Bakgrund: Utvecklingen är att fler och fler drabbas av demenssjukdom vilket innebär att antalet personer som får vård i ordinärt boende kommer att öka. Vården som ges ska vara personcentrerad och underlätta vardagen samt bidra till en ökad livskvalitet för personen.  Syfte: Att undersöka vilka hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans arbete med att tillämpa personcentrerad vård för personer med demenssjukdom i ordinärt boende. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården och besöker personer med demenssjukdom har intervjuats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visar att det som möjliggör personcentrerad vård för sjuksköterskan är att möta personen i dennes bekanta miljö, att se anhöriga som en resurs i vården samt att arbeta som ett team med andra professioner. Det som hindrar sjuksköterskan att tillämpa personcentrerad vård är att begränsas av organisationen, att sakna kompetens i teamet och att inte nå fram till personen. Slutsats: För att kunna bedriva personcentrerad vård behöver sjuksköterskan få de organisatoriska förutsättningarna som möjliggör detta arbete, i form av god tid för hembesök, möjlighet till teamarbete med hemtjänst och demensteam samt möjlighet till att stödja och handleda vårdpersonalen och anhöriga. / Background: The development is that more and more people are suffering from dementia, which will mean that the number of people receiving nursing in ordinary housing will increase. The care provided must be person-centered and facilitate everyday life and contribute to an increased quality of life for the person. Aim: To investigate the obstacles and opportunities that affect the nurse's work of applying person-centered care for persons with dementia in ordinary housing. Method: A qualitative design with semi-structured interviews. Nurses working in home care and visiting people with dementia have been interviewed. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Outcome: The study shows that what enables person-centered care for the nurse is to meet the person in his familiar environment, to see relatives as a resource in the care and to work as a team with other professions. What prevents the nurse from applying person-centered care is to be limited by the organization, to lack the competence of the team and not to reach the person. Conclusion: To be able to implement person-centered care the nurse need to have the organizational conditions for enabling this work, in the form of enough time for home visits, the opportunity for teamwork with home care services and dementia teams, as well as the opportunity to support and supervise the carestaff and relatives.

<p>The purpose with this study was to examine which opinions and knowledge the directors have about the physical residential environment's importance on accommodations for people with dementia disease and how they do to create and to maintain a good physical residential environment. The issues have been: Which opinions and knowledge the directors had about the physical residential environment's importance for the people with dementia? How did the managers work in order to create and maintain a good physical residential environment? We had four themes, homelike environment on the accommodations, priorities on the accommodation, care/nursing in the physical residential environment and the manager’s possibility to influence the physical residential environment. The study followed a qualitative method. Five managers were interviewed on four accommodations and the managers were said to work actively with the physical residential environment. The results of the study were analyzed on the basis of Antonovskys theoretical perspectives called ”the feeling of contexts”. The result showed that the managers considered that the living environment for people with dementia should be a homelike environment which is individual tailored from their previous life. The managers wanted to accomplish a living environment which stimulated involvement.</p>

The purpose with this study was to examine which opinions and knowledge the directors have about the physical residential environment's importance on accommodations for people with dementia disease and how they do to create and to maintain a good physical residential environment. The issues have been: Which opinions and knowledge the directors had about the physical residential environment's importance for the people with dementia? How did the managers work in order to create and maintain a good physical residential environment? We had four themes, homelike environment on the accommodations, priorities on the accommodation, care/nursing in the physical residential environment and the manager’s possibility to influence the physical residential environment. The study followed a qualitative method. Five managers were interviewed on four accommodations and the managers were said to work actively with the physical residential environment. The results of the study were analyzed on the basis of Antonovskys theoretical perspectives called ”the feeling of contexts”. The result showed that the managers considered that the living environment for people with dementia should be a homelike environment which is individual tailored from their previous life. The managers wanted to accomplish a living environment which stimulated involvement.

