SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige insjuknar 25 000 personer i någon form av demenssjukdom varje år och denna siffra förväntas öka tillsammans med den åldrande befolkningen. Den ökande befolkningsmängden kommer bidra till att fler personer som erhåller en demenssjukdom kommer att söka och vara i behov av sjukhusvård. Långa sjukhusvistelser och sjukhusmiljön kan förvärra de symtom som personer med demens har. Då det inte finns något botemedel för demens är omvårdnaden en central del.    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vilka omständigheter som påverkar omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjukhus.    Metod: Föreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa originalartiklar. Resultatanalysen av artiklarna utgick från Graneheim och Lundmans modell av innehållsanalys.      Resultat: Avsaknad av kunskap anses påverka vårdandet av personer med demenssjukdom negativt vilket leder till utmattning och frustration bland personal. Tidsbrist påverkar omvårdnaden då personer med demens kräver både arbetskraft och tid. Oroliga personer lugnas om personalen lyssnar och tar sig tid.Vidare upplevs det viktigt att lära känna patienten och bilda en patient- och sjuksköterskerelation.Kommunikation på en nivå som patienten förstår upplevs som viktigt.    Slutsats: Det finns flera omständigheter som påverkar omvårdnaden av personer med demenssjukdom som är inneliggande på sjukhus. Strategier behövs för att optimera vården för personer med demenssjukdom på sjukhus. Omständigheterna i denna studie ger en inblick i vad som krävs för att demenssjuka patienter ska få en välfungerad och värdig omvårdnad. / ABSTRACT Background: In Sweden, 25,000 people suffer from some form of dementia every year and this figure is expected to increase together with the aging population. The increasing population will contribute to more people receiving a dementia illness to seek and be in need of hospital care. Long hospital stays and the hospital environment can exacerbate the symptoms of people with dementia. Since there is no cure for dementia, nursing is important.   Aim: The aim was to describe the nurse´s experiences of the circumstances that affect the care of people with dementia in hospital wards.    Method: The present study is a descriptive literature review based on ten qualitative original articles. The analysis of the articles was based on Graneheim and Lundman´s model of content analysis.    Results: Lack of knowledge is considered to have a negative impact on the care of people with dementia, leading to fatigue and frustration among staff. Lack of time affects nursing as these people with dementia require both labor and time. Worried people calm down if the staff listens and takes time. Furthermore, it is considered important to get to know the patient and to form a patient and nurse relationship. Communication at a level that the patient understands is considered important.   Conclusion: There are several circumstances that affect the care of people with dementia who are hospitalized. Strategies are needed to optimize care for people with dementia in hospitals. The circumstances of this study provide an insight into what is required for dementia-sick patients to receive a well-functioning and dignified care.

The foremost aim of this study is inherent in my primary research question which asks how the families of adult children with intellectual disabilities understand and experience the transition that takes place when their children age out of high school. In order to achieve this goal, I turned to the families themselves and asked participants to recount their lived experiences during this important transition. Throughout my data collection and subsequent analysis, I relied on methods common to interpretative phenomenology to guide my process and ensure its viability. To this end, I have conducted a phenomenological analysis of participant narratives and provide a comprehensive portrayal of how parents experience and understand the transition that takes place when their adult children with intellectual disabilities age out of school. I have strived to embed this study within the framework of the existing literature and policy pertaining to this transition. I have enhanced this research with an original content analysis of news articles pertaining to the post-school lives of adults with intellectual disabilities. Finally, I undertook interviews with community and government representatives. When taken together, these elements illustrate how difficult it is for the parents of young adults with intellectual disabilities to replace the services and supports that they lose when their adult children age out of high school in Ontario.

