Spelling suggestions: "subject:"apatient needs"" "subject:"1patient needs""
1 |
Life-Threatening Illness and the Nature of Social Support: Brief Research ReportKuczynski, Kay 16 June 2008 (has links)
Studies support the assumption that social connection and support are essential to adequately cope with a life-threatening illness. This exploratory study surveyed a small sample of cancer patients to ask them what they needed at the time of their initial diagnosis and what reactions to their illness that they perceived in others. The ability to clearly identify needs and reactions was deemed as important as the content of their responses. This study supports the premise that when asked cancer patients can identify their own needs and are clearly aware of others' reactions to their illness.
|
2 |
Drug Stability Investigations: Addressing Patient Needs Through Analytical ChemistryBrown, Stacy D. 10 March 2017 (has links)
No description available.
|
3 |
Patient participation in clinical decision making in nursing : a collaborative effort between patients and nursesFlorin, Jan January 2007 (has links)
The overall aim of the thesis was to study clinical decision making in nursing. This was performed by evaluation of the quality of nurses’ diagnostic statements and comparison of the concordance between nurses and patients’ perceptions of the patients’ nursing needs, as well as patient preferences for participation in clinical decision making. Further, predictors regarding patients’ active participation were investigated. Quasi-experimental, comparative and cross-sectional descriptive study designs were used to collect data in acute care settings from randomly selected patient records (n = 140), nurse-patient dyads (n = 80), and patients discharged from hospital care (n = 428). Data were gathered using questionnaires and review of patient records. The quality of nurses’ diagnostic statements improved by the means of education directed to nurses and implementation of new forms for recording supporting nursing care planning (I). Discrepancies were found concerning patients and nurses’ perceptions about what constitutes a problem for the patient as well as the severity and importance of acting on the problem (II). Further, nurses perceived that their patients preferred to be more active in clinical decision making compared with the patients’ own preferences for participation (III). Gender, education, living situation, and occupation were identified as predictors for preferring an active role in clinical decision making (IV). The conclusions are that the accuracy of diagnostic statements needs to be addressed and validated further through systematic assessment of the patients’ perceptions and preferences concerning the health situation and preferences for participation in clinical decision making. Clinical implications are that nurses need to involve patients in identifying patient problems of relevance for nursing. Further, nurses also need to be aware of patients’ preferences for participation in clinical decision making in order that they can plan care in accordance with patient preferences and allow participation to the degree preferred by the patient. / Patientens delaktighet i kliniskt beslutsfattande i omvårdnad – ett gemensamt ansvar för patienter och sjuksköterskor Bakgrund Patienten har, med bas i lagstiftning och förordningar, en stark ställning inom svensk hälso- och sjukvård. Det grundas delvis på en samhällelig uppfattning om betydelsen av patientens delaktighet i såväl planering som genomförande av sin egen vård. I ett etiskt perspektiv har delaktigheten ett värde i sig själv, som en förutsättning för individens autonomi och integritet. Sjuksköterskan identifierar patientens behov och problem i syfte att kunna ge en individuellt anpassad omvårdnad. Sjuksköterskan har ofta djupgående professionell kunskap om patientens omvårdnadsproblem, medan patienten har preferenser och värderingar om vårdens genomförande. Om planeringen av omvårdnaden inte utgår från patientens preferenser så finns det stor risk