Spelling suggestions: "subject:"62patienter"" "subject:"316patienter""
1 |
Patienters erfarenhet av att leva i livets slutLindqvist, Katarina, Roslin, Anna-Stina January 2013 (has links)
Bakgrund: Att leva i livets slut är ofta väldigt skrämmande på grund av att det skapar en känslomässig berg- och dalbana. Tankar om hopplöshet och meningslöshet väcks när bot inte längre är möjligt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenhet av att leva i livets slut. Metod:En systematisk deskriptiv litteraturstudie har genomförts där åtta kvalitativa studier granskats och analyserats. Resultatet har visat att när patienterna får en dödlig och obotlig sjukdom så förändras hela deras liv. Det blir en känslomässig konflikt, där allt sätts ur spel. Betydelsen av att ha familj och närståendes stöd blir tydligare. Patienterna beskriver hur viktigt det är att få prata med någon om existentiella frågor och att de upplever denna möjlighet är en brist i från vårdens sida. I resultatet framkommer det att patienterna upplever en känslomässig berg- och dalbana. Hopp och förtvivlan är känslor som blandas med rädslan av att bli beroende av andra när kroppen försämras. Patienterna uttrycker ett stort behov av att lyfta existentiella frågor och funderingar. För att kunna bemöta dessa patienter på ett bra sätt, måste vårdpersonalen våga stanna upp och våga lyssna. Nyckelord:Livets slut, patienter och erfarenhet
|
2 |
Patienters upplevelser under det första året efter en levertransplantation : en litteraturstudie / Patients experiences during the first year after a liver transplant : a literature studyJangentorp, Mikael, Nilsson, Joel January 2016 (has links)
Introduktion: En levertransplantation är ett livsnödvändigt ingrepp som betyderskillnad mellan liv och död för den leversjuke patienten. Ingreppet möjliggör patientenschanser till ett liv med ökad livslängd och kvalité. Patientens återhämtning medförfysiska och psykiska påfrestningar i form av varierande upplevelser. Sjuksköterskansuppfattning om hur levertransplanterade patienter upplever sin tid efterlevertransplantationen bidrar till att öka kvaliteten på återhämtningsprocessen. Syfte:Syftet var att beskriva patienters upplevelser under det första året efter enlevertransplantation. Metod: Metoden som användes i den aktuella litteraturstudienföljde Polit och Beck (2012) niostegsmodell. De databaser som användes för att sökafram artiklar var CINAHL och PubMed. De tio artiklar som togs med i litteraturstudienanalyserades, bearbetades och kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall.Väsentlig information från artiklarnas resultat extraherades och resulterade i entematisk analys. En av artiklarna har tagits fram från en manuell sökning. Resultat:Litteraturstudien resulterade i tre kategorier vilka berör patienters upplevelser efter enlevertransplantation: Ett nytt liv, Kroppens signaler och Återhämtning. Slutsats:Studien visade på att patienter upplevde skiftande känslor beroende på var iåterhämtningsprocessen de befann sig, men att känslorna var liknande hos majoritetenav patienterna. Upplevelserna genererade i behov av stöd som återfanns ifamiljemedlemmar, medpatienter, samt vårdpersonal.
|
3 |
Hur individer med smärta upplever omhändertagandet av sjukvårdspersonal på akutmottagning : En litteraturstudieTröjbom, Sigrid, Wallinder, Malin January 2016 (has links)
Bakgrund Smärta är en obehaglig sensorisk och känslobetonad upplevelse som kan vara förenad med vävnadsskada, och är en unik upplevelse för varje individ.Det finns fyra huvudgrupper av smärta: nociceptiv, neurogen, idiopatiskt samt psykogen smärta. Smärta är en vanlig orsak till att söka vård på akutmottagning.En akutmottagning består av många stressiga situationer, och det kan då bli en utmaning att omhänderta och bemöta smärtpatienter på bästa sätt. Syfte Att beskriva hur patienter med smärta upplever att de blir omhändertagna av sjukvårdspersonal på en akutmottagning, samt att beskriva datainsamlingsmetoden i de vetenskapliga artiklarna. Metod En litteraturstudie med en deskriptiv design. Data insamlades från 11 sökta vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat De viktigaste som belyste ett bra omhändertagande enligtpatienter som inkommer på akutmottagning med smärta, var att de fick en individanpassad och personlig kommunikation med en sjuksköterska. Kvalitén på kommunikationen nämndes av patienterna som viktig för att kommunikationen inte skulle vara tom och obemärkt. Det nämndes också som viktigt för vårdupplevelsen att sjuksköterskan visade respekt, empati och intressegentemot sin patient. För att patienterna skulle uppleva ett bra omhändertagande togs även adekvat smärtlindring med utvärdering upp som mycket betydelsefullt. Långa väntetider på obekväma väntrum i en tråkig miljö och att känna sig åsidosatt samt oinformerad om läget hade också en negativ inverkan på hur patienterna upplevde omhändertagandet av sjukvårdspersonal på akutmottagningar. Slutsats Slutsatsen i föreliggande litteraturstudie är att smärtlindring, miljö, väntetid, kommunikation och bemötande är omständigheter som har påverkan på hur patienter med smärta upplever sig blir omhändertagna av sjukvårdspersonal på akutmottagning. Dessa faktorer är alla viktiga och i kombination bidrar de till en bra upplevelse av omhändertagande hos patienten.
