Bakgrund Ålderdomen som fenomen är i samhället förenad med myter kring hur den äldre personen bör vara och bete sig. Ålderistiska attityder förekommer inom vård och omsorg vilket påverkar kvalitén på den omvårdnad som ges till äldre. Syfte Syftet var att beskriva hur ålderism påverkar omhändertagandet av personer över 65 år inom vård och omsorg. Metod Arbetet utfördes i form av en allmän litteraturöversikt. Totalt inkluderades 13 artiklar i resultatet. Samtliga var publicerade mellan år 2007 och 2016. Kvalitativa, kvantitativa, mixade samt retrospektiva artiklar analyserades och sammanställdes i en matris. Utifrån matrisen bearbetades artiklarnas resultat till ett för litteraturöversikten övergripande resultat. Resultat Resultatet redovisades i form av tre huvudteman: vårdpersonal och studenters syn på äldre personer, att främja positiva tankar kring åldrandet samt omvårdnadsmiljön understödjer ålderism och upplevd diskriminering. Det övergripande resultatet tyder på att främjande av positiva attityder i kombination med ökad geriatrisk kunskap hos vårdpersonal kan bidra till att minska diskrimineringen av personer över 65 år. Slutsats En ökande andel patienter över 65 år inom vård och omsorg innebär att det blir viktigt att förmedla kunskap till vårdpersonalen om hur de i sitt arbete kan skapa förutsättningar för att ge god omvårdnad till den äldre generationen. En minskning av diskrimineringen skulle på längre sikt kunna öka äldre personers trygghet och välbefinnande när de befinner sig inom vård och omsorg.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med hög prevalens och avgörande för prognosen är patientens följsamhet till rekommenderad läkemedelsbehandling. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt har visat sig vara vanligt förekommande och leder till ökat antal sjukhusinläggningar och ökad mortalitet. Trots denna vetskap är det en hög andel patienter som inte tar sina ordinerade läkemedel. Syftet var att, ur patienters perspektiv, belysa faktorer som påverkar deras följsamhet till läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt. Som metod användes en litteraturöversikt med sökningar i databaserna CINAHL, PubMed, Medline och PsychINFO. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna granskades och en integrerad analys användes där likheter och skillnader sammanställdes till ett resultat. Resultatet utformades till fyra huvudkategorier som handlade om faktorer som påverkade patienternas förmåga att följa läkemedelsbehandlingen, följsamhetsfaktorer relaterade till vårdsystemet, patientens psykosociala, emotionella och ekonomiska aspekter samt patientens upplevelser av läkemedelsbehandlingens komplexitet. Till samtliga kategorier ingick ett flertal subkategorier. Faktorer som patienterna upplevde påverka deras läkemedelsföljsamhet visade sig vara individuella, multipla och varierande. Genom resultatet kunde slutsatsen dras att faktorerna som påverkade patienternas följsamhet till läkemedelsbehandling var många och varierande. Ett personcentrerat förhållningssätt är avgörande för att kunna hjälpa patienten på ett individuellt sätt.

SAMMANFATTNING Bakgrund Att vara sjuk kan för många innebära att bli beroende av andra. Då är det extra viktigt för patienten att bli sedd som en person och inte endast ett symptom, detta för att behålla vär-dighet och att inte inskränka på integriteten. Personcentrerad omvårdnad handlar om att se patientens individuella behov. Det finns beskrivet att en akutmottagning som är en central del av sjukvården, många gånger är en stressig arbetsplats där snabba beslut måste fattas. Det har visat att en välinformerad patient leder till ett minskat behov av återbesök i vården, enligt tidigare studier. Huvudsyftet på en akutmottagning är att rädda liv snarare än att er-bjuda en holistisk vård vilket kan innebära att personen patienten försvinner på vägen vil-ket kan leda till att en känsla av betydelselöshet infinner sig. Syfte Att studerasjuksköterskans upplevelse av personcentrerad omvårdnad på en akutmottagning. Metod Metoden som tillämpades var en egenkonstruerad enkät av mixad metod. Resultatet pre-senteras med deskriptiv statistik med svar från de öppna frågorna. Resultat Arbetsmiljön på en akutmottagning framkommer som stressig och med begränsade utrymmen och möjligheter till personcentrerad omvårdnad.Majoriteten av deltagarna anser att personcentreradomvårdnad är viktigt men att deras arbetsmiljö inte främjar det personcentrerade arbetssätt, mestadels på grund av arbetsbelastning. Är arbetsbelastningen hanterbarvill sjuksköterskornaförbättra förhållandena för patienterna på akutmottagningen. Slutsats En mindre stressig arbetssituation skulle med stor sannolikhet öka den personcentrerade omvårdnaden.

