Sammanfattning Denna studie syftar till att kvantitativt undersöka vad som motiverar människor till att välja socionomyrket; ett yrke som utgår ifrån en strävan att hjälpa andra människor. Studien fokuserar på socionomstudenters motivation till studieval samt på vilket sätt personliga erfarenheter av socialt arbete och sociala problem kan påverka studievalet. En enkät skickades ut till flera svenska högskolor/universitet och besvarades av socionomstudenter samt studenter från andra samhällsvetenskapliga program. Urvalet bestod i slutändan av 147 respondenter, varav 79 socionomstudenter och 68 studenter från övriga program. Enkäten syftade till att mäta studenternas attityder och motivation till studievalet. De attitydfaktorer som mättes operationaliserades utifrån tidigare forskning och resulterade i fem variabler; altruism, personlig vinning, social förändring, påverkan av omgivningen samt arbetets utformning och arbetsmarknad. Respondenterna ombads även uppge om de hade personliga erfarenheter av olika sociala problem som missbruk, psykisk ohälsa, våld, sexuella övergrepp och ekonomisk utsatthet. Materialet presenterades och analyserades med hjälp av medelvärden, T-test och logistisk regressionsanalys. Resultaten visade att socionomstudenter har en högre grad av altruism samt att de i större utsträckning har tidigare erfarenheter av socialt arbete och sociala problem. Resultaten analyserades med hjälp av Self-Determination Theory och Bourdieus teori om habitus och kapital. Studien kan kopplas till socionomutbildningarnas utformning, socionomers roll samt socionomstudenters motivation och välmående.

Bakgrund: Självskadebeteende ses som ett växande problem i dagens samhälle och är vanligast förekommande bland kvinnor. Självskadebeteende ses även bland den manliga befolkningen men i mindre skala vilket tros bero på att de har andra sätt att hantera situationer, tankar och känslor på. Genom att ha ett personcentrerat förhållningssätt där sjuksköterskan utgår från varje enskild person kan det ge en ökad förståelse för patienten vilket i sin tur kan leda till ett ökat välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers erfarenheter av att leva med ett självskadebeteende. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där fyra teman framkom: utlösande faktorer, omgivningens syn på självskadebeteendet, ett sätt att hantera känslorna och vägen mot återhämtning. Konklusion: Det framkom att personer som skadade sig använde självskadebeteendet som ett sätt att hantera tankar och känslor på, som de annars inte visste hur de skulle få utlopp för. Att söka hjälp var ett orosmoment då det fanns en rädsla inför andra människors fördomar om självskadebeteende vilket gjorde att de valde att dölja självskadebeteendet från sin omgivning. För att kunna återhämta sig krävs ett gott stöd samt en förståelse för varför självskadebeteendet uppkommit och en ökad självacceptans. / Background: Self-injurious behaviour is seen as a growing problem in today’s society and is most common among women. Self-injurious behaviour is also seen among the male population but on a smaller scale which is believed to be due to the fact that they have other ways of dealing with situations, thoughts and feelings. By having a person-centered approach where the nursing is based on each person, it can provide an increased understanding of the patient, which in turn can lead to a higher level of well-being. Aim: The aim of the study was to illustrate people’s experiences of living with a self-injurious behaviour. Method: The study was conducted as a general litterature study with an inductive approach. Result: The result was based on ten scientific articles where four themes emerged: triggering factors, society’s view of self-injurious behaviour, a way of coping with the emotions and the road to recovery. Conclusion: It appeared that people who injures themselves use self-injurious behaviour as a way of dealing with thoughts and feelings that they otherwise, did not know how to handle. Seeking help was a concern as there is a fear of other people's prejudice about self-injurious behaviour, which made them choose to hide their self-injurious behaviour from their surroundings. To be able to recover, it is important to have a good support and an understanding of why self-injurious behaviour has emerged together with an increased self-acceptance.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd – till känslan av övergivenhet. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten. Tre aspekter av resultatet kommer särskilt att diskuteras: Barriärer för ett forskningsdeltagande kontra viljan att delta, Beroendeställningen till vårdpersonal -en riskfaktor för både patienten och forskningen samt Patientens delaktighet och autonomi i samband med beslutsfattande om att delta i forskning. / Background: Research and development is conducted in many areas of health care. This means that many patients seeking care and treatment may be asked to participate in research. A person who is ill and in need of care can experience him/herself, in the role of patient, ending up in a position of dependence in relation to health care professionals. The patient is seeking help and health care staff are those who by virtue of knowledge and ability to help patients have a stronger position. Being a patient and participating in research may thus imply receiving increasing attention, but also inferiority or dependency. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of participating in research. Method: A literature review was performed based on results from ten qualitative articles, limited to adult patients with experience of participating in research. Results: The results are presented in four categories; exploring the decision to participate in research, Meaningfulness of participating in research, Perception of barriers related to research and from the feeling of support – to the feeling of abandonment. Discussion: The result has been discussed in relation to the life-world perspective according to Dahlberg and Segesten. Three main aspects of the results will be discussed; Barriers for participating in clinical trials versus willingness to participate, dependency on health care professionals – a risk factor both for the patient and the research trial, and the patient’s autonomy and participation in the decision-making about research.

Bakgrund: Kostvanor och relation till kost påverkas av flera faktorer och self-compassion har en inverkan på båda enligt tidigare forskning. Self-compassion grundar sig i tre komponenter som är self-kindness, mindfulness, common humanity. Syfte: Syftet ämnar skapa en fördjupad förståelse för den upplevda kopplingen mellan selfcompassion och kost. Metod: En litteraturstudie i form av en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: Resultatet redovisar tre teman: self-compassion påverkar relationen till kost, selfcompassion påverkar kostbeteenden och self-compassion är ett ständigt pågående arbete. Slutsats: Self-compassion har gett olika erfarenheter så som ökad medvetenhet, höjd närvaro, samt ökat fokus på behov, näring och känslor relaterat till kost jämfört med tidigare. Vardagliga beteenden kring kost har förbättrats genom self-compassion då personer ätit långsammare och överätit i mindre utsträckning. Self-compassion kan dock kräva arbete. Deltagare upplevde över lag att self-compassion påverkade dem positivt. / Backround: Dietary habits and the relationship to dietary habits are influenced by several factors and self-compassion has an impact on both according to previous research. Selfcompassion is based on three components which are self-kindness, mindfulness, common humanity. Aim: The aim of this study was to create a deeper understanding of the perceived connection between self-compassion and diet. Method: A literature review in the form of an integrative compilation of qualitative research. Result: The results report three themes: self-compassion affects the relationship to diet, selfcompassion affects dietary behaviors and self-compassion is a constantly ongoing work. Conclusion; Self-compassion has given different experiences such as increased awareness, increased presence, as well as increased focus on needs, nutrition and feelings related to diet compared to before. Everyday behaviors around diet have improved through self-compassion as people ate more slowly and overeat to a lesser extent. However, self-compassion takes work. Participants generally felt that self-compassion affected them positively.