Doctoral thesis deals with dementia, which social, health and economic impacts are alarming worldwide. Expected dramatic increase in the number of people with cognitive impairment will put high demands on health and social care. Population aging and the increase of elderly persons aged 65+ evoked a need to address this issue, since age is the major risk factor for dementia. Conflicting conclusions of the European and international studies confirm the difficulty of quantifying the disease. Different definitions and measurement methods lead to different results. In the Czech Republic, in comparison with other developed European countries, there is no relevant research on the expected increase in the number of people with dementia or trends and determinants of severe cognitive impairment. Available estimates of the prevalence of dementia in the Czech Republic are based exclusively on the international prevalence studies EURODEM and Eurocode. Dissertation provides an estimate of the number of people with dementia in the Czech Republic to 2050 based on the construction of life tables for demented people. The thesis also includes analysis of risk factors of severe cognitive impairment based on socio-demographic and health variables. This knowledge is very important for the development and maintenance of effective policies and programs responsive to the needs of individuals living with cognitive impairment in the Czech Republic.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom påverkas och är känsliga för sin omgivning och hur den är utformad. En rörig och orolig miljö kan ha negativa inverkan på dessa personers hälsa jämtemot en miljö som är anpassad och rogivande. Miljön kan användas som en resurs i vårdandet och kan då bidra med hälsofrämjande effekter för människan. Problem: Tidigare forskning har fokuserat på personer med demenssjukdom och deras upplevelser av miljön. Forskning kring vårdares upplevelser av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom är dock mindre beforskad. Som vårdare är det betydelsefullt att få kunskap om utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom och därigenom förhindra ytterligare lidande för dessa personer. Syfte: Var att beskriva vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande tolv vårdvetenskapliga artiklar, sex mixad metod, fyra kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Dessa kategorier var: gemenskap, inverkan på fysisk hälsa och kognition, inverkan på välbefinnande och meningsfullhet. Vårdare erfor att utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom ofta hade en positiv inverkan, dock kunde även utomhusmiljön skapa negativa upplevelser. Slutsats: Utomhusmiljöns positiva inverkan på personer med demenssjukdom bör användas som en hälsofrämjande resurs. / Background: People with dementia are sensitive and easily affected by their environment and how it is designed. A messy and uneasy environment can have a negative impact on health compared to an environment that is adapted and calming. The environment can be seen as an important tool when caring for people and has a health-promoting effect. Problem: Previous research has focused on people with dementia and their experiences of the environment. Research on caregivers’ experiences of the outdoor environment's impact on people with dementia is limited and needs to be examined further. It is important as a carer to gain knowledge about the impact of the outdoor environment on people with dementia and thereby prevent them from further suffering. Aim: To describe caregivers' experiences of the impact of the outdoor environment on people with dementia. Method: A literature review containing twelve care science articles, six articles were of mixed method, four were qualitative and two were quantitative. Results: Four categories were identified that were of significance in caregivers’ experiences of the impact of the outdoor environment for people with dementia. These categories were: community, meaningfulness, impact on physical health and cognition and impact on well-being. Caregivers experienced that the impact of the outdoor environment on people with dementia often had a positive impact, however, the outdoor environment could also create negative experiences. Conclusion: The positive impact of the outdoor environment on people with dementia should be used as a health-promoting resource.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 24 000 personer i någon form av demenssjukdom och med det kan många besvärliga situationer uppstå pga. kommunikationsproblem relaterat till den kognitiva svikten. Med personcentrerad vård kan dessa situationer möjligen underlättas för personen med demens, de blir behandlade som en individ utifrån dennes behov. Varje individs behov är olika så därav måste varje möte utgå från personen, dennes livsberättelse. Musik är något som finns i varje människas liv och kan ha stor påverkan på bland annat humör och känsla av trygghet. I en värld där det sällan finns något sammanhang kan en sång från barndomen inge en tillfällig känsla av trygghet, sammanhang och ett mänskligt värde. Syfte: Syftet är att jämföra om vårdarsång har effekt på uttryck av motsträvighet och känslor samt om dessa effekter skiljer sig åt mellan personer som är diagnostiserade med Alzheimers sjukdom och personer med vaskulär demens under morgonrutin. Metod: Denna studie är en kvantitativ interventionsstudie och utfördes genom erhållna data från en tidigare studie av Hammar et al. (2010) där videoupptagningar utfördes under morgonrutin av tio personer med demensdiagnos, fem med Alzheimers sjukdom och fem med vaskulär demens. Deltagarna filmades under fyra morgonrutiner utan vårdarsång och fyra med vårdarasång. Videoupptagningarna bedömdes utifrån skalorna RTCS (Resistiveness to Care Scale) och OERS (Observed Emotion Rating Scale). Resultat: Resultaten visar att sång under morgonrutin höll personerna med demens lugnare och blev mer positivt inställda till omvårdnadssituationen. Hos personerna med vaskulär demens sjönk omvårdnadssituationerna där beteendet scream/yell uppvisades