Bakgrund: Livslängden ökar i samhället med den ständiga utvecklingen av teknik och medicin, samtidigt är det ett ökande antal personer som lever med svåra sjukdomar och lidande. Den palliativa vården i Sverige syftar till att lindra mångfacetterat lidande i livets slutskede. Allt fler länder i världen legaliserar dödshjälp. I Sverige är dödshjälp inte lagligt men ämnet är ständigt aktuellt genom debatter där dödshjälp diskuteras ur olika synvinklar och etiska aspekter. Trots att dödshjälp inte är lagligt finns det patienter som efterfrågar dödshjälp. Syfte: Syftet var att belysa faktorer och upplevelser som påverkar att patienter med en terminal sjukdom i livets slutskede önskar dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt inkluderande tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och Cinahl COMPLETE. Resultat: Två huvudteman identifierades, autonomi och lidande. Undertema till autonomi var rätt att bestämma över sin egen död och dö med värdighet. Undertema till lidande var smärta, förluster och börda. Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Beauchamp och Childress etiska principer. Patienter önskar dödshjälp främst på grund av smärta och upplevelsen av att vara en börda. Om dessa lindras kan dock önskan om dödshjälp upphöra. Självbestämmande och livskvalitet är viktiga faktorer för patienten att få upprätthålla även i livets slutskede. / Background: Lifespan in society is constantly increasing with the constant development of technology and medicine, at the same time there is an increasing number of people living with severe diseases and suffering. The palliative care in Sweden aim to alleviate multifaceted suffering at the end of life. More and more countries in the world are legalizing euthanasia. Euthanasia is not legal in Sweden but the subject is constantly present through debates in which euthanasia is discussed from different point of views and through ethical aspects. Although euthanasia is not legal, there are patients who are requesting euthanasia. Aim: The aim was to identify factors and experiences that lead to terminally ill patients at the end of life request euthanasia. Method: A literature review including ten qualitative scientific original articles from PubMed and Cinahl COMPLETE. Results: Two main themes were identified, autonomy and suffering. Sub theme to autonomy was right to decide over one's own death and die with dignity. The sub themes to suffering were pain, losses and burden. Discussion: The results were discussed with help of Beauchamp and Childress ethical principles. Patients request euthanasia primarily because of pain and from the experience of being a burden. However, if these are alleviated, the desire for euthanasia can cease. Self-determination and quality of life are important factors for patients to maintain at the end of life.

Submitted by Neusa Fagundes (neusa.fagundes@unioeste.br) on 2018-06-28T17:18:15Z No. of bitstreams: 2 Francielli_Soppa2018.pdf: 4927739 bytes, checksum: 361370b9054bd06352d0f8eee56635b1 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-28T17:18:15Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Francielli_Soppa2018.pdf: 4927739 bytes, checksum: 361370b9054bd06352d0f8eee56635b1 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-03-27 / Field study on patient’s safety culture in home care (AD), from the caregiver perspective, alongside with Program of home attention and internment (PAID), taking place in the city of Cascavel, Parana. Data collection occurred at three moments: At the first moment 28 staff professionals answered a Safety Attitude Questionnaire (SAQ) and complementary instrument. During the second and third moments, there were semi structured interviews with 10 caregivers and 9 professionals who act alongside with them. Descriptive statistics analyzed quantitative data, while the analysis of qualitative data occurred through a process based on thematic review, dialoging with literature on this subject. Patient’s safety culture in home care (AD) has shown some shortcomings, notably the dimensions which reflect managing actions. The conclusion of SAQ, which contained workers’ suggestions for the improvement of patient’s safety in home care (AD), highlighted the professionals’ good perception, enabling the exposure of various challenges that involve this topic. Such difficulties characterize themselves by the need to implement strategies, such as having an open hospital door in critical situations, elaborating and applying protocols, regular availability of materials and facilities, in addition to emotional support for the patient, their family and the caregiver. Staff emphasized the permanent education in health (EPS) as strategies changing biomedical model in assistance; the need of identifying the mistake and notifying the professional about it among educational and service institutions to take effective actions. Results showed that women still represent 90% of caregivers are women, 90% are family members and 89% of them are the only responsible for such duty, which contributes to their emotional and physical illness. The impacts of being a caregiver as well as the difficulties found in their daily activities are evidences that caregivers’ teaching, learning and doing base themselves on their bond with health care staff, when it comes to patient’s safety practices and the promotion of a safe environment in home care (AD). Thus, providing safe home care is a challenge for macro and micro policies to overcome interventions centered in biomedical