The purpose of this examination is to see how energy efficiency measures affect peak loads in multifamily buildings. In addition, how much of an energy share warm water has in peak loads. The Swedish building sector represents 40 % of all energy used. The thesis was restricted to multifamily buildings, which is dominated by district heating. The most common energy measures to save peak cost and reduce peak loads that are focus in this thesis work, e.g. changing windows, isolate walls and attics but also lowering indoor temperature. It was assumed in the thesis that the cost of peak loads will increase in the future and therefore the choice of energy efficiency measures is important. The calculations to determine the effectiveness of the energy measures where done by using hourly temperature data from the year 2014 in combination with, known investment costs for each energy measure. The only measures that went with profit over a 40-year period was the attics isolation and lower indoor temperature. The highest peak load savings in heating was the change of windows and wall isolation, but the investment cost was too high to gain a profit. The conclusion is that the best energy efficiency measures are attic isolation and lower indoor temperature because of its low investment cost and quick payback time, but also effective at lowering peak load by reducing the temperature difference between outdoor and indoor temperature in multifamily buildings. The analysis of warm water energy's share of the peak loads varied much between the 15 given multifamily buildings, where a base load and a peak load where compared. The result was between 10-50 % were the difference between the buildings warm water energy share off the peak loads. It where concluded that a standard value of 20 % would give much inaccuracy in determining the warm water share. It is therefore, suggested to use this method to determine the warm water share of the hourly peak load. / I detta arbete har syftet varit att hitta de vanligaste energieffektiviseringsåtgärderna som görs idag i det svenska bostadsbeståndet. Energieffektiviseringsåtgärderna påverkar effekttoppar i flerbostadshus och har undersökts. Om det antas att energiprisstrukturen går mot en mer effektbaserad taxa kan åtgärderna få större påverkan på energipriset i framtiden. I arbetet har varmvattnets andel av timeffekttoppar undersökts, med stöd av energianvändningsdata från 15 anonymiserade flerbostadshus med fjärrvärme. Energianvändningen i bostadsbeståndet står för ca 40 % av Sveriges energianvändning. Det ställs då krav på de lågenergihus som byggs idag och vid renovering av hus att möta Sveriges som såväl EU 2020 målet att minska energianvändningen i bostäder genom att implementera energieffektiviseringsåtgärder. De vanligaste energieffektiviseringsåtgärderna i flerbostadshus har varit isolering av väggar och vind, installation av energiglas och frånluftssystem med värmeåtervinning. En sänkt inomhus temperatur har även medtagits. För fastighetsägare av flerbostadshus, där energianvändning för uppvärmning och varmvatten domineras av fjärrvärme är prisutvecklingen viktig. Om i framtiden ett antagande görs att el och fjärrvärmepriset övergår från en energibaserad taxa kr/kWh till en mer effektbaserad taxa kr/kW där kunden betalar för de högsta effekttopparna under ett år. I denna studie redovisas det när effekttoppar uppstår och vilka energieffektiviseringsåtgärder som påverkar effekttopparna i flerbostadshus. De högsta effekttopparna uppstår oftast under vinterårstiden då uppvärmningsbehovet är störst. I ett framtaget typbostadshus där de valda energiåtgärderna beräknades, det visade sig att energiglas minskar effektbehovet och effektpriset mest, därefter väggisolering med mineralull. Emellertid ger energiglas och väggisolerings åtgärderna ger förluster i lönsamhetsberäkningen. Det skiljer sig från tilläggsisolering med mineralull av vinden och sänkt inomhus temperatur som har en investerings vinst över en 40 års period. I beräkningarna användes temperaturdata från år 2012 både på typhuset innan och efter implementerad åtgärd.En viktig parameter vid minskning av uppvärmningsbehovet är U-värdet. Tilläggsisolering av vind samt sänkt temperatur är de åtgärder som rekommenderas då båda påverkar effektbehovet och ger en lönsam investering. Åtgärd vid fönster och väggar minskar dock uppvärmningsbehovet mest men ger en olönsam ekonomisk investering. Varmvattenandelen av den högsta timeffekttoppen över året togs fram genom att jämföra baslasten och effekttoppen under dagen då effektbehovet är som högst. Resultatet visade att varmvattenandelen av effekttoppen tycks variera mellan ca 10- 50 %. Varmvattenandelen av effekttoppen varierar stort och därför föreslås användningen av metoden i detta examensarbete istället för ett schablonvärde på 20 % vid undersökning av varmvattenandelen av timeffekttoppen.

Climate change and energy efficiency has become a matter of concern in recent times; therefore, energy efficiency of buildings has drawn major attention. According to the European Commission, EU countries must improve energy efficiency of existing buildings by retrofitting and renovating the buildings. A case study of a renovated commercial building is considered in this degree project. A model of the building is developed in the IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE) software. The model is then augmented to include renovations in the building. Further, the model is simulated in IDA ICE before and after renovations to investigate the impact of renovations on energy consumption of the building for one year. The simulation results indicate peak demands of district heating that occur in the coldest days of the year. The peak demands of energy are expected to increase the district heating cost because they serve as a basis for new pricing model introduced by the energy providers. Hence, it is important from the customer point of view to reduce the peak loads for cost shavings. The project work also provides an insight into the alternative source of energy such as heat pumps to reduce the peak load demands of district heating.