att patientens perspektiv inte kommer med som bedömningsgrund. En samsyn mellan patient och sjuksköterska om patientens behov av omvårdnad och roll i beslutsfattandet kan öka möjligheten att optimera omvårdnadsinsatserna och främja en hög kvalitet på omvårdnaden. Kunskapen om kliniskt beslutsfattande inom omvårdnad är bristfällig, framförallt med fokus på patientens delaktighet och graden av samsyn mellan patienternas och sjuksköterskornas subjektiva perspektiv. Syfte Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka kliniskt beslutsfattande inom omvårdnad med speciellt fokus på omvårdnadsdiagnosers kvalitet, patientens delaktighet i beslutsprocessen och överensstämmelsen mellan patienters och sjuksköterskors uppfattningar om behov och problem inom omvårdnad. Specifika syften för respektive delarbeten var att I) undersöka effekten av utbildning i omvårdnadsdiagnostik riktad till sjuksköterskor och utveckling av journaldokument på omvårdnadsdiagnosers kvalitet; II) beskriva överensstämmelse i patienters och sjuksköterskors bedömningar av förekomst, svårighetsgrad och betydelse av problem inom omvårdnaden; III) beskriva samstämmighet mellan patienters och sjuksköterskors uppfattning om patientens preferenser för delaktighet i kliniskt beslutsfattande i omvårdnaden, samt samstämmighet mellan patienters preferenser och faktiska erfarenhet av delaktighet; och IV) identifiera prediktorer för patienters preferenser att delta i kliniskt beslutsfattande om den egna omvårdnaden. Material och metod Studier har genomförts med beskrivande, jämförande och kvasi-experimentell design på avdelningar inom somatisk sjukhusvård. Urvalet består av 140 patientjournaler (studie I), 80 patient-sjuksköterskepar (studie II och III), samt 428 patienter som nyligen blivit utskrivna från somatisk sjukhusvård (studie IV). Data har insamlats genom granskning av innehåll i patientjournaler samt genom enkäter till patienter och sjuksköterskor. Instrumenten CAT-CH-ING och Control Preference Scale har använts tillsammans med frågeformulär som utvecklats specifikt för studien. Resultat Delarbete I Kvaliteten på omvårdnadsdiagnoserna förbättrades signifikant efter att sjuksköterskorna på experimentavdelningen genomgått en utbildning och nya journaldokument hade introducerats. Störst kvarvarande svårigheter var förknippade med hur etiologin i omvårdnadsdiagnosen formulerades. Omvårdnadsdiagnosernas kvalitet förbättrades inte på motsvarande sätt på kontrollavdelningarna. Delarbete II Sjuksköterskorna identifierade de omvårdnadsbehov och problem som patienterna uppfattade sig ha med en sensitivitet på 0.53 och ett prediktivt värde på 0.50. Det innebär att patienterna delvis identifierade andra problem än sjuksköterskorna, framför allt var det vanligt inom områdena nutrition, sömn, smärta och känslor/andlighet. Sjuksköterskorna underskattade problemens svårighetsgrad för 47 % av de behov och problem som hade identifierats gemensamt av patienter och sjuksköterskor. En gemensam uppfattning om betydelsen av att få stöd och hjälp med att lösa omvårdnadsproblemet fanns i knappt hälften av fallen. Delarbete III En majoritet av sjuksköterskorna uppfattade att patienterna föredrog att vara mer aktiva i det kliniska beslutsfattandet om omvårdnad än vad patienterna själv uppgav. Sammanlagt 61 % av patienterna föredrog en passiv roll i beslutsfattandet medan sjuksköterskorna angav att 24 % ville vara passiva. Preferenser om en aktiv roll i beslutsfattande angavs av 9 % av patienterna medan sjuksköterskorna hade uppfattat att 45 % av patienterna föredrog en aktiv roll. Totalt 71 % av patienterna upplevde att de inte hade varit delaktiga i den utsträckning de själva hade föredragit, 37 % hade varit mer passiva och 34 % mer aktiva. Patienterna uppgav att de intagit en mer passiv roll än vad de hade önskat i samband med behov och problem inom områdena kommunikation, andning och smärta, medan en mer aktiv roll än önskat förekom i samband med behov och problem inom områdena aktivitet och känslor/roller. Delarbete IV En majoritet av patienterna i sluten