model and utilitarian perspective of home care (AD), contributing to strengthen patient’s safety culture to improve a better health assistance. / Esta pesquisa foi desenvolvida por meio de um estudo de campo que teve por objetivo analisar a cultura de segurança do paciente na Atenção Domiciliar (AD) na perspectiva da equipe de saúde e do cuidador, junto ao Programa de Atenção e Internação Domiciliar (PAID), localizado em Cascavel/Paraná. A coleta de dados foi realizada em três momentos: no primeiro, utilizaram-se o Questionário de Atitudes de Segurança (SAQ) e um instrumento complementar, aplicados a 28 profissionais da equipe; no segundo e terceiro momentos, foram realizadas entrevistas semiestruturadas com dez cuidadores e nove profissionais de saúde que atuam diretamente com o cuidador. Os dados quantitativos foram analisados por meio da estatística descritiva e os qualitativos passaram por um processo analítico com base no referencial da análise de conteúdo do tipo temática e interpretados, dialogando com a literatura que trata do tema. Pode-se considerar que a cultura de segurança do paciente na Atenção Domiciliar (AD) apresentou fragilidades com destaque para as dimensões que refletem as ações gerenciais. As sugestões dos trabalhadores para melhoria da segurança do paciente na AD, com a análise dos resultados das dimensões do SAQ, evidenciaram uma boa percepção dos profissionais, possibilitando expor os desafios de diversas ordens que envolvem a temática. Esses caracterizados pela necessidade da efetivação de estratégias, tais como ter uma porta aberta hospitalar em situações de crise, a elaboração e a aplicação de protocolos, regularidade na disponibilidade de materiais e equipamentos, além do apoio emocional para o paciente, cuidadores e família. A equipe destacou a Educação Permanente em Saúde (EPS) como estratégias para promover a cultura de segurança do paciente em AD, associado ao desafio de mudar o modelo biomédico no serviço; a necessidade de identificação e notificação do erro, com consequente processo de aprendizado e a necessidade de articulação entre instituições de ensino e serviço para a efetividade das ações. Os resultados mostraram ainda que o ser cuidador responsável é, em sua maioria (90%), do sexo feminino, integrante da família (89%) e ser o único cuidador (80%), o que contribui para o adoecimento físico e emocional deste. Diante das repercussões de ser cuidador e das dificuldades encontradas no fazer diário desses sujeitos, foi identificado que o ensinar, o apreender e o fazer do cuidador foram pautados no vínculo entre a equipe de saúde e os cuidadores, nas práticas de segurança do paciente e na promoção de um ambiente seguro na AD. Assim, a aplicação dessas questões do cuidado domiciliar seguro desafia a macro e micropolítica na superação das intervenções centradas no modelo biomédico e na perspectiva utilitária da AD, contribuindo para o fortalecimento da cultura de segurança do paciente e para a qualidade da atenção à saúde.

Bakgrund: Patienters återhämtning påverkas av möte med sjuksköterskor, symtom, behandling, biverkningar och vårdrelation. Sjuksköterskors profession utgår ifrån att arbeta med individanpassad vård och det innebär att varje patient bör behandlas unikt och vårdas efter patientens omvårdnadsbehov. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av stöd från sjuksköterskor vid återhämning av bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Evans analysmetod. Resultat: Resultatet visade på två huvudteman och fyra subteman. Det första temat, uppmuntran till återhämtning och tillhörande subteman var: stödets betydelse och motivationens betydelse. Andra temat var: ge information om sjukdomen och tillhörande subteman var: förmedla muntlig information och förmedla skriftlig information. Slutsats: Patienters upplevelser av stöd från sjuksköterskor vid återhämtning av bröstcancer berodde på att patienter fick den vård som de var i behov av vilket innebar att ett vänligt förhållande mellan patienter och sjuksköterskor skapades. Det gjorde att patienter kunde lita på sjuksköterskor genom att patienterna sökte efter trygghet och säkerhet. Detta resulterade till att patienterna kunde uppnå återhämtning med hjälp av stöd från sjuksköterskorna. / Background: Patients' recovery is affected by meeting with nurses, symptoms, treatment, side effects and relationship of care. The nursing profession is based on working with personalized care and this means that each patient should be treated uniquely and cared for according to the patient's nursing needs. Aim: The aim was to describe female patients' experiences of support from nurses in the recovery of breast cancer. Method: A systematic literature study with ten scientific articles that were analyzed based on Evans' analysis method. Results: The results showed two main themes and four subthemes. The first theme, recovery encouragement and associated sub-themes were: the importance of support and the importance of motivation. The second theme was to provide information about the disease and associated sub-themes were: convey oral information and convey written information. Conclusion: Patients' experiences of support from nurses in recovering from breast cancer were due to patients receiving the care they needed, which meant that a friendly relationship between patients and nurses was created. This allowed patients to trust nurses by seeking safety and security. This result led to patients being able to achieve recovery with the help of the support of the nurses.

