During the last couple of years many sectors and markets have had an increase in the competitive situation, this has meant that being cost effective have become more essential if organizations want to stay in business and be competitive. Thus, one crucial issue has become how to utilize the resources already available within the organization. Organizations can thoroughly plan and control personnel resources in order to become more efficient. But to become more cost effective also means taking into consideration several key figures, productivity being one of the more important figures. Onninen, a wholesaler which has one of its two central warehouses in Örebro has experienced this issue, i.e. an increase in competitive situation in their market. This has lead to directives from Onninens central management that the warehouse in Örebro needs to increase its productivity by approximately 25 % during 2008. For the warehouse in Örebro this requires better planning and control of its personnel in order to meet the efficiency requirements set by the management. The question then becomes; How could Onninen utilize its personnel, in order to achieve the set goal of 25 % increase in productivity? In order to answer this question a case study was planned and conducted. The aim and objective of the case study was to map Onninens processes and to reach an understanding of Onninens personnel resource, and also to come up with ideas of improvements concerning how the personnel capacity can be planned and allocated to achieve the required goal. A tool was constructed in Microsoft Excel in order to map the processes in Onninen. The tool can be used to measure how the outcome meets its key figures for productivity; it can also be used to see various signals and trends for the order handling on the different stations. When the tool was constructed, usability was the main concern; Onninen needed to be able to use it in their processes without requiring too much learning time, as it would be counterproductive to the required goals. The case study conducted on the processes in Onninens central warehouse in Örebro has shown that Onninen management needs to put more effort in increasing the flexibility of the personnel and to reallocate personnel if needed. This means planning and controlling personnel in order to ensure that personnel are working at stations where there is orders to work with. One tendency that became evident during the case study was that personnel planning and control was not always done with the best interest of the organization in mind, which ultimately lead to lesser productivity and it has a negative affect when it comes to reaching the set goal of 25 % increase in productivity.

<p> </p><p>Att ta marknadsandelar med hjälp av goda produktegenskaper blir allt svårare och idag fokuserar företag allt mer på att kunden ska få ett mervärde utöver vad den fysiska produkten ger. Mervärdet kan bestå av t.ex. leveransservice som är en samlingsterm på hur kunden uppfattar kvaliteten på leverantörens logistikaktiviteter. Leveransservice syftar till att alla på marknaden känner att de får rätt produkt och ett mervärde genom att köpa produkterna från en speciell leverantör. Trots vikten av att upprätthålla en bra leveransservice, för att behålla kunderna, står företag inför problemet med planering av personal under exempelvis semestertider då många ur den ordinarie personalstyrkan är lediga flera veckor i sträck. Problemen kan bl.a. bestå av en tillfälligt bristande kompetensförsörjning d.v.s. att personalplaneringen inte tillgodoser de krav på tillgänglig kompetens som finns. Med kompetensförsörjning menas planering och åtgärder som ska se till att företaget har tillräckligt med arbetskraft både i form av kvalitet och kvantitet. Bristande kompetensförsörjning kan resultera i problem med att tillfredsställa kunderna optimalt p.g.a. försämrad leveranspålitlighet, som är ett delbegrepp inom leveransservice och innebär att beställda produkter når kunden i utsatt tid. Om kompetensförsörjningen inte är tillfredsställande kan det innebära att leveranspålitligheten sjunker och därmed också att antalet missnöjda kunder ökar. Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan en säkrad kompetensförsörjning och god leveranspålitlighet. Syftet är även att förklara hur kompetensöverföring, under planerad personalfrånvaro, kan säkerställas samt att presentera påverkande faktorer för säkerställd kompetensförsörjning. Arbetet har skett med ett induktivt angreppssätt, och utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med inslag av det positivistiska synsättet. Genom en kvalitativ empirisk undersökning på tvättmaskinsföretaget Electrolux Laundry Systems (ELS) i Ljungby, samt en omfattande litteraturstudie har syftet uppfyllts och den inledande frågeställningen besvarats.</p><p>Resultatet visar att det finns ett samband mellan försämrad leveranspålitlighet och bristande kompetensförsörjning under semesterperioden. Utleveranssiffror under maj – november 2007 visar att leveranspålitligheten försämras under augusti fram till i början av september, d.v.s. perioden efter semesterveckorna. Undersökningen har visat att p.g.a. bristfällig kompetensförsörjning, bl.a. i form av dåliga rutiner för rekrytering och introduktion av tillfällig arbetskraft och brister i rutiner för överföring av kompetens, kan verksamheten inte upprätthålla leveranspålitligheten. Det resulterar i klagomål och missnöjda kunder. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av framtagna faktorer som påverkar kompetensförsörjningen och som företag bör ta hänsyn till vid planering av personalfrånvaro.</p><p> </p>

