Inledning: Vid en förvärvad hjärnskada är delaktighet i rehabiliteringen en central del för patientens återanpassning till vardagen och eventuellt tillbakabildande av förlorade funktioner. Delaktighet i vårdförloppet leder till en ökad teoretisk förståelse och praktisk insikt hos patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur vuxna personer med förvärvad hjärnskada upplever/har upplevt delaktighet under sin vårdtid på en rehabiliteringsavdelning. Metod: Detta är en kvalitativ studie med beskrivande design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio patienter som vårdats minst fem arbetsdagar på en rehabiliteringsavdelning intervjuades gällande frågor om delaktighet under vårdtiden på rehabiliteringsavdelningen. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2012) användes för att analysera insamlad data på latentnivå. Resultat: Utifrån temat ”delaktighet” uppstod tre kategorier: kompetent personal, informerad patient, samt självständighet. Temat ”icke-delaktighet” resulterade i två kategorier: bristfällig information och kontrollförlust. Det var flera av informanternas berättelser som liknade varandra i fråga om delaktighet på vårdavdelningen. Samtliga informanter beskrev att de upplevt sig vara delaktiga någon gång under vårdtiden på rehabiliteringsavdelningen. Det handlade bland annat om att de upplevt att de fått tillräcklig information från personalen angående sjukdom och vårdförlopp, att det fanns kompetent personal som anpassade sig efter patienternas individuella behov och önskemål samt möjlighet till självständighet under exempelvis träning. Ett flertal informanter beskrev även upplevelser av att inte vara delaktiga under vårdtiden. Bristfällig information från personalens sida samt en känsla av kontrollförlust var de huvudsakliga anledningarna till detta. Slutsats: Denna studie kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal angående delaktighet under rehabiliteringstiden för patienter med förvärvad hjärnskada. Då vårdtiderna kan vara långa på rehabiliteringsavdelningen är det särskilt viktigt med en god kontakt och bra kommunikation med patienterna för delaktighet och en patientcentrerad vård.

Digitaliseringen har drivit utvecklingen av nya kraftfulla informationssystem med potential att effektivisera sjukvården. Internet har blivit en primär källa för människor att söka hälsorelaterad information och vårdsektorn står inför utmaningen att utveckla digitala system som fokuserar på patienten och dennes välmående. Den här undersökningen har genomförts för att besvara hur eHälsotjänster kan designas för att stödja en personcentrerad vård. Det gjordes med hjälp av en designorienterad ansats och resulterade i fyra designriktlinjer som beskriver hur patienters behov för översikt, kontroll och anpassning av behandlingen bör bemötas. De fyra designriktlinjerna har implementerats i en prototyp som har validerats och utvärderats. Undersökningen har bidragit med ökad kunskap kring hur eHälsotjänster kan designas för personcentrerad vård och har därmed besvarat undersökningens frågeställning. / Digitization has driven the development of new powerful information systems, with the potential to improve the efficiency in the healthcare system. The Internet has become a primary source for seeking healthcare related information and therefore the healthcare sector are facing a challenge with developing digital systems with person-centered focus. This study has aimed to answer the question “How can eHealth solutions be designed to maintain a person centeredness in the healthcare”. The study has used a design-oriented approach that resulted in four design guidelines that address patients needs for an overview, control and adaption of the content in their treatment. The design guidelines describe how eHealth can be designed for person-centered care and the guidelines represent the results that was identified in the study. The four guidelines have been applied in a prototype, and evaluated by different test persons. The study showed that the guidelines will contribute to increased knowledge about how eHealth can be designed for person-centered care and have given an answer for the research question.