<p>Background: Due to an increasing globalization the competition has increased and this has lead to overcapacity and falling prices on markets today. The subject field logistics has during the last decades been given increasingly significance and has become a way to handle the competition. Theories clearly point outthe importance that a concordance exists between logistics and superior strategy but few, if any, authors give further details about how this adjustment should be made. </p><p>Purpose: The aim of this thesis is with a case study approach survey if the subject field, which describe the importance that logistical solutions correspond with the superior strategy, is known and implemented in a company. We aim to develop the subject field through our empirical findings. </p><p>Procedure: We have conducted a qualitative study with a deductive exertion and executed 11 interviews at the company Martinsson Informationssystem AB. </p><p>Result: The subject field, that points out the importance that logistical solutions correspond with the superior strategy, is known to some extent but not implemented. A company’s inability to evaluate, in this case the logistical strategy, due to the fact that the superior strategy and business concept often are vaguely formulated. Companies need to make their superior strategy and business concept more operational.</p>

<p>Bakgrund: Att arbeta i projekt skiljer sig till stor del gentemot den ”normala” organisationsformen. Projekt är temporära och kommer att upplösas efter projektets genomförande. Det finns en uppsjö av litteratur som tar upp projekt som arbetsform, däremot tas sällan teamet upp som en del av projektet. Det är därför viktigt att se på faktorer inom teamet som kan påverka teamets effektivitet och därmed även projektets effektivitet. Syfte: Syftet med denna uppsatsen är att utröna vilka faktorer som påverkar ett projektteams effektivitet. Genomförande: Vi intervjuade åtta personer med erfarenhet inom projektledning. Resultat: Vad som framkommit under arbetets gång är att teori och praktik skiljer sig stor del inom detta område. Teorierna talar om hur projektledare skall gå tillväga för att skapa effektiva, eller ”ideala” team. Det är svårt inom praktiken att skapa dessa ideala team då respondenterna tryckte på att resursbristen inom organisationerna gör att man inte kan få de individerna man alltid vill ha. Det kan i uttagningen av teamet göra att projektledaren väljer individer som man jobbat med innan och att man vet att det fungerar. Detta kan då göra att individerna inte är de optimala i projektet vad gäller kompetensen. Dock kan det påtryckas att den sociala kompetensen är viktig och att det såsom i teorin påvisar att olika sorters personligheter är viktiga för hur ett team kan bli effektivt.</p>

<p>Bakgrund: Under 1990-talet har företag outsourcat allt fler funktioner för att kunna koncentrera sig på sin kärnkompetens och därigenom öka sin konkurrenskraft. Även om nackdelarna med detta diskuteras, har dock argumenten för outsourcing tydligt dominerat debatten kring huruvida företag bör lägga ut aktiviteter på en tredje part eller inte. Det är först under senare år som röster har höjts för att outsourcing inte alltid är att likställa med vägen till framgång. Att debatten kring kärnkompetens och outsourcing så starkt fokuserat på fördelarna med att lägga ut aktiviteter på en tredje part innebär dock att denna debatt har varit och fortfarande är relativt ensidig. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att, med utgångspunkt från ett fysiskt distributionsperspektiv, utveckla en mer nyanserad bild av debatten kring kärnkompetens och outsourcing med avseende på skapandet av konkurrensfördelar. </p><p>Genomförande: Studien baseras på kvalitativ information inhämtad genom åtta intervjuer på fyra olika företag. Gemensam nämnare för dessa företag är att de har valt att inte outsourca hela eller delar av sin fysiska distribution även om denna inte är en del av deras egentliga kärnkompetens. </p><p>Resultat: De mest framträdande argumenten hos de studerade företagen mot att outsourca hela eller delar av den fysiska distributionen är negativ påverkan på kundrelationen och servicen. Vidare kan valet att inte outsourca skapa konkurrensfördelar ur såväl ett service- som kostnadsperspektiv. Den fysiska distributionen betraktas således som en källa till konkurrensfördelar trots att den inte är en del av den egentliga kärnkompetensen. Då vår studie även visar att kärnkompetensen inte räcker för att skapa värde för kunden anser vi att man vid ett outsourcingbeslut bör koncentrera sig på vad som skapar konkurrensfördelar, oavsett om detta är en del av den egentliga kärnkompetensen eller inte.</p>

