Rollspel är en form av sällskapsspel som går ut på att deltagarna tillsammans berättar en historia, som ofta utspelar sig i fiktiva världar och utgår från perspektivet av den enskilda spelarens skapade rollperson. En av deltagarna är spelledare och är den som skildrar spelets miljöer och karaktärer. I studien diskuteras rollspelens identitetsskapande och sociala funktion samt rollspel som kunskaps- och färdighetsfrämjande, med utgångspunkt i tanken att rollspel kan skapa ett intresse för och främja bearbetandet av existentiella frågor. En enkät utdelad till trettio rollspelare samt fem mer djupgående intervjuer av erfarna spelare visar att rollspelsdeltagare genom spelet utforskar och behandlar existentiella frågor, samt att spelare själva rapporterar om rollspelandets positiva inflytande på det individuella och sociala livet samt spelandets kunskaps-, färdighets- och intressefrämjande förmåga.

The purpose of the study is to find out how some teachers in Kenya reason about children in need of special support. To undertake the study the following question are used: How do some teachers in Kenya reason about children in need of special support? The study has been made with qualitative interviews in Kenya. A total of four teachers at primary school level have been interviewed. The decision to do qualitative interviews is made by the opportunity to get as comprehensive answers as possible from the respondents' reason about children in need of special support. Three different kinds of special education perspectives have been used in this study. The compensatory, the critical and the dilemma perspective. The compensatory perspective to see the child as the owner of the problem is the dominant perspective when the respondents define children in need of special support. In concrete situations the respondents says that they want to define the children's disorders to be able to give them special tasks outside the regular education. In broad reasons the respondents talk about an all-inclusive education and relates to the critical perspective. A dilemma perspective are shown when the respondents are not sure if their own education or the child's own education with special tasks is what is needed to be changed. Earlier researches show that more education and resources is needed for children in need of special support in Kenya. A common opinion in Kenya is that children in need of special support are possessed by demons but the teachers say they don't believe in demons and that it does not affect their education but one of the respondents said he is not absolutely sure if it affects him or not. / Studiens syfte är att undersöka hur några lärare i Kenya resonerar kring barn i behov av särskilt stöd. För att förverkliga syftet utgår studien ifrån följande frågeställning. Hur resonerar några lärare i Kenya kring barn i behov av särskilt stöd? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer i Kenya. Sammanlagt har fyra verksamma grundskolelärare intervjuats. Valet av kvalitativa intervjuer baserades på att få så utförliga svar som möjligt av respondenternas resonemang kring barn i behov av särskilt stöd. Tre olika specialpedagogiska perspektiv har behandlats i studien. Det kompensatoriska-, det kritiska- och dilemmaperspektivet. Det kompensatoriska perspektivet är övervägande när det gäller respondenternas sätt att definiera och bemöta barn i behov av särskilt stöd. I konkreta situationer uppger respondenterna att de vill kunna bemöta barns behov genom att ge extra uppgifter utanför den vanliga undervisningen. I övergripande resonemang talar däremot respondenterna om en undervisning för alla barn och är då inne på det kritiska perspektivet. Det framkommer ett dilemmaperspektiv där respondenterna inte tydligt vet om de ska ändra sin egen undervisning eller om det är barnet som behöver extra uppgifter utanför den vanliga undervisningen. Tidigare forskning visar att mer utbildning och resurser kring barn i behov av särskilt stöd behövs i Kenya. En allmän uppfattning som finns i Kenya är att barn i behov av särskilt stöd är besatta av demoner men respondenterna säger själva att de inte tror på demoner och att det inte påverkar deras undervisning men en av respondenterna kan inte helt säkert säga om det påverkar honom eller inte.

Skräck är den filmgenre som specifikt är till för att locka fram rädsla hos tittaren. Denna uppsats fokuserar på att ta reda på hur komponenter i bild och ljud medför den upplevda subjektiva känslan hos karaktären genom gestaltningen av demonisk besatthet. Uppsatsen genomför en semiotisk analys på två olika avsnitt från tv-serien Penny Dreadful. Genom att utföra den semiotiska analysen på hur gestaltningen av besatthet visas i bild och ljud, kunde uppsatsen fastställa att de olika bild- och ljudkomponenterna både samarbetar, men även agerar olika för att få tittaren att uppleva den fenomenologiska känslan av skräcken som gestaltas. Bild- och ljudkomponenterna samarbetar också för att föra narrativet framåt, men om en komponent i ljudet inte stämmer överens med de övriga komponenterna i bilden kan budskapet av en scen ändras. Detta kan leda till att tittaren kan uppfatta ljudet som att det förstärker bildens budskap. Slutsatsen kom fram till att komponenterna i bilden visade tittaren det som de ska uppmärksamma samtidigt som de olika ljudkomponenterna förde narrativet framåt. Både bilden och ljudet bidrog till att förstärka den fenomenologiska upplevelsen och involvera tittaren i narrativet.

