Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas. Resultatet redovisas tillsammans med analys och delas upp i teman kring frågeställningarna. I resultatdelen framgår det att samtliga informanter anser att barn med rörelsehinder ska integreras i förskolans verksamhet. Svaren som gavs under intervjuerna liknar varandra till stor del när det gäller hur planeringen av verksamheten ser ut och vilka resurser som finns att erhålla. Slutdiskussionen jämför informanterna, tidigare forskning och författarnas synpunkter.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsätt på uppdraget om en likvärdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och därefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat. Resultatet jag kommit fram till är att pedagogerna har ett gemensamt mål om en likvärdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsätt är att man ska utgå från barnens nivå, skapa en utbildning där alla barn känner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvärdig utbildning menar pedagogerna på att man måste möta barnen utifrån deras erfarenheter, förutsättningar samt på nivån barnen befinner sig på. De säger också att det tar lång tid att skapa en likvärdig utbildning. De fyra pedagogerna ser möjligheter i att arbeta med barns olikheter i förskolan. Pedagogerna ger uttryck för att som pedagog är det viktigt att man ser positivt på alla situationer istället för att se motgångar och negativt. De omsätter uppdraget om en likvärdig utbildning genom att vara medvetna om barns olikheter samt att de försöker hitta nya vägar för att nå utveckling.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på samspel mellan lek och anknytning. För att genomföra vår studie har vi använt oss av våra frågeställningar: Vad anser pedagogerna om sambandet mellan leken och barnens anknytning till sekundära anknytningspersoner? På vilket sätt anser pedagogerna att de kan använda leken för att stärka barnets anknytning till sekundära anknytningspersoner? Anknytningsteorin av John Bowlby och Mary Ainsworth har varit den teoretiska referensramen som vi förhållit oss till. För att få svar på våra frågeställningar utfördes en kvalitativ studie genom att använda metoden semistrukturerade intervjuer. Efter intervjuerna så transkriberade vi vårt insamlade material och strukturerade upp det i två rubriker. Utifrån frågeställningarna visar resultatet av studien att pedagoger anser sig kunna använda sig av leken för att skapa en trygg anknytning[ML1]  och pedagogerna ansåg att barn som inte har någon trygg anknytning inte leker. Vår studie visar också att pedagogerna i verksamheten tycker att trygg anknytning är viktigare när barnet är litet. Slutsatserna av studien är att pedagoger kan stärka barnets anknytning med hjälp av lek.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på barns hälsa och utveckling i förhållande till fysisk aktivitet och motorik, samt hur miljön används och skapas för att ge förutsättningar för rörelse. Detta undersöks genom en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra olika förskollärare på två förskolor, en förskola i en storstad och en i en by. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade. För att kunna bryta ner vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna: Hur ser pedagoger på barns behov av rörelse för deras hälsa och välbefinnande? Hur arbetar pedagogerna för att stimulera fysisk aktivitet? Hur utformas miljön för att främja barns rörelsebehov och motoriska utveckling? Vi har utgått ifrån Lev Vygotskij och John Deweys teorier om miljö, samspel och människans utveckling. Resultaten av studien visar att pedagoger är medvetna om och har viss kunskap om barns fysiska och motoriska utveckling. Ett stort problem enligt samtliga förskollärare är dock den ekonomiska aspekten; det finns inte tillräckligt med pengar för att köpa in nytt material utifrån barnens intressen och synpunkter. Förskollärarna som intervjuas kopplar fysisk aktivitet automatiskt till utomhusmiljön och lägger stor vikt vid det materiella som redan finns på förskolan.

Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur fritidspedagoger och lärare ser på samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger på fritidshemmet och hur det har påverkats av det utökade samarbetet mellan de båda verksamheterna. Problemställningen är: vad anser fritidspedagoger och lärare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framställer hur lokal, yrkesroll, och tid och planering påverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssättet som använts är Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien är en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskälla. Informanterna består av två fritidspedagoger med lång arbetserfarenhet och två lärare, också de med lång arbetserfarenhet. Därefter har intervjuerna transkriberats och innehållet behandlats för att sedan redovisas. Resultatet av studien består helt enkelt av informanternas utsagor och åsikter kring samverkan. Både positiva och negativa aspekter kommer fram och tas upp. En kort sammanfattning av den informationen är att majoriteten av dem tycker att samverkan är en god idé i teorin men i praktiken så fungerar det inte alltid lika bra. Slutsatsen består också den, egentligen av resultatdelen i uppsatsen i och med att det är de subjektiva utsagor från mina informanter som är målet och syftet med studien så är det också dessa som är slutsatsen. Slutsatsen kan också vara att samverkan är någonting som bör vara positivt men sällan lever upp till detta, på grund av många olika faktorer.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger ser på lek och dess relation till barns lärande. Frågeställningarna som vi i studien utgår ifrån är följande: Hur ser pedagogerna på barns lek? Hur ser pedagoger på relationen mellan barns lek och lärande?Vår uppsats är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i Skåne, till intervjuerna medverkade fyra förskollärare med långa yrkeserfarenheter. Vi använde oss av ljudinspelningar när intervjuerna genomfördes.Vi har använt oss av två kända teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean Piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstå och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna.Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken är en viktig del i förskolan och menar att det är i leken som barn utvecklar sitt mångsidiga lärande i olika ämnesområden så som matematik, natur, teknik, språk och även skapar sociala färdigheter. Men det händer ständigt att lärandet avbryts på grund av inplanerande aktiviteter och måltider. / The purpose of this work is to investigate how teachers views at the play and its relationship to children's learning. The questions that we study is based on the following: - How do the teachers on children's play? -What are the educators of the relationship between children's play and learning? Our paper is a traditional study with a qualitative approach with interviews as a method. The empirical data were collected through interviews, the interviews were conducted in a sexavdelnings preschool in Skåne, the interviews involved four preschool teachers with long professional experience. We used the audio recordings when the interviews were conducted. We have used two well-known theorist Lev Vygotsky (1896-1934) and Jean Piaget (1896-1980) and Scandinavian contemporary researchers, to analyze, understand and immerse ourselves in what educators have shared during the interviews. The results of this work show that teachers believe that play is an important part of pre-school and believes that it is in the game as a child develops his versatile learning in different subjects such as maths, science, technology, language, and also creates social skills. But it happens constantly that learning is disrupted by inplanerande activities and meals.