Background: Chronic wounds are a long-term condition which means that the wound does not heal within the normal time frame. Good care is a growing need when it comes to chronic wounds. Healthcare needs more knowledge about how they can cater and meet this need. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences of living with chronic wounds. Method: A literature review based on 11 qualitative articles. A thematic analysis was done.The databases used to search for data were CINAHL and Pubmed. Results: The results identified two main themes. Creates limitations in everyday life with subthemes: Reduced social interaction and Pain problems. The main theme Significant forwound healing has the subthemes: Become your own wound expert and Good care relationship. Conclusion: Living with a chronic wound meant decreased spontaneity. The opportunity to influence one's own everyday life is limited because of the wound. The nurse has an important role to play in being able to apply person-centered care. The nurse can facilitate the person's everyday life and contribute to an improved quality of life. Further research should be done to increase the quality of care for wounds that are difficult to heal. / Bakgrund: Svårläkta sår är ett långvarigt tillstånd som innebär att såret inte läker inom normal tidsram. God vård och omsorg är ett växande behov vad det gäller svårläkta sår. Hälso- och sjukvården behöver mer kunskap om hur de kan tillgodose och möta detta behov. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar, vilka analyserades med tematisk analys. Databaserna som användes för att söka fram data var CINAHL och Pubmed.  Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman: Skapar begränsningar i vardagen med subteman: Minskad social interaktion och Smärtproblematik. Huvudtemat: Betydelsefullt för sårläkningen har subteman: Bli sin egen sårexpert och God vårdrelation. Slutsats: Att leva med ett svårläkt sår innebar en minskad spontanitet. Möjligheten till att påverka sin egen vardag blir begränsad till följt av såret. Sjuksköterskan har en viktig roll för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Sjuksköterskan kan underlätta personens vardag och bidra till en förbättrad livskvalitet. Vidare forskning bör göras för att öka kvaliteten på omvårdnaden vid svårläkta sår.

Tyrimo objektas – išlaidos sveikatos priežiūrai. Tyrimo tikslas – įvertinti sveikatos priežiūros išlaidas Kauno apskrityje. Tyrimo uždaviniai: 1. Atlikus išlaidų sveikatos priežiūrai ir gyventojų sergamumo Kauno apskrityje analizę įvertinti jų kitimo tendencijas bei įtakojančius veiksnius. 2. Parengti sveikatos priežiūros išlaidų naudojimo vertinimo metodiką. 3. Pateikti sveikatos priežiūros išlaidų naudojimo gerinimo galimybes. Tyrimo metodai. Analizuojant teorinius išlaidų sveikatos priežiūrai ir sergamumo aspektus, naudoti bendramoksliniai tyrimo metodai – mokslinės literatūros, teisės aktų, elektroninių informacijos šaltinių analizė ir sintezė. Įvertinant sveikatos priežiūros išlaidų įtaką gyventojų sergamumui Kauno apskrityje naudoti ekonominiai – statistiniai duomenų rinkimo bei analizės metodai, loginė analizė ir sintezė, sisteminimas, palyginimas, modeliavimas. Surinktai statistinei informacijai apdoroti ir sisteminti panaudoti grupavimo, palyginimo ir grafinio vaizdavimo būdai. Tyrimo rezultatai: • Pirmoje darbo dalyje išnagrinėta išlaidų sveikatos priežiūrai įtaka sergamumui Kauno apskrityje ir nustatyti veiksniai įtakojantys šias išlaidas. Nustatyta, kad išlaidos sveikatos priežiūrai paskirstomos neefektyviai. • Antroje darbo dalyje parengta išlaidų sveikatos priežiūrai ir sergamumo sąveikos tyrimo metodika, išskiriant svarbiausius vertinimo etapus bei tyrimo metodus. • Trečioje darbo dalyje atlikta išlaidų sveikatos priežiūrai ir sergamumo Kauno apskrityje... [toliau žr. visą tekstą] / Objectives: 1. To analyze the expenditures for health care and morbidity in Kaunas county, to assess their trends and influencing factors. 2. To pepare methodology for the assessment of health care expenditures. 3. To provide improvement opportunities for health care expenditures. Research methods. analysis and synthesis of literature, law, electronic information sources, statistical data collection and analysis, logical analysis and synthesis, organization, comparison, simulation, clustering and visualization techniques. Research results • The first part of the work analyzes the influence of expenditures for health care on the sickness rate in Kaunas County and identifies the determining factors. It is found that health care expenditures are allocated inefficiently. • The second part of the work develops research methodology for interaction of healthcare expenditures and the sickness rate, highlighting the most important stages of the evaluation and research methods. • The third part of the work analyzes the the determining factors of healthcare expenditures and the sickness rate in Kaunas county. The improvement of health insurance funding in Kaunas county is provided.