somatisk vård föredrog att inledningsvis under vårdperioden inta en passiv roll i kliniskt beslutsfattande om omvårdnad. Sammanlagt 22 % av patienterna föredrog en aktiv roll. Faktorer som predicerade preferenser för att inta en aktiv roll var kön (Odds ratio [OR] = 1.8), utbildning (OR = 2.2), levnadsförhållanden (OR = 1.8) och sysselsättning, d.v.s. om personen var yrkesarbetande eller pensionär (OR = 2.0). Sannolikheten var 53 % att en pensionerad högutbildad kvinna som levde ensam föredrog att vara aktiv i beslutsfattandet om sin egen omvårdnad. Sannolikheten för att en yrkesarbetande lågutbildad man som levde tillsammans med någon annan föredrog att vara aktiv var 8 %. Slutsats Kvaliteten på de omvårdnadsdiagnoser som sjuksköterskan ställer kan förbättras genom utbildning men orsakerna till omvårdnadsproblemet behöver identifieras på ett tydligare sätt. Det fanns en skillnad i hur patienter och sjuksköterskor uppfattade vad som utgjorde ett omvårdnadsbehov eller problem samt problemets svårighetsgrad och betydelse. Sjuksköterskan identifierade 53 % av de omvårdnadsproblem som patienten själv identifierade, samtidigt som sjuksköterskan identifierade andra omvårdnadsproblem som inte patienten uppfattade. Uppfattningarna skiljde sig också åt om vilken roll patienten föredrog att ha i det kliniska beslutsfattande om omvårdnad. Faktorer som kunde predicera patientens preferenser att ha en aktiv roll i kliniskt beslutsfattande var kön, utbildningsnivå, boendesituation och om personen yrkesarbetade eller var pensionär. En slutsats av den påvisade diskrepansen i uppfattningar är att sjuksköterskor i högre grad behöver involvera patienterna i en diskussion om hälsotillståndet, behovet av omvårdnad och patientens önskan att delta i beslut om sin omvårdnad. Det är nödvändigt för att så långt det är möjligt kunna uppnå en samsyn som grund för planering och genomförande av omvårdnaden. Om sjuksköterskan validerar sina egna bedömningar om behovet av omvårdnad med patienten kan kvaliteten på bedömningarna förbättras. Patientens perspektiv blir en explicit del av beslutsunderlaget vid planering av omvårdnad vilket sannolikt också påverkar omvårdnadens innehåll och därmed även omvårdnadens kvalitet. Det bästa sättet att identifiera det individuella perspektivet är genom en systematisk bedömning i dialog mellan sjuksköterskan och den enskilde patienten. Mötet och dialogen mellan patienten och sjuksköterskan är en förutsättning för en god omvårdnad men är också en central del av själva omvårdnaden.
|
4 |
Potřeby pacienta na JIP po prodělaném infarktu myokardu vyžadující V-A ECMO podporu / The needs of the ICU patient after myocardial infarction requiring V-A ECMO supportProcházková, Tereza January 2021 (has links)
The incidence of acute myocardial infarction is still high. One of the methods of reperfusion therapy is the cardiac surgery by coronary artery bypass graft, which may be postoperatively complicated by the development of postcardiotomy cardiogenic shock with the urgency of the venoarterial extracorporeal membrane oxygenation (V-A ECMO). The quality of very specialized and complex care for these long-term hospitalized patients depends on understanding their needs and ways of saturation. The aim of this study is to present these needs from the perspective of the patient and their family. Research questions ain to identify the main aspect of recovery, the factors negatively affecting the mental state of patients, the ways to help them by healthcare professionals and family, how can healthcare professionals help the family and how this experience has affected both the family and the patient. The research is carried out using a qualitative method of semistructured interview with six respondents with this type of anamnesis, who were hospitalized between 2015 and 2021 in the ICU of cardiac surgery department, and three of their relatives. According to the study's findings the main aspect of recovery is the patient's mental well-being. The dependence on help of others, muscle weakness and loss of intimacy...