SAMMANFATTNING Mångbesökaren på akutmottagningen är en utsatt grupp som utgör en signifikant del av de totala besöken på en akutmottagning.  Mångbesökaren uppvisar ofta en spretig symptombild som i studier har visats domineras av kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, missbruk och sociala problem.  Mångbesökarna själva har i studier uppgett att de upplever sina besvär som reella hot mot liv och autonomi.  Studier visar att beteendet med frekventa akutbesök går att bryta. Väldigt lite forskning kring vårdpersonalens upplevelser av att möta denna patientgrupp stod att finna. Syftet med studien var att studera sjuksköterskors upplevelser av att möta mångbesökare på akutmottagningen. En kvalitativ intervjustudie genomfördes på akutmottagningar i regionerna Stockholm, Uppland samt Södermanland. Sjuksköterskor som uppfyllde inklusionskriterierna rekryterades och totalt sju stycken sjuksköterskor deltog i studien. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med konventionell innehållsanalys. I resultatet framkom fyra stycken kategorier. Mångbesökaren som innefattade sjuksköterskornas upplevelser av vad en mångbesökare är, det framkom att i enlighet med tidigare forskning så var det flertalet besök under en kort tidsperiod för sökorsaker som kroniska sjukdomar, missbruksproblematik, sociala problem samt psykiatriska problem. Ett viktigt fynd var att det skilde sig dock demografiskt vilken den primära sökorsaken för mångbesökaren var. Mångbesökaren och organisationen var en kategori som framkom där sjuksköterskorna upplevde att organisationen inte var anpassad för mångbesökarnas behov. Omvårdnadsbehovet sågs som det primära behovet hos patientgruppen och detta kunde ej tillgodoses eller prioriterades inte inom organisationen. Upplevelsen att rätt instans för mångbesökarna ej var akutmottagningen, men svårigheter att hänvisa patienterna till rätt instans förelåg. Relationen sjuksköterskan och mångbesökaren tog upp mötet och hur det upplevdes av sjuksköterskorna, även positiva och negativa känslor kring mötet med mångbesökaren togs upp av sjuksköterskorna. Förtroende var en känsla som fick en egen kategori och lyftes av samtliga sjuksköterskor. Mestadels handlade det om ett skadat eller tappat förtroende. Sista kategorin blev sjuksköterskan och omvårdnaden där sjuksköterskan och omvårdnadens roll diskuterades. Det primära som framkom här var i diskussioner kring professionellt förhållningssätt. Att se människan bakom patienten, att hjälpa samt sjuksköterskans kompetens. Slutsatsen i studien blir att en tydligare roll för sjuksköterskan och omvårdnaden behövs på akutmottagningen för att kunna svara upp mot det behov som mångbesökarna har. Alternativt behövs resurser tillsättas för att lotsa mångbesökare till rätt instans och ge dem den omvårdnad, medicinsk hjälp och social hjälp som denna utsatta kategori patienter behöver. Detta i enlighet med sjuksköterskans kärnkompetens personcentrerad vård. / ABSTRACT The frequent flyer in an emergency department is part of a vulnerable group of patients that make up a significant part of the total visits a year to an emergency department. The frequent flyer often presents with a diffuse collection of symptoms that studies have shown tend to be dominated by chronic illness, psychiatric illness, substance abuse and socioeconomic problems. The frequent flyers themselves claim in studies done that they perceive their problems as real threats to life and autonomy. Studies have shown that the pattern of frequent flying is one that can be broken. Very little research was found detailing the experiences of healthcare professionals in caring for this group of patients. The aim of the study was to study the experiences of nurses in meeting frequent flyers in the emergency department. A qualitative interview study was conducted in the emergency departments in three regions, Stockholm, Uppland and Södermanland. Nurses who met the inclusion criteria of the study were included and a total of seven nurses were interviewed for the study. The collected data was transcribed and analyzed using a conventional content analysis. In the result four categories emerged. The frequent flyer which contained nurses perceptions of what a frequent flyer is, the findings were in line with existing research in that it included frequent visits in a short timespan relating to chronic illness, problems related to substance abuse, psychiatric problems and socioeconomic problems. An important find was that there was a demographic difference in what the primary problem the frequent flyer presented between the different emergency departments. The frequent flyer and the organization were a category which detailed how nurses experienced that the organization wasn’t suited to meet the needs of the frequent flyers. The primary identified need was the need for caring, a need that couldn’t be met and wasn’t prioritized in the organization. Nurses experienced that the emergency department wasn’t the correct instance for these patients but a difficulty in guiding the patients to the correct instance was experienced. The relationship nurse and frequent flyer detailed the meeting and how it was experienced by nurses, the positive and negative feelings involved in the meeting were discussed. Trust was a feeling that received its own category and was discussed by all the interviewed nurses. Mostly it detailed a damaged or lost sense of trust. The last category that emerged was the nurse and the nursing care where the role of the nurse and nursing care were discussed. The discussions included being professional, to see the human being behind the patient, to help and the skills of the nurse. The conclusion of the study was that a clearer role for the nurse and nursing care is needed in the emergency department to meet the demands of the frequent flyer. Alternatively, resources need to be invested to be able to guide the frequent flyer to the correct instance to give them the nursing, medical help and socioeconomic support this vulnerable group needs. This needs to be done in line with the core competence for nurses that is person centered care.