In Homer’s work Iliad, Achilles is harassed in the sleep by the ghost of his friend Patroclus who demands a burial by him to be able to find peace. From this we get an understanding of how important it was for the ancient Greeks that their dead were given a proper burial for the soul to enter Hades and be able to find peace. If the deceased body was not buried, the soul became restless that harassed and had the power to harm the living. Infants belong to the group of individuals that do not appear to have had any consistent way of how to deal with them after they died. Some of them did not receive anything even close to a burial that a deceased adult would have received. Why infants were handled differently in certain contexts and locations is a mystery and begs the question of whether they were not considered to be people when they died and what was required to be considered worthy of a funeral when being dead. The purpose of this study was to investigate whether infants ended up in Hades or not, with the ancient Greeks' view of death and dead bodies as a theoretical starting point. To fulfill the purpose, the following questions were asked; how were dead infants handled? Were they considered to be 'real' individuals? How do the dead infants relate to the notions of becoming restless dead? To be able to answer these questions, I researched material from three different categories of evidence. The discussion has been divided into archaeological, iconographical, and literary sources. There are many different answers to the questions of this thesis as the different sorts of source material indicate diverse answers and attitudes to infants. It all probably depends on the different geographical places, economy, and status in society. These different answers also generate different attitudes to infants and whether they in fact were a real person. But through this thesis I have displayed factors that can support my theory about infants in Hades and that they – in worst case scenario – could end up like restless dead.

Den här uppsatsen använder hederskulturbegreppets teorier för att undersöka hederskultur inom det pentekostal-karismatiska fältet i Sverige. Materialet består av intervjuer med personer som växt upp i en pentekostal-karismatisk miljö samt av predikningar, litteratur och inlägg i sociala medier. Jag finner att materialet delvis innehåller sådant som kan sägas vara en annan i forskning belagd hederskultur, enkelt uttryckt »traditionell hederskultur« – det vill säga att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Jag kallar denna variant av hederskultur för »kristen hederskultur«, ett begrepp jag gör ett försök att definiera. Uppsatsens ärende är att granska relationen mellan hederskulturen och kyrkosynen i dessa församlingsmiljöer. Jag finner att renhetsidealen i kyrkosynen – som jag bland annat kallar »fromhetsheder« – bidrar till hederskulturen. Dessa ideal tar i sin tur utgångspunkt i en föreställning om Bibelns auktoritet som rättesnöre för livet vilket gör föräldrarnas uppfostran av barnen i min studie strängare. Den karismatiska förståelsen av världen kan också leda till en alternativ barnuppfostran. Vikten av helighet komplicerar och begränsar även de ungas liv i mitt material. Jag avslutar med att föreslå begreppet »hedersrelaterad ecklesiologi«, en kyrkosyn som jag menar karakteriseras av en ortodox lära, en gemenskap som kräver Guds renhet, en stark församlings-identitet som missionerande, samt en karismatisk praktik.

<p>The nature of evil is clearly defined in catholic dogma and tradition but, though very rarely addressed, what is actually preached and transmitted in pastoral context often differs significantly from this line of thought. Based on the experience that the topic is often evaded or treated poorly, as well as on information concerning a recent increase in reports of demonic possession in western society, this study explored the schism within the church concerning evil. It was noted that embarrassment - as in the face of 21^st century-enlightened-thought the Church still officially states the existence of the Devil and associated malevolent spirits - seems to have promoted an intellectual cover-up. While not desiring to inhibit freedom of thought or opinion, this work aimed at establishing clarity, coherence and truthfulness concerning teachings of the Church, and implications. It was argued that left in the dark as to the Church’s concept of spiritual reality, and ensuing controversy, the laity is not given fair opportunity to make existential choices, reach own conclusions or put forth important questions and issues for debate. The study was grounded in a systematic presentation of catholic dogma on evil, followed by a phenomenologically inspired method of analysis. Recent theological arguments put forth by <em>the New Theology</em> were related to extracts of an extensive interview with a catholic exorcist in Sweden (included in full). It was shown how the traditional Christian idea of Jesus Christ is inseparably bound up with, and based on, the concept of spiritual forces of light/good and darkness/evil, mutually repelling each other. It was concluded therefore that annihilation of the devil in one way or another, inevitably ends up by making the incarnation pointless, deconstructing not only traditional concepts of evil but the whole Christian idea in itself. The need for open discussion was stressed, including uncomfortable implications of belief in the existence of a spiritual evil.</p>

The nature of evil is clearly defined in catholic dogma and tradition but, though very rarely addressed, what is actually preached and transmitted in pastoral context often differs significantly from this line of thought. Based on the experience that the topic is often evaded or treated poorly, as well as on information concerning a recent increase in reports of demonic possession in western society, this study explored the schism within the church concerning evil. It was noted that embarrassment - as in the face of 21st century-enlightened-thought the Church still officially states the existence of the Devil and associated malevolent spirits - seems to have promoted an intellectual cover-up. While not desiring to inhibit freedom of thought or opinion, this work aimed at establishing clarity, coherence and truthfulness concerning teachings of the Church, and implications. It was argued that left in the dark as to the Church’s concept of spiritual reality, and ensuing controversy, the laity is not given fair opportunity to make existential choices, reach own conclusions or put forth important questions and issues for debate. The study was grounded in a systematic presentation of catholic dogma on evil, followed by a phenomenologically inspired method of analysis. Recent theological arguments put forth by the New Theology were related to extracts of an extensive interview with a catholic exorcist in Sweden (included in full). It was shown how the traditional Christian idea of Jesus Christ is inseparably bound up with, and based on, the concept of spiritual forces of light/good and darkness/evil, mutually repelling each other. It was concluded therefore that annihilation of the devil in one way or another, inevitably ends up by making the incarnation pointless, deconstructing not only traditional concepts of evil but the whole Christian idea in itself. The need for open discussion was stressed, including uncomfortable implications of belief in the existence of a spiritual evil.