På grund av det ökande antalet personrån i Stockholm och minskningen i Malmö, syftar denna uppsats till att göra en litteraturöversikt av tidigare forskning för att kartlägga effekten av kamerabevakning på personrån i olika länder. Målet är att analysera om det skulle vara gynnsamt eller inte att använda samma metod i Sverige. Det teoretiska ramverk som använts i denna översikt är rutinaktivitetsteorin och rationella valteorin, som gjort sig tydliga under analysen av studierna. Sökprocessen gjordes genom olika databaser för att maximera antalet relevanta artiklar. För att bli kvalificerad i denna översikt måste studierna ha varit peer reviewed, alltså tidigare granskade av likvärdiga forskare, samt även publicerats under det senaste decenniet. 9 av 10 studier genomfördes med experimentella metoder, medan en studie genomfördes med etnografiskt fältarbete som metod. De flesta resultaten i artiklarna, som denna litteraturöversikt bygger på, visade att effekterna av kamerabevakning på personrån har varit positiva; det har dock varit mer positivt i städer med ett högre antal invånare. Majoriteten av resultaten visade också att övervakningskameror har en mer positiv effekt på personrån i områden med låg brottslighet. En särskild effekt som förekom i ett flertal studier var en överflyttningseffekt, vilket innebär att när ett brott minskar i ett område så ökar det i ett annat närliggande område. Framtida forskning bör därför lägga fokus på att undersöka varför effekten av kamerabevakning har mindre effekt i områden med hög brottslighet, samt varför kamerabevakning har större positiv effekt i städer med ett högre antal invånare. / Because of the increasing number of street robberies in Stockholm, and the decrease in Malmö, this paper aims to conduct a literature review of previous research to map the effect of camera surveillance on street robbery in different countries. The purpose is to analyze whether it would be favorable or not to apply the same method in Sweden. The theoretical framework used in this review is the Routine Activity approach, and the Rational Choice approach, which was found throughout the analysis. The search process was made through different databases, to maximize the number of relevant articles. To be qualified in this review, the studies must have been peer reviewed, and published during the last decade. 9 out of 10 studies were conducted by using experimental methods, whereas 1 study was conducted using ethnographic fieldwork. The majority of the results in the articles, which this paper is based on, found that the effects of camera surveillance on street robberies have been positive, although more positive in cities with a larger population. The majority of the results also showed that surveillance cameras have a more positive effect on street robbery in areas with low crime rates. One particular effect found in numerous studies was the displacement effect, which means when crime decreases in one area it increases in another adjacent area. Future research should therefore focus on why camera surveillance on street robbery is less effective in areas with high crime rates, and also why the effects are more significant in cities with a larger population.

Personrån bland ungdomar har ökat de senaste åren i Sverige och en särskilt drabbad kommun är Haninge. Syftet med denna uppsats var att ur ett kriminologiskt perspektiv försöka belysa utvecklingen gällande ungdomsrånen i Haninge, vad som påverkat detta och vilka åtgärder som varit framgångsrika. Som teoretiskt ramverk användes rutinaktivitetsteorin. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom lokalpolisområdet och kommunen, som på olika sätt arbetar mot ungdomsrånen. Utifrån det empiriska materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att ökningen verkar ha drivits på av en mindre grupp motiverade förövare bestående av unga och mycket brottsaktiva pojkar, som sett andra ungdomar och deras ägodelar som lämpliga objekt. Samverkan mellan polis och kommun tillsammans med riktade insatser mot dessa individer och brottsdrabbade platser ses som framgångsrikt.