Bakgrund: Substansmissbruk innebär okontrollerad användning av skadligasubstanser vilket kan leda till negativa konsekvenser för individens hälsa. Patientgruppen stigmatiseras genom generaliseringar samt associeras med olämpligaoch stereotypiska egenskaper vilket kan leda till förlängd vårdprocess eller uteblivenvård. Sjuksköterskan ska inom missbruksproblematik stärka tillit, ge individen engod tillvaro, främja patientens hälsoprocesser och delaktighet med respekt förvärdighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av att arbeta med patientermed substansmissbruk. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Dataanalysenutfördes enligt Fribergs fem steg och 12 artiklar användes till resultatet. Resultat: Sjuksköterskan uppfattar sig främja patientgruppen genom att ta vara påindividens resurser, öka motivationen, förmågan till egenvård och se individen bakomsjukdomen. Sjuksköterskans medvetenhet till sina värderingar är betydelsefullt iarbetet och en god relation gynnas av öppenhet samt ärlighet. Svårigheter i relationenbidrar till minskad interaktion och en försvagad vårdrelation. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar till utökad medvetenhet och förståelse kring hursjuksköterskan uppfattar arbetet med patienten med substansmissbruk. Med hjälp avdenna kunskap kan vårdpersonal forma sitt arbetssätt för att stärka vårdprocessen ochfölja riktlinjer vilket främjar patienten samt vårdpersonal. / Background: Substance abuse is defined by the use of harmful substances which canlead to negative consequences for the individual's health. Stigmatization characterizesthe patient group through generalization and is associated with inappropriate andstereotypical characteristics which can lead to a prolonged care process or lack of care. In the field of substance abuse problems, the nurse shall strengthen trust, give theindividual a good life, promote the patient's health processes and participation withrespect for dignity. Aim: The aim was to describe the nurse's perception of working with patients withsubstance abuse. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was chosen. The data analysis was performed according to Friberg's five-steps and 12 articles were usedin the result. Result: The nurse perceives herself as promoting the patient group by takingadvantage of the individual's resources, increasing the motivation and ability to selfcare and seeing the individual behind the disease. The nurse's awareness of her valuesis important in the work and a good relationship benefits from openness and honesty. Difficulties in the relationship contributes to reduced interaction and a weakened carerelationship. Conclusion: The literature review contributes to increased awareness andunderstanding of how the nurse perceives the work with substance abuse patients.With this knowledge, care staff can shape their way of work to strengthen the careprocess and follow guidelines, which promotes the patient and care staff.

Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor involverar fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld och sker oftast i det egna hemmet. Våldet påverkar både den psykiska och fysiska hälsan och konsekvenser kan bland annat ses i form av stress, depression, ångest, kronisk smärta och huvudvärk. Sjuksköterskor har en viktig rollvid identifierandet av kvinnor vilka blivit utsatta för våld och arbetet kan stärkas genom personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor påakutmottagningar. Metod: Induktiv litteraturöversikt med kvalitativ design baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats utifrån Fribergs (2017) fem steg. Resultat: Resultatet bildade tre huvudkategorier och åtta subkategorier vilka var; Kunskapsläge (god utbildning, rutiner och verktyg, osäkerhet kring ansvar). Arbetsmiljö (inverkan på arbetet, stöd på arbetsplatsen, tiden påverkar insatsen) och Egenskaper (attityder i bemötandet, känslor i mötet). Slutsatser: Kunskap, utbildning, rutiner samt tid var viktigt för sjuksköterskor i möte med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskors attityder och arbetsmiljö hade också påverkan. Resultatet kan öka insikten kring olika hinder och belysa organisatoriska förbättringar. / Background: Intimate partner violence against women involves physical, psychological, sexual, and material violence and usually occurs in one's own home. Violence affects both mental and physical health and consequences can be seen in theform of stress, depression, anxiety, chronic pain and headaches. Nurses play animportant role in identifying women who have been victims of violence and the work can be strengthened by person-centred care. Aim: To describe nurse's experience of meeting women who are victims of violence inemergency rooms. Method: Inductive literature review with qualitative design based on 11 scientificarticles. The articles have been analysed using Friberg's (2017) five steps. Result: The result formed three main categories and eight subcategories which were; Knowledge situation (good education, routines and tools, uncertainty aboutresponsibility). Work environment (impact on the work, support in the workplace, time affects the effort) and Characteristics (attitudes in the treatment, emotions in themeeting). The nurse's experienced state of knowledge, the nurse's experienced working environment and the nurse's experienced own valuations. Eight subcategories were created: Education and knowledge, workplace routines and tools, work environment, time, Support, attitudes, and emotions. Conclusions: Knowledge, training, routines and time were important for the nurse's in meeting with women exposed to intimate partner violence. The nurse's attitudes and working environment also had an impact. The results can increase insight into various obstacles and highlight organizational improvements.

