Ovarialcancer har högst dödlighet av alla gynekologiska cancerformer. Antalet drabbade i världen beräknades 2012 vara 240 000. År 2012 registrerades i Sverige 694 insjuknande kvinnor i ovarialcancer. 2011 registrerades 625 fall och av dessa avled 563. Syfte; Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenhet av att diagnostiseras med ovarialcancer. Metod; Litteraturstudie som innebar bearbetning av redan befintlig evidens inom det område som skulle studeras. Vetenskaplig litteratur sammanställdes genom en metodisk sökning och detta innefattade ett flertal steg. Resultat; Erfarenheter hos patienter som levde med ovarialcancer resulterade i tre kategorier; Oro och Rädsla, Hopp och Coping samt Stöd. Slutsats; Kvinnor upplevde både fysiska och psykiska förändringar och ställdes inför olika beslutstaganden om behandling och hantering. Olika professioner borde ha samarbetat och det var viktigt för vårdpersonal att skaffa sig kunskap om sjukdomen.

Bakgrund: I Sverige avlider ungefär 90 000 personer varje år. Cirka 80 procent är i behov av palliativ vård. För att vårda en person i palliativ vård i hemmet krävs det att som sjuksköterska utföra ett komplext arbete. Palliativ vård i hemmet handlar om att skapa förutsättningar och utforma vården på bästa sätt för att öka livskvaliteten hos patienterna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar som söktes i databasen Medline via PubMed. 11 artiklar var av kvalitativ ansats och 1 var av kvantitativ ansats. Huvudresultat: Patienterna i den palliativa vården i hemmet upplevde att det var viktigt med stöd i form av behandlingar, tekniska hjälpmedel, psykosocialt stöd och bemötande. Vårdteamets tillgänglighet dygnet runt ingav en trygghet hos patienterna. Likaså hade anhöriga en viktig roll för patienterna i hemmet genom att vara närvarande under hela den palliativa fasen. Slutsats: Palliativa patienter som vårdades i hemmet upplevde en trygghet när det fanns stödresurser, som behandlingar, tekniska hjälpmedel, psykosocialt stöd och ett gott bemötande. Patienterna fann livskvalitet när de kunde tillbringa mer tid med anhöriga i hemmet. Vårdteamet och de anhöriga hade en viktig funktion genom att stödja patienten så att de fick vara delaktiga i sin egen vård. Patienterna och de anhöriga uttryckte att vård i hemmet var en trygg och säker vårdform. Att vårdteamet var tillgängligt dygnet runt var av stor betydelse.

Bakgrund: Det är viktigt att som sjuksköterska skapa förståelse för vilken inverkan enurinkateter kan ha på personers liv för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av att leva med enurinkateter. Metod: Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie med ensystematisk sökning. En analys enligt Fribergs anvisningar utfördes på åtta kvalitativaartiklar. Resultat: Fyra teman identifierades utifrån olika aspekter av hur patientererfor att leva med en urinkateter: Möjligheter och begränsningar i det vardagliga livet,Att inte ha tillräcklig kunskap, Rädsla och obehag samt Självuppfattning ochrelationer med andra. Något som framkom tydligt var betydelsen av hur patienterupplevde introduktionen av katetern och hur det sedan påverkade resten av livet medden. Implikation: För sjuksköterskor är det viktigt att tänka på att patienterna skallleva med katetern i hela livet. För vidare forskning kan det vara intressant att forskakring hur patienterna hanterar svårigheter som uppkommer och hur sjuksköterskankan informera, stödja och förbereda patienterna inför ett liv med katetern. / Background: It is important for nurses to create understanding about the impact aurinary catheter can have on people’s lives to be able to provide as good care aspossible. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of patients livingwith a urinary catheter. Method: The study was conducted through a structuredliterature review with a systematic search. An analysis according to Friberg’sinstructions was performed, based on eight qualitative articles. Results: Four themeswere identified based on different aspects of how patients experienced their lives witha urinary catheter: Possibilities and limitations in everyday life, Not having sufficientknowledge, Fear and discomfort as well as Self-image and relationships with others.Something that became clear was the importance of the patients’ experiencesregarding the introduction of the catheter and how that effected the rest of thepatients’ lives with it. Implication: For nurses, it is important to remember that thepatients must live with the catheter for the rest of their lives. For further research, itmay be interesting to research how patients deal with the problems that arise and hownurses can inform, support and prepare the patients for a life with the catheter.