|
5 |
Patient participation in clinical decision making : a collaborative effort between patients and nursesFlorin, Jan January 2007 (has links)
<p>The overall aim of the thesis was to study clinical decision making in nursing. This was performed by evaluation of the quality of nurses’ diagnostic statements and comparison of the concordance between nurses and patients’ perceptions of the patients’ nursing needs, as well as patient preferences for participation in clinical decision making. Further, predictors regarding patients’ active participation were investigated.</p><p>Quasi-experimental, comparative and cross-sectional descriptive study designs were used to collect data in acute care settings from randomly selected patient records (n = 140), nurse-patient dyads (n = 80), and patients discharged from hospital care (n = 428). Data were gathered using questionnaires and review of patient records.</p><p>The quality of nurses’ diagnostic statements improved by the means of education directed to nurses and implementation of new forms for recording supporting nursing care planning (I). Discrepancies were found concerning patients and nurses’ perceptions about what constitutes a problem for the patient as well as the severity and importance of acting on the problem (II). Further, nurses perceived that their patients preferred to be more active in clinical decision making compared with the patients’ own preferences for participation (III). Gender, education, living situation, and occupation were identified as predictors for preferring an active role in clinical decision making (IV).</p><p>The conclusions are that the accuracy of diagnostic statements needs to be addressed and validated further through systematic assessment of the patients’ perceptions and preferences concerning the health situation and preferences for participation in clinical decision making. Clinical implications are that nurses need to involve patients in identifying patient problems of relevance for nursing. Further, nurses also need to be aware of patients’ preferences for participation in clinical decision making in order that they can plan care in accordance with patient preferences and allow participation to the degree preferred by the patient.</p> / <p>Patientens delaktighet i kliniskt beslutsfattande i omvårdnad – ett gemensamt ansvar för patienter och sjuksköterskor</p><p>Bakgrund</p><p>Patienten har, med bas i lagstiftning och förordningar, en stark ställning inom svensk hälso- och sjukvård. Det grundas delvis på en samhällelig uppfattning om betydelsen av patientens delaktighet i såväl planering som genomförande av sin egen vård. I ett etiskt perspektiv har delaktigheten ett värde i sig själv, som en förutsättning för individens autonomi och integritet. Sjuksköterskan identifierar patientens behov och problem i syfte att kunna ge en individuellt anpassad omvårdnad. Sjuksköterskan har ofta djupgående professionell kunskap om patientens omvårdnadsproblem, medan patienten har preferenser och värderingar om vårdens genomförande. Om planeringen av omvårdnaden inte utgår från patientens preferenser så finns det stor risk att patientens perspektiv inte kommer med som bedömningsgrund. En samsyn mellan patient och sjuksköterska om patientens behov av omvårdnad och roll i beslutsfattandet kan öka möjligheten att optimera omvårdnadsinsatserna och främja en hög kvalitet på omvårdnaden. Kunskapen om kliniskt beslutsfattande inom omvårdnad är bristfällig, framförallt med fokus på patientens delaktighet och graden av samsyn mellan patienternas och sjuksköterskornas subjektiva perspektiv.</p><p>Syfte</p><p>Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka kliniskt beslutsfattande inom omvårdnad med speciellt fokus på omvårdnadsdiagnosers kvalitet, patientens delaktighet i beslutsprocessen och överensstämmelsen mellan patienters och sjuksköterskors uppfattningar om behov och problem inom omvårdnad.</p><p>Specifika syften för respektive delarbeten var att I) undersöka effekten av utbildning i omvårdnadsdiagnostik riktad till sjuksköterskor och utveckling av journaldokument på omvårdnadsdiagnosers kvalitet; II) beskriva överensstämmelse i patienters och sjuksköterskors bedömningar av förekomst, svårighetsgrad och betydelse av problem inom omvårdnaden; III) beskriva samstämmighet mellan patienters och sjuksköterskors uppfattning om patientens preferenser för delaktighet i kliniskt beslutsfattande i omvårdnaden, samt samstämmighet mellan patienters preferenser och faktiska erfarenhet av delaktighet; och IV) identifiera prediktorer för patienters preferenser att delta i kliniskt beslutsfattande om den egna omvårdnaden.</p><p>Material och metod</p><p>Studier har genomförts med beskrivande, jämförande och kvasi-experimentell design på avdelningar inom somatisk sjukhusvård. Urvalet består av 140 patientjournaler (studie I), 80 patient-sjuksköterskepar (studie II och III), samt 428 patienter som nyligen blivit utskrivna från somatisk sjukhusvård (studie IV). Data har insamlats genom granskning av innehåll i patientjournaler samt genom enkäter till patienter och sjuksköterskor. Instrumenten CAT-CH-ING och Control Preference Scale har använts tillsammans med frågeformulär som utvecklats specifikt för studien.