Ungdomsbrottslighet är ett ständigt aktuellt ämne, det då en stor del av den totala brottsligheten begås av just ungdomar. Vissa typer av de brott som begås av unga kan fungera som en indikator på att gärningspersonen löper en ökad risk för att fortsätta på en kriminell bana genom livet. Ett sådant brott är rån. Rån utgör en liten andel av den totala ungdomsbrottsligheten i Sverige, dock finner Polisen Syd en oroväckande ökning av personrån med unga gärningspersoner. Detta arbete är en kvalitativ studie som baseras på tre nätverk över misstänkta gärningspersoner i åldrarna 15-18 år. Studien ämnar undersöka rånens betydelse för de olika individernas fortsatta kriminella karriärer, betydelsen av deras positioner i nätverket samt hur dessa nätverk faktiskt ser ut. Materialet som ligger till grund för analysen består av polisens register över misstänkta gärningspersoner samt diverse uträkningar kopplat till en nätverksanalys. Studien visar hur konstellationerna mellan individerna i nätverken sett ut under rånet, samt under deras övriga brottslighet. Resultaten tyder på att samtliga, med undantag för en, i nätverken fortsätter på en kriminell bana efter att de begått personrånet, vilket stärker antagandet om personrån som ett strategiskt brott. Vidare framkommer positioner i nätverken som identifierats som särskilt betydelsefulla för nätverkens uppbyggnad. Utifrån dem belyser studien hur ett nätverksperspektiv kan appliceras på liknande underlag och verka som ett arbetssätt för att minimera risken för en fortsatt kriminell karriär, utifrån det kan studien fungera som ett redskap i det fortsatta arbetet kring att förstå och motverka utvecklingen av personrån som begås av unga gärningspersoner. / Juvenile delinquency is an ever present topic since a large number of the total crime consists of juvenile delinquency. Some types of offenses committed by young people may serve as an indicator that the perpetrator has an increased risk of continuing on a criminal path through life. Such a crime is robbery. Robbery constitutes a small proportion of the total juvenile delinquency in Sweden, however, Polisen Syd finds a worrying increase in robberys with young perpetrators. This essay is a qualitative study based on three networks of suspected perpetrators aged 15-18. The study aims to investigate the significance of a joint robbery for the various individuals continuing criminal careers, the importance of their positions in the networks and what such a network actually looks like. The material that forms the basis of the analysis consists of the police’s register of suspected perpetrators and various calculations linked to a network analysis. The study shows how the constellations between the individuals in the network looked during the robbery, as well as during other crimes. The results indicate that everyone, with the exception for one, in the networks continues on a criminal trajectory after committing the robbery, which strengthens the assumption of a robbery as a strategic crime. Furthermore, positions in the network that have been identified as particularly important for the network’s structure emerge. Based on them, the study illustrates how a network perspective can be applied to similar bases and act as a way of working to minimize the risk of a continued criminal career, from which the study can serve as a tool in the continued work in understanding and counteracting the development of personal robberies committed by young offenders.

Denna uppsats innehåller en kvantitativ studie som syftar till att undersöka det kriminologiska fenomenet edges enligt Brantingham & Brantingham (1993). Edges är förklarade som en kriminogen miljö som attraherar ett högt antal predatory crimes (a.a.).Studien var utförd i en svensk kontext i staden Malmö, där nio centrala delområden inkluderades, bestående av totalt 218 gator: Gamla Staden, Lugnet, Möllevången, Norra Sofielund, Rådmansvången, Södervärn, Södra Sofielund, Västra Sorgenfri och Östra Sorgenfri. Antalet anmälda personrån under en treårsperiod (2013-2015) jämfördes med edges, bestående av de nämnda 218 gatorna som via observationer blivit indelade i tre kategorier (ingen edge, svag edge och skarp edge). Syftet med studien var att undersöka om där existerar ett signifikant samband mellan predatory crimes och edges.Resultaten visade att där finns ett svagt signifikant samband mellan antalet personrån och edges. Forskarna för studien upptäckte även att där kanske existerar ett samband mellan längden på en gata och huruvida gatan är en edge eller inte. Studiens slutsats är att mera vetenskaplig forskning rörande edges i en svensk kontext behövs i syfte att kunna fastställa ifall fenomenet är av vikt för svensk kriminologi. / This paper contains a quantitative study which aims to examine the criminological phenomena edges according to Brantingham & Brantingham (1993). Edges are explained as a criminogenic environment, which attracts a high number of predatory crimes (a.a.).The study was performed in a Swedish context in the city of Malmö, including nine central districts consisting of a total of 218 streets: Gamla Staden, Lugnet, Möllevången, Norra Sofielund, Rådmansvången, Södervärn, Södra Sofielund, Västra Sorgenfri and Östra Sorgenfri. The number of reported person robberies during a three year period (2013-2015) were compared to edges, consisting of the mentioned 218 streets who trough observations were split into three categories of edges (no edge, weak edge and sharp edge). The aim with the study was to examine if there exists a significant relation between predatory crimes and edges.The results showed that there is an existing but weak significant relation between the number of reported person robberies and edges. The scientists of the study also discovered that there may exist a relation between the length of the streets and whether the streets are an edge or not. The conclusion from the study is that more scientific research concerning edges in a Swedish context is needed in aim to have the ability to conclude if the phenomena is of real importance for Swedish criminology.