Introduktion/Bakgrund: Negative Pressure Wound Therapy är en sårbehandling som är vanlig vid sekundär sårläkning och kan användas på många olika typer av sår. Undertryck skapas med ett specifikt skumförband som placeras i sårhålan och kopplas till en vakuumpump. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenhet av Negative Pressure Wound Therapy (NPWT). Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Becks (2021) nio steg. I databaserna Cinahl och PubMed genomfördes litteratursökning, samt en kompletterande manuell sökning. Totalt elva artiklar var relevanta för studiens syfte och granskades utifrån granskningsmallarna ”Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in an Qualitative Research Report” samt “Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in a Quantitative Research Report. Resultat: Artiklar som belyste patienters erfarenhet av Negative Pressure Wound Therapy resulterade i tre teman: ”Sjuksköterskans kompetens vid NPWT”, ”Påverkan på livssituationen vid NPWT”, samt ”Oro och smärta”. Slutsats: Sjuksköterskans kompetens inom sårbehandling samt Negative Pressure Wound Therapy visade sig ha en stor betydelse för patienters negativa och positiva erfarenheter av Negative Pressure Wound Therapy. Därav finns ett behov av adekvat kompetens hos sjuksköterskor för att patienters behov ska tillgodoses samt för att styrka patientsäkerheten.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård är ett tillvägagångssätt inom vården med mål attförbättra livskvaliteten hos de som lever med obotlig sjukdom. Samtala om livets slut är enutsatt och sårbar position för patienten. Därför är det viktigt att som sjuksköterska förhållasig till ett personcentrerat synsätt och individanpassa vården samt främja patientensdeltagande. Syfte: Belysa patientens erfarenhet av att medverka vid samtal i livets slut.Metod: En litteraturstudie utformades efter Polit och Becks (2021) nio steg. Sökningarutfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. 9 artiklar inkluderades i resultatet som var avkvalitativ metod. Samtliga granskades med hjälp av Polit och Becks (2021) granskningsmallför kvalitativa artiklar. Tematisk dataanalysmetod med induktiv ansats användes. Resultat:Erfarenheterna som belystes sammanfattades i: ”Hinder för att känna delaktighet” medunderkategorierna ”Brister i det emotionella bemötandet”, ”Problem med att följa sin egenvilja” och ”Bristande tillit och trygghet till vårdpersonal” samt ”Förutsättningar för attkänna delaktighet” med underkategorierna ”Möjlighet till planering i ett tidigt skede” och”Tillit och trygghet till vårdpersonalen”. Slutsats: För att främja medverkan börkommunikationen ske utifrån ett personcentrerat synsätt och se varje individ som unik. Kännasig sedd, hörd och förstådd är något som medföljer i resultatet och anses vara viktigt hospatienten.

Årligen sker över 1,5 miljoner operationer i Sverige och idag väntar många på operationen som ska genomföras. Inom vården är väntan inför ett kirurgiskt ingrepp något många patienter får uppleva och kölistan för operationer kan vara lång. Erfarenheterna av väntan på ett kirurgiskt ingrepp och strategierna för att hantera väntan skiljer sig mellan individer. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av väntan på kirurgiskt ingrepp som resulterade i nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att patienters erfarenheter av väntetiden och vänteprocessen inför kirurgiskt ingrepp genererade både positiva och negativa känslor. Artiklarnas underkategorier skapade huvudkategorierna som var att leva i standby och känsla av hopp. De negativa känslorna som upplevdes var bland annat frustration och smärta. De positiva erfarenheterna av väntan var bland annat stöd och bättre hälsa. För att hantera väntan användes olika strategier där stöd var ett återkommande och viktigt begrepp. Patienterna letade efter stöd i form av information och närhet från både anhöriga och vårdpersonal. Mer forskning kring patienters erfarenheter av väntan inför kirurgiskt ingrepp är önskvärt där information och kommunikation spelar en central roll i omvårdnadsarbetet. / There are performed 1,5 million operations on a yearly basis in Sweden and still today are a lot of people waiting for their scheduled surgery. Waiting for surgery is something many patients will be experiencing and waitinglists for surgery can be long. The experience of waiting for surgery and strategies for manage the waiting time was different between the individuals. The aim of the study is to describe patients’ experience of waiting for surgery. The study was conducted by reviewing nine qualitative research articles. The results demonstrates patients' experience of waiting and the waiting process before surgery generated both positive and negative feelings. Articles subcategories created the main categories that were living in standby and sense of hope. Some of the negative feelings that were experienced were frustration and pain. The positive experience of waiting included support and health. To manage the wait, different stratergies were used and supporting was important. Patients were looking for support in terms of information from both families and healthcare professionals. Wait is a concept that with more research could provide a more clear picture of what waiting is and what it means for the patients who are in the middle of the waiting process for a surgical procedure.

