiences of self-treatment for constipation and Experiences of meetings with health professionals. Discussions: The findings were discussed in relation to the theory of suffering by Eriksson (1994) through following themes: Constipation is time consuming; Constipation causes great suffering; How patients are treated is of major importance; Nursing care for constipation needs to be individualized; There is a significant lack of knowledge about constipation; Empowerment is important to cover the sense of control and It´s hard to talk about constipation. Keywords: Constipation, patient´s experiences

Bakgrund: Att arbeta nära döden är ofta känslomässigt påfrestande för sjuksköterskor. För att kunna ge god och personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskan vara medveten om hur upplevda känslor av sorg efter ett patientdödsfall kan hanteras och hur copingstrategier kan användas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans copingstrategier vid patientdödsfall. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där resultatet grundade sig i 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: De mest förekommande copingstrategierna för att hantera sorg efter patientdödsfall var att ventilera med familj, vänner och kollegor, att distansera sig från döden samt acceptera döden som något naturligt. Ur resultatet framkom även copingstrategier som handlade om att visa tacksamhet, genomgå inre förändringar, utöva destruktiva beteenden, fokusera på arbetsuppgifter och söka bekräftelse. Konklusion: Sjuksköterskor använder sig av många olika typer av copingstrategier för att hantera sorg efter patientdödsfall. Det finns både risk och nytta med de olika copingstrategierna och sjuksköterskan behöver vara medveten kring dessa. Att på ett korrekt sätt använda copingstrategier för att hantera sorg är nödvändigt för att säkerställa omvårdnadens kvalitet. / Background: Working close to death is often emotionally stressful for the nurse. To deliver a good and person-centered nursing care, the nurse must be aware of how experienced emotions and grief after a patient's death should be handled and which coping strategies are most suitable to use. Aim: The aim was to describe nurses´ coping strategies in case of a patient's death. Method: The method used was a general literature study with an inductive approach where the result was based on 12 scientific articles. Result: The coping strategies that most nurses used to cope with grief after a patient's death were venting to family, friends, and colleagues, distancing themself from the death and accepting death as something natural. The result also revealed that coping strategies such as showing gratitude, undergoing inner changes, using destructive behaviours, keep focusing on tasks and seeking affirmation. Conclusion: Nurses use many different types of coping strategies to deal with grief after patients' death. There are both risks and benefits to the different coping strategies and the nurse needs to be aware of these. Appropriate use of coping strategies to manage grief is necessary to ensure quality nursing care.

Bakgrund: Inför ett kirurgiskt ingrepp erhålls information kring pre/intra/post – operativa rutiner. Det är inte helt klarlagt hur patienter uppfattar och kan ta till sig denna information. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av preoperativ information inför kolo-rektal cancer kirurgi. Design: Kvalitativ deskriptiv studie med semi-strukturerade intervjuer. Kontext: Intervjuerna genomfördes på en vårdavdelning tillhörande ett universitetssjukhus i Sverige. Deltagare: 14 deltagare tillfrågades att delta i studien varav sju accepterade att delta. Metod: Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant, insamlad data analyserades efter latent innehåll utefter Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultat: Huvudtema: Personcentrerad omvårdnad, och fyra teman: 1. Betydelsen av individuellt anpassad information. 2. Tydliga besked och bra bemötande främjar trygghet. 3. Stöd av närstående är betydelsefullt. 4. Väntan på svar främjar ovisshet. Deltagarna var sammantaget nöjda med erhållen preoperativ information. Några av deltagarna hade dock svårigheter att minnas all information som givits. Att leva i ovisshet kring fortsatt prognos samt framtiden gav känslor av otrygghet och oro. Betydelsen av närstående och anhöriga var stor, dels för att uppfatta informationen korrekt, för att minnas den samt för emotionellt stöd. Behov av ytterligare information gällde biverkningar av läkemedel, kostråd efter kirurgi, provsvar, peroperativa förlopp samt information kring livet efter sjukhusvistelsen. Slutsats: : Att utgå från en personcentrerad vård, där patientens egna berättelse är i fokus, kan bidra till att ge en mer individbaserad preoperativ information, och på så sätt stärka patientens egna resurser under vårdtiden. / Background: Information regarding the pre/intra/post – operative routines is given prior to surgical interventions. It is not entirely clarified how patients perceive this information. Objective: To explore patients´ experiences regarding preoperative information before undergoing colo-rectal cancer surgery. Design: Qualitative descriptive study with semi-structured interviews. Setting: Interviews were conducted in a hospital ward on a university hospital in Sweden. Participants: 14 participants were asked to participate and seven accepted to participate in the study. Method: Interviews were tape recordered and collected data were transcribed verbatim and analyzed for latent content using Graneheim and Lundman´s outline for content analysis. Results: Main theme: Person-centered nursing care. Four themes were identified: 1. The meaning of individual-based information. 2. Explicit notifications and warm receptions promote feelings of safety. 3. Support from next of kin are meaningfull. 4. Waiting for answers promotes feelings of uncertainty. All of the participants were satisfied with acquired preoperative information. However, a few of the participants had difficulties remembering all of the information given. Feelings of uncertainty about the prognosis and the future were present and were experienced as to somewhat burdensome. The importance of relatives and next of kin were very important in regard of understanding and memorizing given information, but also for emotional support. The need for further desired information included pharmacological side effects, dietary advice following surgery, test results, perioperative complications and information regarding life after discharge. Conclusions: Providing person-centered care based on the narrative from the patient can help healthcare professionals to provide more accurate and individual based preoperative information.