Bakgrund: Behandling av bensår är en del av distriktssköterskans kompetensområde och vardag i hemsjukvården. Vetskapen om vikten av kompression och omläggningsmaterial är något som de flesta distriktssköterskor har kunskap om, däremot är det oklart gällande erfarenheter kring kostens betydelse för sårläkning.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av kostens betydelse i samband med bensårsbehandling.  Metod: Studien har utgått från en induktiv kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med 11 distriktssköterskor samt tre sjuksköterskor från åtta olika hemsjukvårdsområden. Genom en kvalitativ innehållsanalys erhölls tre huvudkategorier; distriktssköterskans erfarenhet av kostens betydelse, samverkan ger goda förutsättningar och distriktssköterskans dialog med patienten om kost samt åtta underkategorier.  Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskornas erfarenhet är att de har tillräckliga kunskaper om kostens betydelse i samband med bensår men att det finns behov av ytterligare kompetensutveckling. Erfarenheten är även att det är viktigt med ett gott samarbete med personal i hemtjänsten. Distriktssköterskornas erfarenhet är att det är betydelsefullt att samtala med patienterna kring deras kostvanor och dess betydelse för en optimal sårläkning. Det finns dock en avsaknad av rutiner för hur detta ska kunna genomföras på lämpligt sätt.  Slutsats: En gemensam fortbildning kring kost och bensår skulle kunna bidra till en ökad samsyn hos samtlig omvårdnadspersonal och genom att använda ett gemensamt kvalitetssäkrat bedömningsverktyg skulle arbetssättet kunna förtydligas.  Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, personcentrerad vård, sårläkning / Background: The treatment of leg ulcers is a part of the district nurse´s area of expertise and everyday life in home care services. Knowledge of the importance of compression and conversion materials is something that most district nurses are familiar with, however it is unclear current experiences regarding the importance of diet for wound healing.  Aim: The purpose was to describe the district nurse´s experiences of the importance of diet in connection with leg ulcer treatment.  Method: The study has been based on an inductive qualitative method. Interviews were conducted with 11 district nurses and three nurses from eight different home health care areas. Through a qualitative content analysis, three main categories were obtained; the district nurse´s experience of the importance of diet, collaboration provides good conditions and the district nurse´s dialogue with the patient about diet and eight subcategories.  Result: The result show that the district nurses´ experience is that they have sufficient knowledge of the importance of diet in connection with leg ulcers but that there was a need for further skills development. The experience is also that it is important to have a good collaboration with staff in the home care service. The district nurses´ experience is that it is important to talk to the patients about their dietary habits and its importance for optimal wound healing. However, there was a lack of procedures for how this could be implemented appropriately.  Conclusion: A joint training on diet and leg ulcers could contribute to an increased consensus among all nursing staff and by using a common quality-assured material the working method could be clarified.  Keywords:  Qualitative content analysis, person-centered care, wound healing

Bakgrund: Jämlik vård och att minska skillnader i hälsa är centrala mål för hälso- och sjukvården. Utifrån det anses sjuksköterskan utgöra en viktig roll genom att förbättra vården såväl som att möta patienter med respekt och med hänsyn till människors olikheter. Forskning visar att HBTQ-personer utsätts för diskriminering och marginalisering i samhället i stort men också inom vården vilket bidrar till sämre psykisk och fysik hälsa för dessa grupper. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och HBTQ-personers erfarenheter från att mötas i vården. Metod: En induktiv kvalitativ litteraturstudie med queerperspektiv som teoretisk referensram genomfördes. Urvalet bestod av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och som beskriver möten mellan sjuksköterskor och HBTQ-personer i vården. Datainsamlingen utfördes genom sökningar i två databaser, CINAHL och MEDLINE och resulterade i nio artiklar som analyserades med temaanalys. Resultat: Erfarenheter från möten mellan sjuksköterskor och HBTQ-personer i vården beskrivs i tre teman: Sjuksköterskans kompetens, Humanitet i mötet och Tillgänglighet med det övergripande temat Stigmatisering relaterat