As the demand for imported electricity from the grid continues to increase in Södermanland county, achieving a smoother load profile for the overall imports becomes very critical. The utilization of batteries in every type of a company’s infrastructure aims to provide a backup solution when the electric network’s capabilities are unable to support demand for high imported capacities. The current degree project aims to analyse the impact of a New Market Logic, which encourages the prospective stakeholders of a future industrial park to invest in upgrades of their energy infrastructures. Interviews with company employees and literature reviews were used to analyse the conventional energy system according to its power-generating entities, distribution operators, and market norms of electricity. Microsoft Excel was used to simulate a model that aligns with the research goal specifications. Sensitivity analysis was also carried out to provide a better understanding of how different aspects impact the economics and the energy flows. Inventory management theory principles were applied to the design of an integrated battery charging algorithm with the goal of achieving a smother load profile while keeping a low battery capacity. The results indicated a smoother load profile of the companies, followed by a lower intensity in fluctuations during hourly peaks. Further, the author observed a positive economic impact on the yearly cash flows of the companies accompanied with a sustainable investment cost. This was particularly evident when the charges were adjusted according to the norms introduced by the New Market Logic. / <p>This thesis is a part of the integrated Master's studies program at the Department of Mechanical Engineering at the Aristotle University of Thessaloniki. The author had the privilege of completing it in Sweden through the Erasmus+ Exchange program. </p>

Zielsetzung Die Konsensempfehlungen zur Begutachtung der Berufskrankheiten Nr. 2108 und Nr. 2110 (bandscheibenbedingte Erkrankungen der Lendenwirbelsäule) setzen bei der häufigsten Fallkonstellation, der sog. B2-Konstellation, voraus, dass mindestens eines von 3 Zusatzkriterien erfüllt ist. Zwei dieser Zusatzkriterien werden in der vorliegenden Sonderauswertung der Deutschen Wirbelsäulenstudie (DWS) empirisch überprüft. Methoden Untersucht wurden die einwirkungsabhängigen Zusatzkriterien „besonders intensive Belastung“ (2. Zusatzkriterium) und „Belastungsspitzen“ (3. Zusatzkriterium). Mittels logistischer Regressionsanalyse wurden für Alter und Studienzentrum adjustierte Odds-Ratios (als Schätzer des relativen Bandscheiben-Erkrankungsrisikos) mit 95 %-Konfidenzintervallen (95 % KI) berechnet. Es wurden jeweils im gleichen Regressionsmodell Odds-Ratios für die Erfüllung und für die fehlende Erfüllung eines Zusatzkriteriums ermittelt. Grundsätzlich ist ein Kriterium dann zur Unterscheidung zwischen beruflich verursachten und nicht beruflich verursachten bandscheibenbedingten Erkrankungen geeignet, wenn die Risikoschätzer bei Erfüllung des jeweiligen Kriteriums deutlich höher liegen als bei fehlender Erfüllung des Kriteriums. Bei den Belastungsspitzen wurde die Höhe der mit Hebe- oder Tragevorgängen verbundenen Druckkräfte in der Lendenwirbelsäule (LWS) variiert, ab der das Kriterium der Belastungsspitzen als erfüllt angesehen wurde; ferner wurde die Zahl der Schichten variiert, in denen das Kriterium der Belastungsspitzen erfüllt sein musste. Alle Berechnungen wurden getrennt für Männer und Frauen für die Dosismodelle „Original-MDD“ und „BSG-Modell“ durchgeführt. Ergebnisse Bei Vorliegen einer „besonders intensiven Belastung“ finden sich keine höheren bandscheibenbezogenen Erkrankungsrisiken als bei fehlendem Vorliegen dieses Zusatzkriteriums. Als „best estimate“ kann von der Erfüllung des Zusatzkriteriums „Belastungsspitzen“ dann ausgegangen werden, wenn beim BSG-Modell in mindestens 600 Schichten des gesamten Berufslebens Tagesdosen von mindestens 2,0 kNh (Kilonewton-Stunden = 1000 Newton-Stunden) pro Schicht bei Männern bzw. mindestens 0,5 kNh bei Frauen durch Belastungsspitzen (Druckkraft ≥ 6,0 kN bei Männern, ≥ 4,5 kN bei Frauen) erreicht werden. Schlussfolgerung Die Sonderauswertung der Deutschen Wirbelsäulenstudie kann keine Bestätigung des 2. Zusatzkriteriums der B2-Konstellation „besonders intensive Belastung“ erbringen. Das 3. Zusatzkriterium „Belastungsspitzen“ wird hingegen grundsätzlich bestätigt – es sollte über mindestens 600 Arbeitsschichten erfüllt sein, um als Positivkriterium für die Anerkennung einer bandscheibenbedingten Berufskrankheit fungieren zu können.