Bakgrund: Fastspänning i en bältessäng är relativt vanligt förekommande i Sverige och flera andra länder inom den slutna psykiatriska vården. Forskning kring sjuksköterskors upplevelse om fastspänning visar på att det dels uppfattas som någonting etiskt svårt, samtidigt anses fastspänning vara någonting nödvändigt ur en säkerhetsaspekt.  Lite är känt forskningsmässigt kring vad som är patienters upplevelser av fastspänning, och kring det som är känt saknas det aktuell litteraturöversikt. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva patienters upplevelser kring tvångsåtgärden fastspänning inom den slutna psykiatriska vården. Metod: Denna uppsats är en systematisk litteraturöversikt som bygger på en sammanställning av nio kvalitativa artiklar. Dataanalysen genomfördes enligt Evans tolkande dataanalysmetod. Resultat: Tre teman framkom kring upplevelsen av fastspänning, dessa var: innan fastspänning, under fastspänning och efter fastspänning. Tio subteman framkom: Patienters upplevelse av en bristande och provokativ vård, patienters önskan av vård när den upplevs bristande och provokativ, maktlöshet och rädsla, känslan av att vara totalt utlämnad och försvarslös, en förlorad verklighetsuppfattning, fastspänning som någonting säkert och tryggt, patienters upplevelse av personalens bemötande, patienters synpunkter på personalens bemötande, patienters behov av att få delge sin uppfattning samt skapa möjlighet till förståelse och negativa konsekvenser av fastspänning. Resultatets teman och subteman ledde fram till en sammantagen syntetisering i form av: Patienters utsatthet skapar längtan efter en vårdande kommunikation. Slutsats: Fastspänning är i de flesta fall en mycket negativ upplevelse för patienter. Patienters upplevelser av fastspänning kan dock förbättras om sjuksköterskan innan, under och efter fastspänning har en vårdande kommunikation gentemot patienter. / Background: Mechanical restraint is relatively common in Sweden and several other countries within the psychiatric inpatient care. Research on nurses' experience of restraining shows that it’s perceived as something ethically difficult. Mechanical restraints is also considered to be something necessary in terms of safety. Little is known scientifically about what the patient’s experiences of mechanical restraints are, and there’s no current literature review. Aim: The purpose of the present study was to describe patients’ experiences of the coercive measure mechanical restraint in psychiatric inpatient care. Method: A systematic review of literature based on a compilation of nine qualitative articles. The data analysis was carried out according to Evans interpretive data analysis method. Results: Three main themes emerged in the experience of restraints, which were: before restraint, during restraint and after restraint. Ten subthemes emerged: Patients' experience of a lacking and provocative care, patients' needs in the experience of a lacking and provocative care, powerlessness and fear, the feeling of being totally extradited and defenseless, a lost sense of reality, restraint as something safe and secure, patients' perception of the staff's treatment, patients' thoughts on the staff's treatment, patients' need to share their thoughts and create opportunities for being understood and negative consequences of restraint. The themes and sub-themes led to a total synthesis in the form of: The exposed patients' longing for a caring communication. Conclusion: Restraint is in most cases a very negative experience for patients. Patients' experience of restraint can, however, be improved if the nurse before, during and after restraint provides a caring communication with patients.