Obstruktiva lungsjukdomar orsakar lidande för många människor. Andningen kan bli så påverkad att människor inte får luft. För personer som lider av astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och som dessutom röker är rökstopp av betydande vikt, eftersom båda sjukdomarna förvärras vid fortsatt rökning. Flertal forum finns som erbjuder råd och stöd att sluta röka och förbli rökfria, men många människor väljer att sluta röka på egen hand. Svårigheter med att sluta röka är att många människor upplever abstinens som gör att de faller tillbaka och börjar röka igen. Det vårdande samtalet har att främja hälsa och välbefinnande och sjuksköterskan kan inge människor hopp om att det går att sluta röka. För att kunna ingjuta hopp till människor som försöker sluta röka behöver distriktssköterskor förstå upplevelsen av att sluta röka och vad som är till stöd i processen. Distriktssköterskor behöver mer kunskap om erfarenheter av att sluta röka och förbli rökfria utifrån patientens perspektiv för att förstå det komplexa i att sluta röka. Syftet med studien är att beskriva erfarenheter av att sluta röka och förbli rökfri hos personer med obstruktiv lungsjukdom. Studien är en intervjustudie, kvalitativ metod. Sju informanter från Västra Götaland intervjuades om sina erfarenheter om att sluta röka och förbli rökfria. Analysen gjordes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna; Dramatisk vändpunkt, Egen kraft, Handskas med abstinens och Framtidstro. I resultatet framkommer, att det är en dramatisk vändpunkt som informanterna kommer till när de drabbas av andnöd och sjukdomar. Informanterna erhåller fakta om vilken skada rökningen gör, men den påverkar dem inte i beslutet att sluta röka. Med hjälp av egen kraft slutar informanterna att röka och de hanterar sin abstinens på olika sätt. Slutsatsen är att det är viktigt att distriktssköterskor ingjuter hopp om att det går att sluta röka. Studien visar att distriktssköterskor bör lägga tonvikten på att försöka förstå patientens situation snarare än ge information om rökningens skadeverkan och hur personen skall sluta röka. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Antalet patienter med ICD-behandling (implanterbar defibrillator) ökar. Antalet patienter som behandlas med ICD beräknas vara omkring 1400-2000 patienter/år. Då behandlingen ges på indikationen risk för livshotande hjärtrytmrubbning, är kunskap om bemötande av patienten i en allvarlig livssituation och skapande av delaktighet avgörande. Patienten behöver stöd till förståelse och kunskap för att uppleva hälsa och livskvalitet. Det mellanmänskliga mötet är centralt för att ge information till patienten. Forskning finns om att leva med ICD, men få riktar in sig på information i samband med ICD-implantationen, dock menar forskare att information är viktig inför beslut av behandling och framförallt hos patienter som erbjuds behandling på primärindikation. Syftet var att belysa patienters erfarenhet av information i samband med ICD-implantation och en kvalitativ, intervjustudie, med induktiv ansats genomfördes.Erfarenheter patienterna belyste tryggheten informationen skapar där vikten av att vara förberedd inför vad som skall ske och vad som kan komma att ske är viktig. Att ha en tillgänglig och förtroendefull relation med en vårdare som har kompetens inom området var mest betydelsefullt. Att stämningen i vårdmiljön är positiv och att alla som vårdar patienten ger samstämmig information belystes som viktigt. Vårdaren bör ha ett professionellt förhållningssätt och ha kunskap kring hur man möter en människa på ett personligt plan och individualiserar informationen. Viktigt är även att informationen är väl avvägd där innehållet bör vara genomtänkt och uppriktigt. Att veta varför behandlingen behövs, vad den syftar till och hur det går till praktiskt. Väsentligt är även informationen kring risker och komplikationer, men även etiska aspekter. Närståendes medverkan var viktig för flera patienter. Viktigt är att se de belysta erfarenheterna som en helhet, då alla delar behövs för att skapa livskvalitet. Alla delar påverkar varandra och tillsammans skapas det goda resultatet. / Program: Fristående kurs