till heteronormen. Slutsatser: Sjuksköterskor behöver ett normkritiskt förhållningssätt för att möta HBTQ-personer med respekt och utan diskriminering. Sjuksköterskans kompetens och attityd hänger samman med vårdens tillgänglighet för HBTQ-personer som också har betydelse för en mer jämlik hälsa. Heteronormen har en överordnad påverkan på alla de delar som har betydelse för HBTQ-personers hälsa och tillgång till god vård. Det behövs mer tvärvetenskaplig forskning inom ämnet för att skapa förändring mot en mer jämlik hälsa i samhället. / Background: Equal care and reducing differences in health are central goals for health care. Based on this, the nurse is considered to play an important role by improving care as well as meeting patients with respect and with regard to people's differences. Research shows that LGBTQ people are exposed to discrimination and marginalization in society at large but also in healthcare which contributes to poorer mental and physical health for these groups. Aim: The aim of this study was to describe nurses' and LGBTQ person's experiences from meeting in care. Method: Inductive qualitative literature study with a queer perspective as a theoretical frame was performed. The selection consisted of scientific articles with a qualitative approach and which describe meetings between nurses and LGBTQ persons in care. The data collection was performed through searches in two databases, CINAHL and MEDLINE and resulted in nine articles that were analysed with thematic analysis. Results: Experiences from meetings between nurses and LGBTQ persons in care are described in three themes: The nurse's competence, Humanity in the meeting and Accessibility with the overall theme Stigmatization related to heteronormativity. Conclusions: Nurses need a norm-critical approach to meet LGBTQ persons with respect and without discrimination. The nurse's competence and attitude is connected with the care's accessibility for LGBTQ persons, which is also important for a more equal health. The heteronormativity has an overall impact on all the parts that are important for LGBTQ person's health and access to good care. More interdisciplinary research in the subject is needed to create change towards a more equal health in society.

Bakgrunden till studien belyser utmaningarna med en växande andel äldre befolkning nationellt och de förändringar av vården som behövs för att täcka behoven med befintliga resurser. Regeringen har tillsatt en utredning för att redogöra för vilka förändringar som behöver göras inom hälso-och sjukvård för att klara förutsättningarna i framtiden, och bygga upp god och nära vård till befolkningen. Borgholms hälsocentral har förändrat sitt arbetssätt och ställt om verksamheten för att utveckla vården främst för de mest sjuka äldre individerna. Syftet med studien har varit att beskriva vårdpersonalens erfarenheter vid implementering och arbetet med god och nära vård för de mest sjuka äldre individerna, med utgångspunkt i Borgholmsmodellens centrala delar. Metoden utgår från en kvalitativ empirisk studie med deduktiv ansats. Fyra fokusgrupper med 15 personer har deltagit i semistrukturerade intervjuer på Borgholms hälsocentral. Informationen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudfynden belyser vikten av relationer med medaktörer för att skapa bättre vårdkedjor, behovet av samverkan i team och samordningssjuksköterskans roll i planering och uppföljning för patienten. Resultatet påvisar betydelsen av tillgänglighet till resursfunktioner i verksamheten, och möjlighet till uppföljning av patienter i hemmet med hjälp av digital teknik. Stödet från ledningen för att avsätta tid i verksamheten beskrivs, och vikten av att god och nära vård är ett delat ansvar på patientens villkor. Slutsatserna av studien visar att samverkan på alla nivåer i och utanför verksamheten är grunden för god och nära vård för sjuka äldre. Tillgänglighet och kontinuitet skapar trygghet och är en förutsättning för att vården för de mest sjuka äldre ska kunna utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. När vården byggs upp utifrån patientens behov och förutsättningar, och samverkan mellan aktörerna i primärvården ger trygga vårdkedjor kan onödiga vistelser på akutmottagningar för de mest sjuka äldre förhindras och kvaliteten på vården öka. / The background for this study highlights the challenges with an increasing proportion of older people on a national level and the changes in care which are necessary to meet the needs with existing resources. The Government has appointed a study to report on what changes need to be made in health care to meet the presumptions in the future, to