Bakgrund: De senaste åren har mer fokus lagts på att göra vården allt mer personcentrerad. Denna utveckling ställer ytterligare krav på att patienten erhåller tillräcklig information från sin vårdgivare. Resultat från en patientenkät inom Region Östergötland visar på en förbättringspotential inom områdena information/kunskap och delaktighet/involvering. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av information och delaktighet i samband med sin fysioterapeutiska rehabilitering inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med totalt 9 semistrukturerade intervjuer. Informanterna var mellan 58 och 79 år gamla, och rehabiliterades på en primärvårdsklinik i Region Östergötland. All insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalysmetod med induktiv ansats. Resultat: Analys av den insamlade datan resulterade i tre huvudkategorier; Vikten av erhållen information och hur den tillhandagavs, Betydelsen av samspelet mellan patienten och fysioterapeuten och Behov av och förväntningar på fysioterapeuten med tillhörande underkategorier. Konklusion: Informanterna var generellt nöjda med den information som tillhandagavs i samband med rehabiliteringsperioden på kliniken. De upplevde sig delaktiga samt att de fick med sig verktyg för att kunna anpassa och utveckla träningen på egen hand. Det framkom även att de inte visste vad de kunde förvänta sig för information från fysioterapeuten.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som ökar kraftigt vid stigande ålder och kräver ökade behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. För att bibehålla hälsan och inte belasta sjukvården kan interventioner av egenvård förebygga, underhålla och hantera den kroniska hjärtsvikten. Även livsstilsförändringar är viktiga bitar i egenvårdsinterventionen för att minska risken för sjukdomsförsämring. För att kunna sköta sin egenvård på ett optimalt sätt behövs utbildning och kunskap om effektiva interventioner som stärker förmågan att utföra egenvård. Syftet: Syftet var att belysa interventioner som kan förbättra egenvård hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes som metod. Sökningarna i omvårdnadsdatabaserna CINAHL och PubMed genererade totalt 16 omvårdnadsvetenskapliga artiklar publicerade mellan 2013 och 2023 som svarade på studiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analys. Resultat: Olika typer av interventioner kan förbättra egenvården hos personer med hjärtsvikt. Resultatet sorterades in i tre kategorier. Utbildningsintervention som stärker kunskap, Interventioner med teknisk support och socialt stöd och Interventioner med olika samtalstekniker.   Slutsats: Studien visar på hur strukturerade insatser av egenvårdsinterventioner stärker egenvårdsbeteendet för att förebygga, hanterar och underhåller hjärtsviktssymtom vilken inverkan på hur personen behåller hälsan. Personens självkännedom kan förbättras genom individanpassad information och utbildningsprogram för att öka kunskapen på ett sätt som passar bäst utifrån sina resurser och behov. Därför har personcentrerad vård en central roll när det gäller att stärka egenvård och delaktighet hos personer med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a common disease that increases sharply with increasing age and requires additional needs for health care interventions. In order to maintain health and avoid burdening the healthcare system, self-care interventions can prevent, maintain and manage chronic heart failure. Lifestyle changes are also important compondents of the self-care intervention to reduce the risk of disease worsening. In order to manage self-care in an optimal way, education and knowledge about effective interventions that strengthen the ability to perform self-care are needed. Purpose: The aim was to highlight interventions that can improve self-care in people with heart failure. Method: A literature study was chosen as the method. The searches in the nursing databases CINAHL and PubMed generated a total of 16 nursing science articles published between 2013 and 2023 that responded to the study objective. The articles are quality checked and analyzed through integrated analysis. Results: Different types of interventions can improve self-care in people with heart failure. The results were sorted into three categories. Educational intervention that strengthens knowledge, Interventions with technical support and social support and Interventions with different conversation techniques. Conclusion: The study shows how structured interventions focusing on self-care strengthens self-care behaviors to prevent, manage and maintain heart failure symptoms which impact on how the person maintains their health. A person's self-awareness can be improved through individually tailored information and training programs to increase knowledge in a way that best suits their resources and needs. Therefore, person-centered care has a central role when it comes to strengthening self-care and participation in people with heart failure.