</p><p>Resultat</p><p>Delarbete I</p><p>Kvaliteten på omvårdnadsdiagnoserna förbättrades signifikant efter att sjuksköterskorna på experimentavdelningen genomgått en utbildning och nya journaldokument hade introducerats. Störst kvarvarande svårigheter var förknippade med hur etiologin i omvårdnadsdiagnosen formulerades. Omvårdnadsdiagnosernas kvalitet förbättrades inte på motsvarande sätt på kontrollavdelningarna.</p><p>Delarbete II</p><p>Sjuksköterskorna identifierade de omvårdnadsbehov och problem som patienterna uppfattade sig ha med en sensitivitet på 0.53 och ett prediktivt värde på 0.50. Det innebär att patienterna delvis identifierade andra problem än sjuksköterskorna, framför allt var det vanligt inom områdena nutrition, sömn, smärta och känslor/andlighet. Sjuksköterskorna underskattade problemens svårighetsgrad för 47 % av de behov och problem som hade identifierats gemensamt av patienter och sjuksköterskor. En gemensam uppfattning om betydelsen av att få stöd och hjälp med att lösa omvårdnadsproblemet fanns i knappt hälften av fallen.</p><p>Delarbete III</p><p>En majoritet av sjuksköterskorna uppfattade att patienterna föredrog att vara mer aktiva i det kliniska beslutsfattandet om omvårdnad än vad patienterna själv uppgav. Sammanlagt 61 % av patienterna föredrog en passiv roll i beslutsfattandet medan sjuksköterskorna angav att 24 % ville vara passiva. Preferenser om en aktiv roll i beslutsfattande angavs av 9 % av patienterna medan sjuksköterskorna hade uppfattat att 45 % av patienterna föredrog en aktiv roll. Totalt 71 % av patienterna upplevde att de inte hade varit delaktiga i den utsträckning de själva hade föredragit, 37 % hade varit mer passiva och 34 % mer aktiva. Patienterna uppgav att de intagit en mer passiv roll än vad de hade önskat i samband med behov och problem inom områdena kommunikation, andning och smärta, medan en mer aktiv roll än önskat förekom i samband med behov och problem inom områdena aktivitet och känslor/roller.</p><p>Delarbete IV</p><p>En majoritet av patienterna i sluten somatisk vård föredrog att inledningsvis under vårdperioden inta en passiv roll i kliniskt beslutsfattande om omvårdnad. Sammanlagt 22 % av patienterna föredrog en aktiv roll. Faktorer som predicerade preferenser för att inta en aktiv roll var kön (Odds ratio [OR] = 1.8), utbildning (OR = 2.2), levnadsförhållanden (OR = 1.8) och sysselsättning, d.v.s. om personen var yrkesarbetande eller pensionär (OR = 2.0). Sannolikheten var 53 % att en pensionerad högutbildad kvinna som levde ensam föredrog att vara aktiv i beslutsfattandet om sin egen omvårdnad. Sannolikheten för att en yrkesarbetande lågutbildad man som levde tillsammans med någon annan föredrog att vara aktiv var 8 %.</p><p>Slutsats</p><p>Kvaliteten på de omvårdnadsdiagnoser som sjuksköterskan ställer kan förbättras genom utbildning men orsakerna till omvårdnadsproblemet behöver identifieras på ett tydligare sätt. Det fanns en skillnad i hur patienter och sjuksköterskor uppfattade vad som utgjorde ett omvårdnadsbehov eller problem samt problemets svårighetsgrad och betydelse. Sjuksköterskan identifierade 53 % av de omvårdnadsproblem som patienten själv identifierade, samtidigt som sjuksköterskan identifierade andra omvårdnadsproblem som inte patienten uppfattade. Uppfattningarna skiljde sig också åt om vilken roll patienten föredrog att ha i det kliniska beslutsfattande om omvårdnad. Faktorer som kunde predicera patientens preferenser att ha en aktiv roll i kliniskt beslutsfattande var kön, utbildningsnivå, boendesituation och om personen yrkesarbetade eller var pensionär.</p><p>En slutsats av den påvisade diskrepansen i uppfattningar är att sjuksköterskor i högre grad behöver involvera patienterna i en diskussion om hälsotillståndet, behovet av omvårdnad och patientens önskan att delta i beslut om sin omvårdnad. Det är nödvändigt för att så långt det är möjligt kunna uppnå en samsyn som grund för planering och genomförande av omvårdnaden. Om sjuksköterskan validerar sina egna bedömningar om behovet av omvårdnad med patienten kan kvaliteten på bedömningarna förbättras. Patientens perspektiv blir en explicit del av beslutsunderlaget vid planering av omvårdnad vilket sannolikt också påverkar omvårdnadens innehåll och därmed även omvårdnadens kvalitet. Det bästa sättet att identifiera det individuella perspektivet är genom en systematisk bedömning i dialog mellan sjuksköterskan och den enskilde patienten. Mötet och dialogen mellan patienten och sjuksköterskan är en förutsättning för en god omvårdnad men är också en central del av själva omvårdnaden.</p>
|
6 |
Spokojenost s ošetřovatelskou péčí na jednotkách chirurgické intenzivní péče z pohledu pacientů / Patient satisfaction with nursing care at Surgical Intensive Care UnitsKRAMAŘÍKOVÁ, Lucie January 2016 (has links)
