Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet är baserat på 99 patienter som samtliga var inneliggande på ett sjukhus. Resultatet presenteras i form av text, tabeller och figurer för att det ska vara överskådligt och tydligt. Diskussion: Studien visar att en majoritet av patienterna agerar aktivt för att lindra smärta och att de meddelar vårdpersonal om smärta upplevs. Slutsats: Studien stödjer tidigare fynd i det avseendet att patienter generellt agerar aktivt för att lindra smärta. Studiens resultat, visade att det troligen inte existerar någon skillnad mellan könen gällande smärtlindring, motsäger tidigare forskning. En möjlig förklaring är att sätten att hantera smärta är bundna till individen och dennes personlighet istället för till könet.

No description available.

Bakgrund: Mag- och tarmcancer är en cancer som kan drabba flera olika organ i magen, bland annat magsäck, bukspottskörtel och tarmarna. Bland symtomen finns illamående, kräkningar och minskad aptit. Symtomen kan orsaka nutritionsproblem eftersom personerna inte får i sig tillräckligt med näring. Studier visar att sjuksköterskor inte anser symtom kopplade till nutritionsproblem vid mag- och tarmcancer är lika prioriterade att behandla och förebygga, som att behandla och förebygga smärta. Denna litteratursammanställning förväntas kunna vara ett värdefullt kunskapsunderlag för sjukvårdspersonal som möter patienter med mag- och tarmcancer för att kunna uppmärksamma deras behov. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av nutritionsproblem i samband med behandling av mag- och tarmcancer Metod: En litteraturstudie baserad på fem vetenskapliga artiklar som redogjorde för studier genomförda med kvalitativ design, analyserades med hjälp av Graneheims och Lundmans beskrivning av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienterna påverkades av nutritionsproblem på flera olika sätt. De upplevde svårigheter med att äta, oönskad viktnedgång och minskad ork. Nutritionsproblemen påverkade patienternas livskvalitet negativt. Slutsats:. Det visade sig att patienterna upplevde att de hade förväntningar på sig från omgivningen om att äta mer än de vad de klarade av. Patienterna genomlider redan en svår sjukdom som många inte överlever, och borde besparas påtryckningar från omgivningen. Det framkom att patienterna hade svårt att äta. Svårigheterna berodde dels på fysiska problem som minskad aptit och smakförändringar. Aptitlösheten hade påverkan på patienternas livskvalitet, vilket inte är konstigt eftersom de på grund av aptitlösheten inte kan äta och går därmed ner i vikt och får mindre energi. Konsekvensen av att inte kunna äta var minskad ork och oönskad viktnedgång, patienterna ville säkert innerst inne kunna äta som vanligt, men finns det ingen aptit efter mat blir det en svårighet.

Introduktion: Vårdkvaliteten och samspelet mellan sjuksköterskor och patienter påverkas av hur kommunikationen mellan parterna fungerar. I vården utspelar sig kommunikation på olika sätt bland annat genom samtal mellan sjuksköterskor och patienter, vid överrapportering av patienter eller via kroppsspråk och kroppskontakt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation och möten med sjuksköterskor vid vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning av valda artiklar återstod det 11 artiklar. Fyra av kvantitativ metod, sex av kvalitativ metod och en av mixad metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två tillhörande underteman. Det första temat var Återkoppling och delaktighet med tillhörande underteman: Sjuksköterskors förmåga till lyhördhet och informationsöverföring och Förutsättningar och brister för patienters delaktighet. Det andra temat var Sjuksköterskors ansvar och professionalitet i möten med patienter med underteman: Sjuksköterskors attityder till att kommunicera med patienter och språkbarriärers inverkan på kommunikation. Slutsats: Patienters upplevelser pendlade från känsla av trygghet till rädsla beroende på sjuksköterskors attityder och förhållningssätt. Patienter upplevde negativa känslor såsom otrygghet när de inte fick möjlighet till delaktighet. När sjuksköterskor bjöd in patienter och deras anhöriga främjades delaktigheten och patienterna kände sig mer trygga och respekterade.

Bakgrund:Hemodialys är den vanligaste dialysen vid kronisk njursvikt. I Sverige behandlas 3175 patienter med den livsuppehållande behandlingen. Behandlingen kan leda till ett förlängt liv men det kan även framkalla en existentiell kris. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar varje patients upplevelse för att öka motivation i behandlingen. Syfte:Syftet var att belysa patienters upplevelse av att behandlas med hemodialys. Metod:Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som baserades på 14 vetenskapliga artiklar från PubMed och Cinahl. Analysförfarandet utgick ifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat:Dataanalysen genererade i fem kategorier och 15 underkategorier. Behov att acceptera sin behandling handlade om att en positiv inställning och stöd från omgivningen kunde ha en gynnade inverkan. Det framkom att behandlingen tog över livet vilket innebar att patienter ställdes inför en ny livsomställning. Patienters autonomi begränsades vilket påverkades av att patienter förlorade sin frihet. Begränsad vardag belyser hur vardagen blev påverkad utifrån olika faktorer som behandlingen medförde. Studiens sista kategorin handlade om utmaningen av att förhålla sig och leva med restriktioner. Slutsats:Det fanns olika upplevelser av behandlingen därav både positiva och negativa. En del patienter uttryckte ett behov av kunskap och information om behandlingen. Vilket innebär att sjuksköterskan har en viktig uppgift att utifrån patienters upplevelser identifiera och tillgodose behov och på så vis främja deras hälsa.