Att ta marknadsandelar med hjälp av goda produktegenskaper blir allt svårare och idag fokuserar företag allt mer på att kunden ska få ett mervärde utöver vad den fysiska produkten ger. Mervärdet kan bestå av t.ex. leveransservice som är en samlingsterm på hur kunden uppfattar kvaliteten på leverantörens logistikaktiviteter. Leveransservice syftar till att alla på marknaden känner att de får rätt produkt och ett mervärde genom att köpa produkterna från en speciell leverantör. Trots vikten av att upprätthålla en bra leveransservice, för att behålla kunderna, står företag inför problemet med planering av personal under exempelvis semestertider då många ur den ordinarie personalstyrkan är lediga flera veckor i sträck. Problemen kan bl.a. bestå av en tillfälligt bristande kompetensförsörjning d.v.s. att personalplaneringen inte tillgodoser de krav på tillgänglig kompetens som finns. Med kompetensförsörjning menas planering och åtgärder som ska se till att företaget har tillräckligt med arbetskraft både i form av kvalitet och kvantitet. Bristande kompetensförsörjning kan resultera i problem med att tillfredsställa kunderna optimalt p.g.a. försämrad leveranspålitlighet, som är ett delbegrepp inom leveransservice och innebär att beställda produkter når kunden i utsatt tid. Om kompetensförsörjningen inte är tillfredsställande kan det innebära att leveranspålitligheten sjunker och därmed också att antalet missnöjda kunder ökar. Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan en säkrad kompetensförsörjning och god leveranspålitlighet. Syftet är även att förklara hur kompetensöverföring, under planerad personalfrånvaro, kan säkerställas samt att presentera påverkande faktorer för säkerställd kompetensförsörjning. Arbetet har skett med ett induktivt angreppssätt, och utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med inslag av det positivistiska synsättet. Genom en kvalitativ empirisk undersökning på tvättmaskinsföretaget Electrolux Laundry Systems (ELS) i Ljungby, samt en omfattande litteraturstudie har syftet uppfyllts och den inledande frågeställningen besvarats. Resultatet visar att det finns ett samband mellan försämrad leveranspålitlighet och bristande kompetensförsörjning under semesterperioden. Utleveranssiffror under maj – november 2007 visar att leveranspålitligheten försämras under augusti fram till i början av september, d.v.s. perioden efter semesterveckorna. Undersökningen har visat att p.g.a. bristfällig kompetensförsörjning, bl.a. i form av dåliga rutiner för rekrytering och introduktion av tillfällig arbetskraft och brister i rutiner för överföring av kompetens, kan verksamheten inte upprätthålla leveranspålitligheten. Det resulterar i klagomål och missnöjda kunder. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av framtagna faktorer som påverkar kompetensförsörjningen och som företag bör ta hänsyn till vid planering av personalfrånvaro.

Försvarsmakten står inför en spännande utmaning genom att för första gången på mycket länge öka sin förmåga, med tillväxt av såväl numerära förband som förmågebredd och effekt. För att lyckas med detta är personalen en viktig komponent, kanske till och med den allra viktigaste. Det finns en stark politisk vilja att Försvarsmakten skall stärkas för att med bredare kompetens stå bättre rustad i hanteringen av en komplex hotbild. För att lyckas med en omfattande tillväxt kommer det kräva att Försvarsmakten kan behålla erfarenhet som finns inom organisationen samtidigt som det rekryteras ny personal. Denna undersökning är kvalitativ till sin utformning och fokuserar på att försöka förstå varför officerare vid K 3 väljer att söka alternativa karriärvägar. Den bygger i huvudsak på empiri från officerare som har slutat vid förbandet de tre senaste åren. Undersökningen handlar om relationen mellan en organisation och de individer som är en del av den. Resultatet visar att de huvudsakliga faktorerna till att officerare väljer alternativa karriärvägar och slutar vid förbandet handlar om att de inte tydligt kan se sina karriär- och utvecklingsmöjligheter samt bristande kommunikation avseende dessa. Individen upplever vidare en minskad samhörighet inom förbandet och att deras erfarenhet och kompetens inte omhändertas i tillräcklig omfattning.

Att bygga upp en större Försvarsmakt omfattar både utveckling och återetablering av förband. Detta medför påtagliga utmaningar utifrån rådande personalläge. Tillgänglighet på yrkesofficerare, i tillräcklig numerär och med relevant kompetens, kommer vara avgörande för tillväxttakten. Därtill har återinförandet av värnplikt, implementering av ett trebefälssystem och akademisering av officersutbildningen förändrat förutsättningarna för officersprofessionen. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur personalförsörjning i praktiken påverkar förbanden och dess chefer. Vi ville studera vilka faktorer som haft störst inverkan på officersprofessionen inom ramen för tillväxten vid våra hemförband.  Semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på Göta Ingenjörregemente (Ing 2) och Södra skånska regementet (P 7) för att förstå hur de hanterar tillväxten och de spänningar som den medför eller synliggör.   Under intervjuerna framkom att lösningen på tillväxtens utmaningar inte enbart handlar om personell uppfyllnad. Brister i grundläggande kunskaper och färdigheter, samt en accelererande vakanssituation, gör att det gradvis sker en kompetensurholkning.  Studien synliggör behovet av att systematisera kompetensförsörjningen i en långsiktig personalplanering på förbanden.  Av studien framgår också att mentor- och handledarskap, för unga officerare, är central för att kunna hantera behoven som tillväxten medför och för att utveckla officersprofessionen.  Det framkommer även i uppsatsen att många beslut kopplat till verksamhetsstyrningar och åtgärder inom tillväxten hanteras genom stuprörsledning. Detta leder till brister i framförhållning på förbanden och är en källa till frustration på flera ledningsnivåer.  Studiens övergripande insikt är att tillväxten, i olika grad och omfattning, påverkar personalförsörjningen och officersprofessionen. Vid de undersökta förbanden visar det sig att personalförsörjning inte är dimensionerad för att hantera en ökad mängd uppgifter i en tillväxande Försvarsmakt.