This diploma paper aims at defining and mapping out patient satisfaction in intensive care units for surgery patients and comparing results in dependence on length of hospitalization and facility. Diploma paper consists of theory and research. Theory is divided into 5 chapters. Empirical part of this diploma paper was carried out using the method of combined research. The first part is created by qualitative research using semi-structured interview, second part comprises quantitative research using non-standardized, structured questionnaire face to face survey. Processed results were arranged into Excel tables and graphs. All research was based on eight dimensions of patient-centered care delineated by the Picker Institute. Qualitative research sample consists of 11 respondents, quantitative research sample comprises 142 respondents. Data collection took place in surgical ward. This diploma paper defines four aims with two related research questions. The first aim is to determine the level of patient satisfaction with postoperative care. The second aim focuses on patient satisfaction with nursing care, the third aim is to define positive and negative factors influencing patient satisfaction in intensive care units and the last aim points at patient satisfaction with nursing care in intensive care units in relation to the type of facility and length of hospitalization. These two quantitative research questions were posed: 1. What are the possibilities to improve patient satisfaction in nursing care? The research survey showed that an area of concern is patient awareness. It is necessary to improve patient awareness after admission to an intensive care unit and during transfer to a standard ward. Pain and insufficient pain relief often occurred. Nurses should cooperate more with doctors in this respect and, above all, monitor patients more and offer alternative ways of pain relief. Other problems were mentioned in relation to bed adjustment possibilities. Despite the fact that nurses were trying to do their best, not all the circumstances could be influenced that way, for example mattress hardness. The last concern area, mentioned by patients, was perceived loneliness. Nurses should conduct considerate and sensitive conversation, create feeling of trust and support patients. The second question: What factors influence patient satisfaction? The results show that it is, above all, nursing staff attitude, followed by patient awareness, pain and sufficient pain relief, intensive unit environment and last but not least bed adaptation. Quantitative part set six presumptions using statistical methods independence test, chi-square test, Yates correction, t-test, and correlation-regression analysis. Questions from the first part of this paper were processed (in percentage) into clearly arranged graphs. Research survey shows that respondents were satisfied with nursing care and nursing staff. Patient awareness during admission to intensive care unit and staff anonymity proved to be the biggest areas of concern. Pain and insufficient pain relief turned out the clear reason for dissatisfaction as well as absence of information about performed surgeries. Conclusion of quantitative research survey showed that there is no statistically significant difference in patient satisfaction according to health-care facility or length of hospitalization.
|
7 |
Potřeby pacienta na JIP po prodělaném infarktu myokardu vyžadující V-A ECMO podporu / The needs of the ICU patient after myocardial infarction requiring V-A ECMO supportProcházková, Tereza January 2019 (has links)
Introduction: The coronary heart disease is still an actual topic. The mortality has been in recent years declining, but prevalence in the population stagnates, so involve a large group of patients. The incidence of acute myocardial infarction is still high. One of the methods of reperfusion therapy is the cardiac surgery by coronary artery bypass graft, which may be postoperatively complicated by the development of low cardiac output syndrome with the need of the extracorporeal membrane oxygenation. These patients require very specialized not only during the critical phase, but also during the long-term convalescence including rehabilitation, weaning from the artificial lung ventilation, self-sufficiency training and help with return to normal life. Literature search: The theoretical part is based on the research of National Medical Library (NLK) and Study and Scientific Library of the Pilsen Region (SVKPL). The PubMed, Scopus, Web of science and Science direct databases were used to search articles in professional publications, including the latest cohort studies. The periodicals Cor et Vasa, the European Heart Journal, Critical Care and the European Journal of Cardiovascular Nursing were used. An important source of information is the guidelines of the Czech Society of Cardiology (ČKS), European...
|
8 |
A collaborative approach towards enhancing synergy in a critical care unit in GautengDe Kock, Juliana 22 April 2014 (has links)
In today’s world healthcare all over the world is profoundly challenged by rapid
technological advancements, violence, terrorism, diverse cultures, proliferating chronic
diseases, and the worst nursing shortage. In addition to these complex and daunting
challenges healthcare continue to focus the attention on hospitals to review and modify
the way care is delivered to patients. As key role players and consistent members of the
multidisciplinary team critical care nurses are uniquely positioned to modify and review
the quality of patient care through synergy between the patients’ needs, the nurses’
competencies, and the critical care environment.