build up good and close care for the population. Borgholms Health Care Centre has changed the way of working to develop care for the sickest older individuals. The purpose of this study was to describe the health professionals´ experience of implementation and work with good and close care to the sickest older individuals, based on the central parts in the Borgholm´s model. The method is based on a qualitative empirical study with a deductive approach. Four focus groups with 15 persons have taken part in semi-structured interviews at Borgholm´s Health Care Centre. The information has been analysed with qualitative content analysis. The main outcome of this study points out the importance of co-actors to create better care chains, the need for collaboration and the nurse´s coordination role in planning and structuring the care.The result demonstrates the importance of available resource functions in the organisation, and opportunities to monitor patients at home with digital techniques. The support from the management to allocate enough time is described and the importance of good and close care being a shared responsibility on the terms of the patient. The conclusion shows that collaboration at all levels in and outside the organisation is the basis for good and close care for the sickest older individuals. Accessibility and continuity create security and is a condition for the care of the sickest older individuals to be based on a person-centred approach. When care is built on the patients’ needs and conditions and collaboration between co-actors in primary care provides safe care chains unnecessary visits at the emergency unit for the sickest older individuals can be avoided and the quality of care increase.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av en utbredd kronisk smärta. Fibromyalgi har en betydande påverkan både socialt och fysiskt på en persons dagliga liv, vilket ger upphov till ett ökat lidande för personerna med fibromyalgi. Det finns en stigmatisering kring personer med fibromyalgi från samhället och hälso-och sjukvårdspersonal, vilket orsakar ett bristfälligt bemötande av personer drabbade av fibromyalgi. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplever bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet innehåller 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i tre kategorier: Bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal, Brist på kunskap och Brist på stöd. Resultatet visade på att personer med fibromyalgi upplevde bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal som bristfällig. De upplevde sig missförstådda, inte trodda och de kände en brist på stöd, förståelse och kunskap från professioner inom hälso-och sjukvården. Konklusion: Studien visade på att personer med fibromyalgi upplevde bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal som ansträngd där man inte tog dem på allvar och inte såg dem som individer. Studien indikerar på att mer forskning behövs för att öka kunskapen om sjukdomen fibromyalgi, men även att undervisning för hälso-och sjukvårdspersonal om bemötande kan vara effektivt för att personer med fibromyalgi inte ska uppleva det som ansträngt. / Background: Fibromyalgia is a chronic disease that is characterized by a widespread pain. Fibromyalgia has a significant impact both socially and physically on a person’s daily life which causes an increased suffering for people with fibromyalgia. There is a stigmatization around people with fibromyalgia from the society and healthcare personnel which causes an defective refutation of people with fibromyalgia. Purpose: The purpose of this study was to describe how people with fibromyalgia experienced the refutation from healthcare personnel. Method: A literature study was conducted where the result included 11 scientific articles. Result: The literature result was divided into three categories: Refutation from healthcare personnel, Lack of knowledge and Lack of support. The result showed that people with fibromyalgia experienced the refutation as defective. They felt misunderstood, not believed and they felt a lack of support, understanding and a lack of knowledge from professions in healthcare. Conclusion: The study showed that people with fibromyalgia experienced the refutation with healthcare personnel as strained where they did not take them serious and did not see them as individuals. The study indicates that more research is needed to increase the knowledge about the disease fibromyalgia but also that education of healthcare personnel about refutation could be advisable so that people with fibromyalgia would not experience the refutation as strained.

