Skräck är den filmgenre som specifikt är till för att locka fram rädsla hos tittaren. Denna uppsats fokuserar på att ta reda på hur komponenter i bild och ljud medför den upplevda subjektiva känslan hos karaktären genom gestaltningen av demonisk besatthet. Uppsatsen genomför en semiotisk analys på två olika avsnitt från tv-serien Penny Dreadful. Genom att utföra den semiotiska analysen på hur gestaltningen av besatthet visas i bild och ljud, kunde uppsatsen fastställa att de olika bild- och ljudkomponenterna både samarbetar, men även agerar olika för att få tittaren att uppleva den fenomenologiska känslan av skräcken som gestaltas. Bild- och ljudkomponenterna samarbetar också för att föra narrativet framåt, men om en komponent i ljudet inte stämmer överens med de övriga komponenterna i bilden kan budskapet av en scen ändras. Detta kan leda till att tittaren kan uppfatta ljudet som att det förstärker bildens budskap. Slutsatsen kom fram till att komponenterna i bilden visade tittaren det som de ska uppmärksamma samtidigt som de olika ljudkomponenterna förde narrativet framåt. Både bilden och ljudet bidrog till att förstärka den fenomenologiska upplevelsen och involvera tittaren i narrativet.

Studien undersöker hur kvinnliga karaktärer representeras i relation till skräcktematiken i tv-serien Penny Dreadful (2014-). Syftet har varit att studera huruvida det som är typiska kännetecken för skräck kan kopplas till kvinnlighet, femininitet och feminism (det senare då man kan uppfatta ett genuskritiskt samtal i serien). Med hjälp av psykoanalytiska teorier kring abjektion visar analysen hur det som är skrämmande med kvinnor, är skrämmande på andra sätt än vad som är skrämmande med män. Det som är abjekt med kvinnan definieras ofta utifrån hennes sexualitet och biologiska egenskaper, och skapar därmed en feminin monstrositet och således är helt olik den manliga. Detta har till stor del växt fram genom historiska myter, religioner och konst, som har bidragit till könsspecifika monster utifrån stereotyp femininitet, så som häxor, sirener eller Medusa. Genom att utforska tv-seriens karaktärer med hjälp av semiotiska och psykoanalytiska verktyg avslöjas möjliga tolkningar som visar hur nämnda feminina monster tycks grunda sig i manlig rädsla och kvinnan som hot. Kastrationskomplexet som bidragande faktor och den manliga blicken tycks därför kväsa uttryck för kvinnlig frigörelse i serien, genom att sexualisera, plåga och göra kvinnan abjekt och monstruös i direkt genmäle till dessa. Serien tycks därför trots sin genuskritiska diskurs kontrolleras av en manlig blick och ett skoptofiliskt seende, något som möjligtvis bidrar till att kvinnlighet och femininitet kodas som abjekt, och i värsta fall stigmatiserar den feministiska kvinnan. / <p>Reviderad upplaga</p>

Ce mémoire propose d’étudier le processus narratif à l’œuvre dans la série télévisée Penny Dreadful. Il naît du constat que la plupart des études et des recherches mettant au premier plan cet objet télévisuel l’associent au concept d’adaptation. L’objectif de cette recherche est d’interroger cette filiation entre ce qui se produit dans la série télévisée Penny Dreadful et le concept d’adaptation. L’adaptation ne rend pas compte de toutes les subtilités des procédés narratifs et télévisuels de cette série télévisée. Ceux-ci se rapprochent davantage des concepts de transfiction, de Frankenfiction et de remix qui sont en marge de celui d’adaptation. Les réflexions autour de ces derniers permettent d’ouvrir un dialogue avec les notions de répétition, de variation et de sérialité propre à l’adaptation et aux études télévisuelles. Il sera question d’observer par l’analyse de séquences et l’analyse de personnage les limites et les frontières de ces concepts dans le cas des séries télévisées et de leurs possibilités créatives, dont s’approprient les fans pour fabriquer leurs œuvres. / This thesis proposes to study the narrative process at work in the television series Penny Dreadful. It arises from the observation that most studies and research about this television object associate it with the concept of adaptation. The objective of this research is to question this connection between what happens in the television series Penny Dreadful and the concept of adaptation. The adaptation does not reflect all the subtleties of the narrative and television processes of this series. These are closer to the concepts of transfiction, Frankenfiction and remix which are on the margin of adaptation. The reflections around these allow to open a dialogue with the notions of repetition, variation, and seriality proper to the adaptation and the television studies. It will be question of the limits and boundaries of these concepts in the case of television series and their creative possibilities, which fans appropriate to make their works.

No description available.