med 87 % under tillfällen med vårdarsång och hos personerna med Alzheimers sjukdom ökade känslan pleasure med 397 % under morgonrutinerna med vårdarsång. Slutsats: Oavsett om personen med demens hade fått diagnosen Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens hade vårdarsång positiv effekt på motsträvighet och känslor under morgonrutinen. Effekten var dock något olika. Personer med Alzheimers sjukdom uppvisade mer positiva känslor när omvårdnadspersonalen sjöng för dem, medan personerna med vaskulär sjukdom uppvisade mindre motsträvigt beteende under morgonrutiner som inkluderar sång. Vårdarsång kan vara ett redskap för omvårdnadspersonalen att underlätta och förbättra omvårdnaden vid personer med demens. / Background: Each year, about 24,000 people fall ill with some form of dementia and with that many difficult situations can arise due to communication problems related to cognitive failure. With person-centered care, these situations can possibly be easier for the person with dementia as they are treated as an individual based on their needs. Each individual's needs are different, so every care meeting must be based on the person and his or her life story. Music is something that is found in every person's life and can have a great influence on mood and sense of security, among other things. In a world where there is limited context, a childhood song can instill a temporary sense of security, connection and human value. Aim: The purpose is to compare whether music therapeutic caregiving has an effect on expressions of reluctance and feelings and whether these effects differ between people diagnosed with Alzheimer's disease and people with vascular dementia during the morning routine. Method: This study is a quantitative intervention study and was conducted by obtained data from a previous study by Hammar et al. (2010) where video recordings were performed during the morning routine of ten people with dementia diagnosis, five with Alzheimer's disease and five with vascular dementia. The participants were filmed during four morning routines without music therapeutic caregiving and four with music therapeutic caregiving. The video recordings were assessed on the basis of the RTCS (Resistiveness to Care Scale) and OERS (Observed Emotion Rating Scale) scales. Results: The results show that singing during the morning routine kept people with dementia calmer and became more positively attuned to the nursing situation. In people with vascular dementia, nursing situations decreased, with behavioral scream/yell showing 87 % during those occasions with music therapeutic caregiving and in people with Alzheimer's disease, the feeling of pleasure increased by 397 % during the morning routines with singing. Conclusion: Regardless of whether the person with dementia had been diagnosed with Alzheimer's disease or vascular dementia, music therapeutic caregiving had a positive effect on reluctance and emotions during the morning routine. However, the effect was slightly different. People with Alzheimer's disease showed more positive feelings when the nursing staff sang for them, while those with vascular disease exhibited less repugnant behavior during morning routines that included singing. Music therapeutic caregiving can be a tool for nursing staff to facilitate and improve the care of people with dementia

Bakgrund: Idag lever ca 130000-150000 människor med demenssjukdom. Vid demens-sjukdom är det vanligt med beteendemässiga och psykologiska symtom, detta är plågsamt för personen med demenssjukdom, anhöriga samt vårdpersonal. Sjuksköterskan har som uppgift att individanpassa och respektera individens specifika behov och integritet. Musik anses vara ett bra hjälpmedel vid personcentrerad vård då det har en avslappnade effekt och påverkar käns-lor och uppmärksamhet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sång påverkar personer med demenssjukdomar. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2009-2021 och sökta på databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Artiklarna granskas enligt 5 steg som är framtagna av Friberg (2017).Resultat: Resultatet är indelat i 2 kategorier, Sång ökar aktivt deltagande och glädje och tilltro till den egna förmågan. Det framkommer att sång medför ett aktivt deltagande i omvård-nadssituationer och minskar beteendemässiga och psykologiska symtom. Gamla minnen kommer tillbaka och personer med demenssjukdomar upplevs må bättre. Slutsats: Genom att implementera sång i omvårdnaden skapas en personcentrerad vård och bättre relationer. Aktivt deltagande ökar i omvårdnaden och kommunikationsförmågan blir bättre. Relationer mellan vårdare och personen med en demenssjukdom blir bättre. / Background: About 130,000-150,000 people living with dementia. In a dementia disease, behavioral and psychological symptoms are common, this is painful for the person with a dementia disease, relatives and care staff. The nurse´s roll is to adapt and respect the individual´s specific needs and integrity. Music is considered as a good aid in person-centered care because it has a relaxed effect and effects emotions and attention. Aim: Was to describe how singing can affect people with dementia. Method: The work was performed as a literature review based on 15 scientific articles with both quantitative and qualitative approach. The articles are published between 2009-2021 and searched on the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo. The articles are reviewed according to 5 steps developed by Friberg (2017). Result: The result is divided into e categories, singing increases active participation joy and confidence in one´s own ability, It appears that singing entails active participation in nursing situations and reduces behavioral and psychological symptoms. Old memories come back and people with dementia feel better. Conclusion: By implementing singing in nursing, a person-centered care and better rela-tionships are created. Active participation increases in nursing and communication skills improve. Relationships between caregiver and the person with dementia improves.