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård har vuxit fram både nationellt och internationellt, dock används i olika benämningar med syfte på att se patient som en person med unika behov, erfarenheter och resurser. Vårdvetenskapligt perspektiv förespråkar också individen som människa snarare som person och betonar vikten av att skapa en vårdrelation.Sjuksköterskor skapar partnerskap genom att visa respekt och aktivt lyssna på patientersberättelser. Berättelserna och hälsoplanen dokumenteras i patienters journal där dokumentationen revideras regelbundet utifrån patienters behov. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom sjukhusmiljö. Metod: En allmän litteraturöversikt valdes som inkluderade 11 artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet redovisas likheter och skillnader mellan artiklarnas syfte, metod och resultat. Fyra följande kategorier framkom under resultat: vårdrelationens betydelse, teamsamverkans betydelse, kunskapens betydelse och arbetsmiljöns betydelse.Sjuksköterskorna påtalade vikten av att ha vårdrelationen med patienterna, dennes närstående och vårdteamet för att främja den personcentrerade vården. Slutsats:Sjuksköterskor besitter kunskap om personcentrerad vård och önskar att arbeta utifrån det men i klinisk praxis erfar de att tidsbrist, bristande samtal mellan olika yrkesutövare och bristande kunskap hindrade det.Nyckelord: Allmän litteraturöversikt, Erfarenheter, Personcentrerad vård, Sjuksköterskor, Sjukhusmiljö, Vårdrelation

No description available.

Bakgrund: Patienters och anhörigas erfarenheter av personcentrerad vård har visats betydande för välmående, tillfrisknande och livskvalitet. Negativa följder av bristande personcentrerad vård för patienter och anhöriga har även synliggjorts. Sjuksköterskor har ett ansvar att utifrån lagar och riktlinjer utföra personcentrerad vård, vilket kan underlättas med hjälp av ett vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman utifrån personcentrerad vård framkom; kommunikationens betydelse, vårdmiljöns betydelse, vårdrelationens betydelse samt hinder och dess betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att personcentrerad vård utgår från att patienter ses ur ett holistiskt och humanistiskt perspektiv. En etablerad vårdrelation, hemlik vårdmiljö och informativ kommunikation ansågs betydelsefullt. Hinder uppgavs påverka sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård.

Bakgrund: Delirium är ett underdiagnostiserat sjukdomstillstånd med kognitiva förändringar som karaktäriseras av förvirring, ouppmärksamhet, desorientering, inbillning, hallucinationer och upphetsning. Tillståndet är vanligt förekommande i sjukhusmiljö. Delirium uppkommer på grund av faktorer som har direkt eller indirekt påverkan på hjärnan och kan resultera i svåra konsekvenser för patienten. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att identifiera delirium och arbeta preventivt. Delirium rekommenderas att identifieras med screeningverktyg som appliceras för att utvärdera kognitiva förändringar hos patienten.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera delirium i slutenvård.   Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Sökningar av artiklar gjordes i CINAHL och Medline. Resultatet bygger på tolv vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades enligt fyra steg som rekommenderas av Friberg. Resultat: Det analyserade materialet presenteras under tre teman. Temat Patientens habitualtillstånd med subteman Betydelsen av att identifiera habitualltillståndet, Vikten av anhöriga och Svårigheter med samsjuklighet. Temat Screeningverktyg med subteman Misstro till screeningverktyg och Hinder för screeningverktyg. Temat Profession med subteman Sjuksköterskans utmaningar i sin yrkesroll och Behov av förbättrat interdisciplinärt samarbete.  Slutsatser: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor upplever hinder och behöver stöd för att identifiera delirium för att stärka deras förmåga att utföra personcentrerad vård.