Stroke är en stor orsak till funktionsnedsättningar. Dödligheten från stroke har minskat de senaste åren och därmed har antalet överlevanden med funktionsnedsättningar ökat. Svårigheten av en funktionsnedsättning kommer sig av vad den leder till för den enskilde individen. Målet vid omvårdnaden vid stroke ska individualiseras och arbeta för att uppnå största möjliga hälsa. Meleis transitionsteori beskriver en individs övergång från ett stabilt tillstånd till ett nytt och processen däremellan. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas upplevelser av funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: De strokedrabbade upplevde emotionella reaktioner av de funktionsnedsättningar som de drabbats av. De upplevde också förändringar i sina dagliga aktiviteter och hur de genomförde dessa. De upplevde en förlust av sin identitet och de förlorade sin autonomi i och med att de inte längre kunde klara sig själva. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att patienter upplever funktionsnedsättningar efter stroke som en livsförändrande händelse som påverkar hela deras liv. De som drabbas är inte förberedda på i hur stor utsträckning de kommer att påverkas, både socialt och emotionellt, av funktionsnedsättningarna. De tvingas att omstrukturera vardagen, vilket ofta upplevs frustrerande och är tidskrävande / Stroke is a major cause of disability. Mortality from stroke has decreased in recent years and therefore the number of survivors with disabilities has increased. The difficulty of a disability is defined from what impact the disability has on the individuals’ life. The goal of nursing in stroke should be individualized and aim to achieve maximum health. Meleis transition theory describes an individual's transition from one stable state to a new one and the process in between. Purpose: The purpose of this study is to describe patients' experiences of disability after stroke. Method: Literature study based on ten scientific articles. Results: The stroke victims experienced emotional reactions from the disabilities that they had suffered. They also experienced changes in their daily activities and how they carried them through. They experienced a loss of their identity and they lost their autonomy in that they no longer could care for themselves Conclusion: This literature review shows that patients experience impairments after stroke as a life-changing event that affects their entire lives. Those affected are not prepared for how much they will be affected, both socially and emotionally, by their impairment. They are forced to restructure everyday life which is often frustrating and time-consuming

Bakgrund Diabetes mellitus typ 1 är en livslång autoimmun sjukdom med stort egenvårdsbehov. I yrket som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskaper om erfarenheter kring hur det är att leva med sjukdomen för att ge rätt stöd, råd och information. Vald teoretisk referensram är Dorothea Orems’ egenvårdsteori.  Syfte Att belysa vuxna individers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 1.  Metod Metoden utgjordes av en litteraturstudie. Studien byggde på databassökningar i PsycINFO, PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut för analys.  Resultat Resultatet presenterades genom tre kategorier med sju underkategorier. De tre kategorierna var: att inte visa sjukdomendär erfarenheter av att dölja eller åsidosätta sjukdomen beskrevs, att låta sjukdomen vara en del av livet där prioritering och planering, begränsningar och att ha en positiv inställning dominerade och att lära känna sjukdomen tillsammans med andra där vikten av stöd och självkännedom beskrevs.  Slutsats För sjuksköterskor som möter individer med diabetes mellitus typ 1 är det viktigt att känna till de olika aspekterna av att leva med sjukdomen för att kunna ta hänsyn till dessa i den individualiserade vården som borde bedrivas. Genom denna studie kan författarna dra slutsatsen att det fanns ett stort behov av stöd och acceptans från omgivningen kring individer med diabetes mellitus typ 1.