Bakgrund: Måltidsrelaterade svårigheter förekommer hos personer med demenssjukdom. Måltidsrelaterade svårigheter bidrar till att personerna inte får ett optimalt intag av mat och dryck. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsa hos personer med demenssjukdom. Problemformulering: I takt med att demenssjukdomens symtom framskrider, ökar de måltidsrelaterade svårigheterna. Personer med demenssjukdom löper en större risk för undernäring, depression, aggression, uttorkning samt en försämrad livskvalité och hälsa. Syfte: Att skapa en översikt över måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsa hos personer med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt med tio artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar som ingår i analysen. Resultat: Tre teman identifierades i resultatet, första var stimulering av sinnen i måltidsmiljön, sedan fysiska måltidsmiljön och sista temat var sociala interaktioner i måltidsmiljön. Slutsats: Personer med demenssjukdom behöver en specialkonstruerad måltidsmiljö genom att skapa en sinnensstimulerande måltidsmiljö och anpassa den fysiska miljön och möjlighet till sociala interaktioner under måltiden. Resultatet ökade förståelsen kring en anpassad måltidsmiljös betydande roll för upprätthållande av god livskvalité och hälsa för personer med demenssjukdom.

No description available.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige lever cirka 160 000 människor med en demensdiagnos. Årligen drabbas ungefär 24 000 människor av en demenssjukdom och nästan samma antal avlider. För att personer med demenssjukdom ska ha en så bra livskvalitet som möjligt ska vården ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats. Semistrukturerad intervju med totalt 8 sjuksköterskor från södra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs (2007). Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier och innehållande sju underkategorier. Den första kategori är Vikten av att anpassa vård och bemötande efter personen med underkategorier: Att se hela patienten och Att vara lugn och bekräftande i bemötandet. Den andra kategori är Vikten av teamsamarbete med underkategorier: Att arbete i team och Att inkludera anhöriga i arbetet. Den tredje kategori är Strävan efter personcentrerad vårdmiljö med underkategorier: Vikten av den fysiska vårdmiljön, tidsbrist och kunskapsbrist. Slutsats: Studien visar att sjukhusmiljön inte är anpassat till personer med demenssjukdom. Olika strategier användes för att kunna ge personcentrerad vård, anpassa vård och bemötande. Hierarki , tidsbrist och kunskapsbrist utpekas som hinder till personcentrerad vård. / Background: Dementia is one of the major public diseases. There are about 160,000 people with dementia diagnosis in Sweden. Yearly about 24,000 people are affected by dementia and almost the same number die. For people with dementia to have a good quality of life, care must be provided with a person-centered approach. Aim: The purpose of this study is to describe nurses ́ experience of providing person-centered care to people with dementia in in-patient care. Method: Qualitative descriptive design with semi structured interviews. A total of eight registered nurses were interviewed. The data was analyzed through Elo och Kyngäs (2017). Result: The analysis of the interviews resulted in three categories and seven subcategories. The first category is The importance of adapting care and treatment to the person with subcategories: Seeing the whole patient and being calm and affirming in the treatment. The second category is The importance of teamwork with subcategories: To work in a team and To include relatives in the work. The third category is the Striving for a person-centered care environment with subcategories: The importance of the physical care environment, lack of time and lack of knowledge. Conclusion: The hospital environment is not suited for people with dementia. Different strategies were used to provide person-centered care. Hierarchy, lack of time and knowledge are pointed out as obstacles to person-centered care.