<p>Den outsourcingtrend som varit gällande sedan 1990-talet tycks nu vara på väg att brytas och företag väljer i allt större utsträckning alternativ till att förlägga aktiviteter utanför den egna verksamheten. Ofta benämns insourcing som detta alternativ, men det finns en stor varians i uppfattningar av begreppets betydelse. Till skillnad från om outsourcing, som är ett väl behandlat begrepp, har insourcing ännu ej bearbetats i någon större utsträckning inom den teoretiska litteraturen och empiriska källor visar på en viss begreppsförvirring gällande användandet av termen. Syftet med denna uppsats är att presentera en definition av begreppet insourcing med utgångspunkt från transaktionskostnadsteorin. Som hjälp används en bred bas av empiriska källor av olika slag som antingen själva definierar eller nyttjar begreppet insourcing.</p>

<p>Background: Research results show that the potential of corporate social responsibility (CSR) has increased. That means there is a growing pressure on Swedish companies to act with responsibility: general public has a positive attitude towards companies that communicate their CSR. Advertising agencies have been criticized by their way to manage the question of social responsibility. One of the characteristics of an advertising agency is their anonymity; even though their products are extremely visible, it is rarely clear who gave rise to an advertising production. If this is put in relation to CSR in general, we find ourselves in a contradictory situation when CSR in many cases is about exposure of the responsible corporation. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to explain whether CSR can be applied to advertising agencies, by describing in which way their conditions limit respectively make possible to run business in terms of CSR. </p><p>Research Method: The thesis has a qualitative approach, and the empirical data is in large parts based on personal interviews, where the interviewees represent Swedish advertising agencies. </p><p>Result: We have identified a number of limitations and possibilities related to advertising agencies concerning CSR. Principally limits are that the advertising industry by tradition does not sanction responsibility in this matter, that professionals belittle the social effect by their own business but recognize the impact of advertising productions taken all together. Finally, efficient advertising and customer satisfaction are top priority concerns: ethics may have to step aside due to these matters. On the other hand, there are several aspects to suggest that CSR is to be applied on agencies: the surrounding world is an important matter to agency activities. Our results show that the attention given an agency in factual can be used in characteristics of CSR: the professionals have the opportunity to choose how and what to produce.</p>

<p>Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och därigenom värde, krävs kunskap. Två teoribildningar som talar om värde och kvalitet respektive kunskap var för sig är Service Management och Knowledge Management. Service Management är huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management är näst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spänningar" återfinns dem emellan. Frågan är hur dessa"spänningar"hanteras i kunskapsföretags värdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förståelsen för kunskapsföretags värdeskapande. </p><p>Avgränsningar: Studien omfattar endast kunskapsintensiva konsultföretag. Med värde avses individens subjektiva tolkning snarare än värde i monetära termer. Genomförande: Intervjuer har genomförts med representanter för: Andersen Consulting, NYX, Olander Organisationsutveckling, KPMG, LR Revision, Information Highway samt IT-Design. </p><p>Resultat: Såväl Service som Knowledge Management hjälper oss att förstå kunskapsföretags värdeskapande på ett förtjänstfullt sätt och ger sitt specifika bidrag till förståelsen. Centrala element som identifierats är: behovsidentifiering, anpassning av lösningen, kundens utveckling samt att värde kan skapas successivt i oändlighet om rätt förutsättningar råder. Sammanfattningsvis förstår vi värdeskapande som kundens egen förmåga att tillgodogöra sig och vidareutveckla kunskap och därefter driva värdeskapandet vidare på egen hand.</p>

<p>Bakgrund: För att ett företag ska lyckas i den nya ekonomin krävs bland annat att de tar tillvara på individens kapacitet samt uppmuntrar till lärande och utveckling. Om de anställda har vetskap om de förväntningar som ledningen har på dem kan det bidra till att goda och effektiva reslutat skapas. Företagsledningens förväntningar kommer från många olika intressenter såsom koncernledning, kunder, leverantörer, stat, ägare, anställda med mera. Ledningens uppgift är att hantera och balansera alla förväntningar och påtryckningar från andra intressenter, för att sedan kommunicera dem på ett rättvisande och förståeligt sätt till de anställda.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera kritiska faktorer som är betydelsefulla för graden av överensstämmelse vad gäller de förväntningar de anställda tror att ledningen har på dem, jämfört med de förväntningar som ledningen i själva verket har.</p><p>Genomförande: Uppsatsen baseras på tillgänglig teoribildning om kommunikation, ledarskap och strategi samt personliga djupintervjuer med ledning och anställda på Telia Nära i Norrköping.</p><p>Reslutat: Studien resulterade huvudsakligen i en modell över företagets kommunikationsprocess som påvisar de, av oss, funna kritiska faktorerna för graden av överensstämmelse hos förväntningarna.</p>