No description available.

<p>Anorexia nervosa is a severe and multifaceted eating disorder generally found in the female population. Throughout anorectic starvation relationship related conflicts revolving round power and autonomy are bound to happen. For that reason the most crucial part of treatment should be to build a trusting relationship.The aim of this study was to describe relationship promoting strategies a nurse can use during care of anorexia nervosa patients. This literature study derives from a qualitative analysis of scientific articles. The findings indicate on five different strategies a nurse can use during care of anorexia nervosa patients. All five strategies are described in the following themes: see the person behind the disease, offer control and freedom of choice, offer support, inspire with confidence, and the significance of reflection. For good result they demand the nurses utmost interest in patients and work, or else a relationship is likely not to be established.</p>

No description available.

<p><strong>Syftet </strong>med denna litteraturöversikt var att kartlägga vilka upplevelser patienter efter en hjärtinfarkt har av egenvården, dvs. vårdåtgärder som patienterna själv bedöms kunna utföra. <strong>Metoden </strong>som användes var en litteraturöversikt där totalt femton kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var PubMed och Cinahl. <strong>Resultatet </strong>visade att familjens stöd var till stor hjälp vid praktiseringen av egenvård. Patienterna upplevde att överlevnaden efter en hjärtinfarkt gav dem en stor motivation till att följa egenvårdsdirektiven och ta vara på sitt liv. Att ta in roliga aktiviteter i egenvården gjorde det lättare att lyckas med egenvården. Däremot var tidsbristen ett stort hinder för att klara egenvården när patienterna började bli friska nog att återvända till sina arbeten.<strong> Slutsatsen</strong> är att uppföljning av patienternas tillämpning av egenvård behövs för att förhindra att de slutar med den. Det är även viktigt att få uppmuntran av sjuksköterskan till att utföra egna roliga aktiviteter och att få stöd med vad de kan göra. Det är också av stor vikt att sjuksköterskan medverkar till att involvera familjen i patientens egenvård.</p> / <p>This literature study <strong>aims</strong> at mapping what experiences myocardial infarction patients have from self care, i.e. care that patients are judged to accomplish. The <strong>method</strong> used was a literary survey where a total of fifteen qualitative articles were used in the result. The databases used were PubMed and Cinahl. The <strong>result</strong> showed that family support was of great help to be successful with self care. Patients experienced that surviving a myocardial infarction gave them a motivation to follow self care directives and take care of their life. It proved easier to succeed with self care if patients enjoyed their activities. When the patients felt healthy enough to return to work, lack of time was an obstacle to manage self care. The <strong>conclusion </strong>is that follow up on patients self care is needed to prevent them from quitting. It is also important that their nurse encourages both enjoyable activities and family involvement for the patients to manage self care. The patients also need help and support from their nurse when it comes to what activities they can try.</p>

<p>Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgrupp</p><p>som kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har under</p><p>senaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot mot</p><p>folkhälsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finns</p><p>det en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommunicera</p><p>för att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnaden</p><p>krävs det att personalen har den kunskap motivation</p><p>och kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet med</p><p>litteraturstudien var att belysa strategier som underlättar</p><p>kommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11</p><p>vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visar att</p><p>strategier för att underlätta kommunikationen både verbalt och</p><p>icke-verbalt mellan sjuksköterskan och patienten med</p><p>demenssjukdom har en stor betydelse för ett bra</p><p>omhändertagande av patienten. Där kunskap om hur</p><p>sjuksköterskan ska kommunicera med patienten på bästa sätt är</p><p>centralt. Resultatet visar återkommande att en bekräftande</p><p>attityd, kroppsspråket, ögonkontakten, röstvolymen, beröring,</p><p>och ett tillåtande klimat är viktiga faktorer som gör att patienten</p><p>trots graden av demenssjukdom ökar sitt självförtroende så pass</p><p>mycket att en ömsesidig interaktion är möjlig och det ger också</p><p>patienten en chans till att bli förstådd och bekräftad. För att</p><p>kunna bemöta patienter med demenssjukdom behövs en</p><p>gemensam värdegrund och riktlinjer för omhändertagandet.</p><p>Framtida forskning föreslås handla om att utveckla bra strategier</p><p>i kommunikationen som bygger på den kvarvarande kognitiva</p><p>förmågan som patienten har.</p>