A collaborative approach towards enhancing synergy in a CCU was undertaken in a
CCU in a private hospital in Gauteng. The study was guided by the American
Association for Critical Care Nurses Synergy Model for Patient Care and conducted
within the critical social theory paradigm. The nature of the research was descriptive,
explorative and contextual and both qualitative and quantitative approaches were used.
Action research cycles were followed to assess existing synergy between the patients’
needs, the nurses’ competencies and the characteristics of the environment in the CCU.
An action plan was formulated and implemented towards enhancing synergy in the
CCU. The implemented plan was adjusted based on observations and reflections
following each of the five cycles of the project / Health Studies / D. Litt. et Phil. (Health Studies)
|
9 |
Sjuksköterskors erfarenhet av övervakade urinprov på ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård / Nurses experiences of drug screening adolescents within child and youth outpatient psychiatric careMiland, Sofia, Thelander, Katrine January 2019 (has links)
Bakgrund: Barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård testas för droganvändning genom övervakat urinprov av en sjuksköterska antingen slumpmässigt eller i samband med introduktion av behandling med läkemedel eller utredning. Det finns sparsam vetenskaplig kunskap kring detta ämne från ett sjuksköterskeperspektiv och inte alls från barnens perspektiv. Enligt socialstyrelsens riktlinjer för missbruk och droger finns det risk att man utför övervakat urinprov slentrianmässigt då det kan bli en rutin som används utan reflektion. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring övervakat urinprov av ungdomar inom barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt har använts. Åtta sjuksköterskor från barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård har ingått i studien. Materialet transkriberades och analyserades i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) genom konventionell innehållsanalys. Dessutom diskuteras metodvalet utifrån Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) för att öka trovärdigheten. Resultat: Detta i tre slutkategorier; Att två världar krockar, Att individanpassa utefter behov och relation, Att bli inspirerad och motiverad av patienter och föräldrar. Konklusion: Sjuksköterskor som har erfarenheter av övervakat urinprov träffar patienter på olika sätt, ibland planerat där en relation finns och man har ett omvårdnadsperspektiv men ibland där man träffar ungdomen på ordination av annan behandlare enbart för att utföra en åtgärd. Det finns rutiner som man skall följa i samband med ett övervakat urinprov men vi kan konkludera att det sker anpassningar utifrån att bevara ungdomens integritet. Vi kan också konstatera att sjuksköterskorna motiveras av att arbeta med barn och ungdomar och deras familjer och verkar trivas bäst där det finns utrymme för att skapa relationer och tillit med patienterna
|
10 |
A collaborative approach towards enhancing synergy in a critical care unit in GautengDe Kock, Juliana 22 April 2014 (has links)
In today’s world healthcare all over the world is profoundly challenged by rapid
technological advancements, violence, terrorism, diverse cultures, proliferating chronic
diseases, and the worst nursing shortage. In addition to these complex and daunting
challenges healthcare continue to focus the attention on hospitals to review and modify
the way care is delivered to patients. As key role players and consistent members of the
multidisciplinary team critical care nurses are uniquely positioned to modify and review
the quality of patient care through synergy between the patients’ needs, the nurses’
competencies, and the critical care environment.
A collaborative approach towards enhancing synergy in a CCU was undertaken in a
CCU in a private hospital in Gauteng. The study was guided by the American
Association for Critical Care Nurses Synergy Model for Patient Care and conducted
within the critical social theory paradigm. The nature of the research was descriptive,
explorative and contextual and both qualitative and quantitative approaches were used.
Action research cycles were followed to assess existing synergy between the patients’
needs, the nurses’ competencies and the characteristics of the environment in the CCU.
An action plan was formulated and implemented towards enhancing synergy in the
CCU. The implemented plan was adjusted based on observations and reflections
following each of the five cycles of the project / Health Studies / D. Litt. et Phil. (Health Studies)
|
Page generated in 0.0666 seconds