Background: Delirium is a serious complication of care in the ICU and the nurses’ proximity to the patient provides good opportunities for early detection, prevention and treatment. The aim of this study was to investigate nurses' experiences of caring for adult patients with delirium in intensive care units, in order to improve the nursing care for these patients. The chosen method for this was a literature review based on Polit and Becks nine-step model. It was made out of 21 qualitative, quantitative and mixed method studies and the data was analyzed using Braun and Clarkes thematic analysis. Main findings identified by the authors were presented under six themes; it is stressful, the impact of work culture, the impact on the nurses professional role, complicating circumstances, knowledge and attitudes, patients and relatives participation. These led to the conclusions that lack of knowledge, resources and work culture affect the care of delirium at the ICU. The nurse's professional role is also negatively affected and impairs the ability to form a relationship with the patient and his or her relatives. The patient's and the relative's participation is a first step in increasing opportunities for person-centered care and thus improving nursing in the event of delirium at the ICU. As future research, the authors propose empirical studies with interviews of nurses and how they experience person-centered care in intensive care units and how this could be strengthened in relation to delirium. / Bakgrund: Delirium är en allvarlig komplikation av vården på IVA och sjuksköterskans närhet till patienten ger goda möjligheter för tidig detektion, prevention och behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med delirium på intensivvårdsavdelningar, för att kunna förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp. Metoden för detta var en litteraturstudie vilken följde Polit och Becks niostegsmodell. Denna gjordes på 21 kvalitativa, kvantitativa och mixade studier och data analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. De huvudfynd författarna identifierade presenterades under sex teman; det är påfrestande, erfarenheter av arbetskulturens påverkan, påverkan på sjuksköterskans yrkesroll, erfarenheter av försvårande omständigheter, kunskap, attityder och hur de påverkar vården samt patienter och anhörigas delaktighet. Dessa ledde fram till slutsatserna att brist på kunskap, resurser samt arbetskulturen påverkar vården vid delirium på IVA. Även sjuksköterskans yrkesroll påverkas negativt och skadar möjligheterna för att skapa en relation med patienten och dennes anhöriga. Patienten och den anhörigas delaktighet är ett första steg för att öka möjligheter till personcentrerad vård och på så sätt förbättra omvårdnaden vid delirium på IVA. Som vidare forskning föreslår författarna empiriska studier med intervjuer av sjuksköterskor och hur de upplever personcentrering på intensivvårdsavdelningar och hur denna hade kunnat stärkas i relation till delirium.

Bakgrund: Akutmottagningarna i Sverige tog emot 1,6 miljoner patienter under 2019. Lokaler är inte anpassade för långa väntetider, därmed brister patientsäkerheten. Sjuksköterskan tvingas många gånger fokusera på medicinska sjukdomstillstånd trots att kunskapen om patienters behov av en helhetssyn finns. Dessvärre tillämpas helhetssyn inte alltid då personalbrist, överbeläggningar och vårdplatsbrist råder och därmed blir ett hinder i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet var att belysa vad patienter upplever i mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning i samband med väntetider. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod har använts. Resultat: Resultatet baseras på elva artiklar där patienters upplevelser analyserats och presenterades i tre huvudkategorier med två subkategorier vardera. Den första huvudkategorin var känsla av maktlöshet. Det andra kategorin var vårdrelationen med sjuksköterskan. Den tredje huvudkategorin var miljön Slutsatser: Resultatet visar att patienten på en akutmottagning känner sig maktlös och utelämnad. Vårdrelationen och sjuksköterskans bemötande och förhållningssätt gentemot patienten är av betydelse för att skapa tillit och trygghet. När sjuksköterskan informerar och kommunicerar med patienten skapas förutsättningar till en personcentrerad vård och patienten känner sig delaktig. / Background: The emergency departments in Sweden received 1.6 million patients in 2019. Premises are not adapted for long waiting times, thus lacking patient safety. Nurses can often be forced to focus on medical conditions despite the knowledge of patients' need for a holistic view. Unfortunately, a holistic view is not always applied when staff shortages, overcrowding and shortage of care places prevail and thus become an obstacle in the nurse's work. Aim: The aim of this study was to highlight what patients experience in the meeting with the nurse at an emergency department in connection with waiting times.  Method: A literature review with a qualitative method has been used  Results: The results are based on eleven articles in which patients' experiences were analyzed and were presented in three main categories with two subcategories each. The first main category was feelings of powerlessness. The second category was the nursing relationship with the nurse. The third main category was the environment. Conclusion: The results show that the patient in an emergency room feels powerless and left out. The care relationship and the nurse's treatment and attitude towards the patient are important for creating trust and security. When the nurse informs and communicates with the patient, conditions are created for a person-centered care and the patient feels involved.