|
4 |
Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede och deras närståendeOlsson, Emma, Persson, Jennie January 2011 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall. Sjuksköterskorna upplevde att det kunde vara jobbigt att kommunicera med den döende patienten och att brist på erfarenhet kunde resultera i att patienten inte fick den bästa möjliga vård. Vårdsituationerna påverkade sjuksköterskorna så att de upplevde stress och frustration. För att hantera dessa situationer användes strategier som skratt och humor i personalgruppen och tillsammans med den döende patienten samt att engagera andra sjuksköterskor eller professioner i vården runt den döende för att avlasta sjuksköterskan. Sjuksköterskorna fick stöd av andra sjuksköterskor genom samtal. Nyutexaminerade sjuksköterskor kände ett behov av utbildningar eller kurser i ämnet. Genom att tillägna sig erfarenhet om vård i livets slutskede påverkades sjuksköterskorna positivt och de kände sig allt tryggare i dessa vårdsituationer. Nyckelord: Sjuksköterska, upplevelser, döende patienter
|
5 |
Livet efter en Traumatisk hjärnskada : En litteraturstudie med patienters upplevelserBorvander, Linda, Cvjetkovic, Sinisa January 2017 (has links)
Cirka 20 000 människor i Sverige drabbas av traumatiska hjärnskador varje år. Hjärnskadorna har en stor inverkan på individernas liv med både kognitiva och psykologiska följder. Detta ställer krav på sjuksköterskans kompetens inom området. Syfte med studien är att genom en litteraturöversikt skapa en ökad förståelse kring patienters erfarenheter efter en traumatisk hjärnskada. Data analyserades i enlighet med Friberg (2012, ss. 140-141) modell för tillvägagångssätt för en litteraturstudie. 11 kvalitativa artiklar granskades och utifrån det skapades 3 huvudteman: En förändrad självbild, Det dagliga livet och Mötet med vården med och 7 subteman som beskriver patienters upplevelse i samband med traumatisk hjärnskada. Resultatet visar att individerna upplever omtalande problematik avseende självbild med förlorad självkänsla och självförtroende samt en dramatisk förändring i sitt sociala liv med tappad delaktighet och förlorade relationer. Individerna visar också på tydliga förbättringsområden gällande omvårdnad och rehabilitering utifrån ett vårdperspektiv. Slutsatsen är att med ganska små medel kan förbättra bemötandet, öka förståelsen och således bättra konvalescensen och skapa förutsättningar för en bättre livskvalitet. / <p></p><p></p>
|
6 |
Omvårdnadsåtgärder som kan främja patienters sömnKällström, Maria, Lundgren, Anna January 2007 (has links)
<p>Sömn har grundläggande betydelse för allmänt välbefinnande. Människan sover en tredjedel av sitt liv. Människor som inte sover tillräckligt visar förhöjd sjuklighet, såväl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstämning. På sjukhus kan patienter inte själva påverka sin omgivning och därmed inte själva bedriva sömnfrämjande egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som kan främja vuxna patienters sömn. Resultatet visade att det finns omvårdnads-åtgärder som kan utföras av en allmänsjuksköterska såsom ryggmassage, taktil beröring, tillhandahålla avslappnings- eller musikband, individanpassa läkemedelstider och skapa förut-sättningar för middagsvila. Fördjupad kunskap om hur sömn påverkar människors fysiska och psykiska hälsa bör inkluderas i sjuksköterskeprogrammet. Fler studier, avseende omvårdnads-åtgärder och dess tillämpning, föreslås för att främja patienters sömn.</p>
|
7 |
Astmatikers upplevelser av att leva med sjukdomen i vardagen : en litteraturstudieGustavsson, Helena, Jonsson, Linda January 2004 (has links)
No description available.
|
8 |
Omvårdnadsåtgärder som kan främja patienters sömnKällström, Maria, Lundgren, Anna January 2007 (has links)
Sömn har grundläggande betydelse för allmänt välbefinnande. Människan sover en tredjedel av sitt liv. Människor som inte sover tillräckligt visar förhöjd sjuklighet, såväl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstämning. På sjukhus kan patienter inte själva påverka sin omgivning och därmed inte själva bedriva sömnfrämjande egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som kan främja vuxna patienters sömn. Resultatet visade att det finns omvårdnads-åtgärder som kan utföras av en allmänsjuksköterska såsom ryggmassage, taktil beröring, tillhandahålla avslappnings- eller musikband, individanpassa läkemedelstider och skapa förut-sättningar för middagsvila. Fördjupad kunskap om hur sömn påverkar människors fysiska och psykiska hälsa bör inkluderas i sjuksköterskeprogrammet. Fler studier, avseende omvårdnads-åtgärder och dess tillämpning, föreslås för att främja patienters sömn.
|
9 |
Patienters upplevelser av ätsvårigheter efter insjuknande i stroke / Patients experience of eating difficulties after strokeKenndal, Carola, Brohi, Nasrin January 2009 (has links)
Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen cirka 30 000 människor i stroke. Medelåldern för män är cirka 74 år och för kvinnor cirka 78 år. Ätsvårigheter är vanligt efter stroke och det har visat sig att incidensen ökar med stigande ålder. Nära hälften av alla som drabbas kan besväras av: ätsvårigheter, tuggsvårigheter, ansamling av mat i kind, läckage av mat från munhålan, svårigheter med att förstå att maten skall tuggas och sväljas ner. Syfte: Belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av ätsvårigheter efter insjuknande i stroke. Metod: En litteraturöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte, där sammanlagt sex vetenskapliga artiklar inom området har analyserats. Resultat: Fem teman framkom vid analysen och dessa var: känslor och upplevelser under ätandet, hantering av mat, sociala relationer, förlust av ätfunktioner och att vara beroende. Denna kunskap kan öka sjuksköterskans förståelse för hur patienter upplever sin matsituation och därmed finna individanpassade lösningar i det kliniska arbetet.
|
10 |
Astmatikers upplevelser av att leva med sjukdomen i vardagen : en litteraturstudieGustavsson, Helena, Jonsson, Linda January 2004 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0781 seconds