<p>Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap.</p> / <p>It is the nurse's responsibility to establish a caring relationship in which the patient feels safe, therefore it was important to highlight the patient's own perception of the caring relationship and what it means to caring. The aim of this study was to investigate the meaning of the caring relationship for adult patients in compulsory psychiatric treatment. The study was a literature review with qualitative and descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases in Cinahl and PubMed with the keywords psychiatric care, caring relationship, coercion, and patient experiences. The selected articles were quality reviewed and then a content analysis of the manifest content was made which resulted in six categories: to feel disregarded loss of dignity, powerlessness, to be taken seriously, humanity and participation. Thereafter, an interpretation of the manifest content, i.e. a latent content analysis was made. Two themes were discerned: one-sidedness and mutuality. Patients described either that they experienced a distance from the health personal or that they responded to them on an equal plane. Since patients are in a dependent position in compulsory psychiatric treatment relationship becomes uneven (asymmetrical). A mutual caring relationship can be seen as a moral standard that paves the way for the establishment of a community.</p>

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap. / It is the nurse's responsibility to establish a caring relationship in which the patient feels safe, therefore it was important to highlight the patient's own perception of the caring relationship and what it means to caring. The aim of this study was to investigate the meaning of the caring relationship for adult patients in compulsory psychiatric treatment. The study was a literature review with qualitative and descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases in Cinahl and PubMed with the keywords psychiatric care, caring relationship, coercion, and patient experiences. The selected articles were quality reviewed and then a content analysis of the manifest content was made which resulted in six categories: to feel disregarded loss of dignity, powerlessness, to be taken seriously, humanity and participation. Thereafter, an interpretation of the manifest content, i.e. a latent content analysis was made. Two themes were discerned: one-sidedness and mutuality. Patients described either that they experienced a distance from the health personal or that they responded to them on an equal plane. Since patients are in a dependent position in compulsory psychiatric treatment relationship becomes uneven (asymmetrical). A mutual caring relationship can be seen as a moral standard that paves the way for the establishment of a community.

The final thesis follows up the quality of health care. This topic has been nowadays much discussed and is very current. The aim of this work was to bring the issue of health care quality and analyze the quality of health care in the facility Dr. Pírko Clinic by using a questionnaire to research the satisfaction of it's patients.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken i världen. En av behandlingarna som kan ges vid detta är koronar bypass operation. Väntan inför denna operation kan upplevas oviss och skapa oro hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse i väntan på koronar bypass operation. Metod: Studien genomfördes som en allmän strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats där sex kvalitativa, en kvantitativ samt en artikel med mixad metod erhölls. Data bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienter upplever såväl emotionell som somatisk påfrestning i väntan på koronar bypass operation. De mest framträdande upplevelserna var att patienterna upplevde ängslan och oro, ovisshet, rädsla och fysiska restriktioner. Dessa upplevelser mynnade ut till två teman den emotionella väntan och den somatiska väntan. Konklusion: I väntan på koronar bypass operation var de mest framträdande upplevelserna ovisshet samt ängslan och oro. För att reducera ovissheten, ängslan och oron var det av största vikt att sjuksköterskan arbetade personcentrerat. En sjuksköterskeledd intervention samt möjlighet att prata med tidigare koronar bypass operation patienter visade en signifikant reducering av den emotionella påfrestningen. En ökad förståelse för patienters upplevelse i väntan på koronar bypass operation är av stor vikt för att möjliggöra personcentrerad omvårdnad. / Cardiovascular disease is the leading cause of death in the world. One of the treatments for this is to undergo a coronary artery bypass graft. The waiting time before surgery causes uncertainty and worry in some patients. The aim was to examine patients’ experience while waiting for coronary artery bypass. The Method used was a general structured literature study with an inductive approach, where sixarticles with a qualitative approach, one quantitative and one with mixed method were found. The data was processed through a content analysis. The Result showed that patients experience both emotional and somatic stress while waiting for coronary artery bypass surgery. The most dominant experiences and emotions that patients felt were anxiety, uncertainty, fear, and physical restrictions. These experiences and emotions resulted in two themes Emotional waiting and Somatic waiting. TheConclusion showed to reduce uncertainty and anxiety it was of the utmost importance that the nurse applied person-centered care. A nurse-led intervention as well as the opportunity to talk with former coronary artery bypass patients showed a significant reduction in emotional strain. An increased understanding of patient´s experience while waiting for coronary artery bypass is of great importance to enable person-centered care.

The presented master thesis concerns an own design concept of a CT scanner that meet the basic technical, ergonomical and social requirements and also brings a new look and shape as solution to the main topic.