<p>This Master Thesis treats the non monetarian aspect about the Internet Portal from a consumer and company perspective. The purpose of this thesis i st o give or create a picture and a tool, a model for how the Internetportal could be evaluated an valued. By creating a so called Dynamic Scorecard the authors of this Thesis have created a model throug which the purpose of this thesis is served. Through this model the authors have come to the conclusion that the Internet Portal can be evaluated through both economic, social, service and technical factors as well as through what relationship the companies or consumers value concerning the Internet provider. The product of conclusions of this Thesis is that there are three main factors upon wich the Internet Portal is valued. These main factors consists of the situation, the purpose and the view that consumers and companies have of the Portal. This understanding together with the model that the authors have created give he Intenetportal provider a tool after wich he can evaluate his clients and visitors in the future. The thesis is also built upon a certain amount of emperical studies of bothe companies and consumers. Studies that have been made after the created model and wich also has functioned as a testing of the model. The empirical study shows tha companies and consumers do not have a common picture of how they view the Interntportal on all levels. It also shows that the shown interest in the Internetportal often depends on the size and the market power of the companies as clients as well as which situation the company is in. Same thing about the consumers. The advise to the Internetportal provider is that it is crucial to market the Portal with a clear cut approach and to focus on segmented client groups, treat them according to their interest and needs, and to focus on providing the clients with updated information about what type of customers is isiting the portal, how many is shopping, what do they want, almost act as a link between consumer and customers, which is key to attract new customers/clients to the Portal.</p>

<p>Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. </p><p>Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. </p><p>Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter. De fallföretag vi studerat är IFS, Intentia, Holmen Paper samt SCA. </p><p>Resultat: Vi har kunnat konstatera att co-opetition som fenomen inte existerar i den unga affärssystembranschen, där istället vertikala samarbeten är mer brukligt. Inom den traditionella pappersindustrin förekommer co-opetitiva förhållanden i stor utsträckning. Här har företagen valt att samarbeta inom aktiviteter som ligger långt ifrån kärnverksamheten i företagets värdekedja.</p>

<p>Background: Having chosen to take a degree in international business, we have had many opportunities to meet people from different cultures. These encounters have, we believe, made our lives richer, but they have not always been problem-free. When different cultures come together, the differences inevitably become apparent. Being among friends, one can maybe laugh at these differences or it may be a good opportunity to get people to talk to each other, taking the time to explain why they do things a certain way. Being at work and experience these differences might not at all have the same ice-breaking effect - rather the opposite sometimes. Since organisations of today often choose to work in international projects we find it to be important to pay attention to conflicts that are based on cultural differences. </p><p>Purpose: With this thesis we will investigate if a Swedish project manager has to adapt his/her management style depending on the diversity of the ethnical background of the project workers. If that is the case in what ways could this adaptation be realised. </p><p>Delimitations: When it comes to the term multicultural group we define it, in this thesis, as a group of people of different nationalities. We do not include differences in religion, gender, educational background, sexual preference etc. in the definition. When we discuss culture, we refer to the national culture and do not include other aspects. </p><p>Method: We have chosen to carry through a qualitative study where our empirical data collection was made through interviews. Five interviews were conducted with project managers from Skanska and Atlas Copco. To develop the analysis we applyed the empirical data on our frame of reference and the analysis finally led to our conclusions. </p><p>Results: We can see that an adaptation is almost always necessary judging from our interviews. Different ethnical backgrounds of the people in the project group requires different adaptation. When working with people from countries that value formality, hierarchical order and authority it is necessary for the Swedish manager to become more authoritarian and formal to be able to obtain the respect and power needed to be an effective project leader. We would like to emphasise the importance of not generalising, each nationality has features different from another and when wanting to conduct studies that are cultural based it is important to bear this in mind. That is why it is difficult for us to answer the question "how" a Swedish manager needs to adapt, only that an adaptation is necessary. Different ways of adapting are discussed in the thesis more in depth.</p>