Syftet med studien var att undersöka om vårdpersonal använder fysisk aktivitet på recept(FaR) som behandling till personer med depression. Frågeställningar: Ordinerar vårdpersonal FaR som behandling till personer med depression? Arbetar vårdpersonalen utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (2010) gällande patienter med depression? Metod Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och analyserad utefter en innehållsanalys. Intervjumetoden är av semistrukturerad art med en frågeguide på elva öppna frågor som underlag. Av de fyrtio kontaktade verksamhetschefer som i sin tur gick ut och frågade sina anställda om de var någon som ville ställa upp så intervjuades fyra stycken respondenter. Alla fyra informanterna var utbildade läkare inom allmänmedicin eller psykiatri som antingen arbetade inom primärvården (3) eller som specialist inom psykiatrin (1). Resultat Resultaten visar att alla intervjupersoner var positivt inställda till fysisk aktivitet som del i behandling till personer med depression. Även om själva FaR metoden ansågs som ett trubbigt och komplicerat verktyg så tyckte informanterna ändå att det gav positiva resultat för deras patienter att komma igång och aktivera sig. Det framkom att enklare budskap till vårdpersonal gällande de nationella riktlinjerna möjligen kan öka användningen av FaR för deprimerade inom hälso- och sjukvården, och på så sätt bidra till att fler patienter uppnår en förbättrad psykisk hälsa. I analysen framkom att de flesta hade många års erfarenhet av att arbeta med deprimerade. Slutsats Det kan rekommenderas att se över bristande rutiner i uppföljning med FaR för patienter som har depression samt en förenkling av journalinförandet och det digitala receptet. Med grund i denna studies resultat kan man dra slutsatsen att Socialstyrelsens nationella riktlinjer gällande personer med depression behöver lyftas fram och implementeras ytterligare i den svenska hälso- och sjukvården.

ABSTRACT Aim: The aim of this study was to evaluate and study the effects of a tailored behavioural skills intervention on the amount of FaR® prescribed, and to describe self-efficacy over time for prescribing FaR® in participants from primary health care units. Method: A quasi-experimental single-case design with multiple–baseline across time and settings was used. Each baseline had an ABC design, baseline (A), intervention (B) and post-intervention (C). The intervention was introduced across two different PHCUs at different times. It was seven participants included. Primary outcome measurements were repeatedly collected for participants in settings. The method was based on behavioural medicine principles. Key concepts from SCT theory was used in the intervention. Result: The result seemed to demonstrate an effect on the prescribing behaviour in terms of a slightly increased amount of prescribed FaR® during the intervention phase, even though not for all participants. It was no or short latency for the changed behaviour during intervention. Adopted behaviour was not maintained in the post-intervention phase. Self-efficacy for prescribing FaR® varied. The variation of overall self-efficacy between baseline and post-intervention was from -10% to 81%. Conclusion: This study indicated that a tailored skills training programme might have the potential to change the prescribing behaviour among professionals in primary health care. An intervention lasting for eleven weeks seemed not enough to maintain the achieved performance. No conclusion could be done on self-efficacy. Keywords: Quasi-experimental single-case design, physical activity on prescription FaR®, behavioural medicine, implementation, primary care.

Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att få Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt följsamheten till FaR. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av tio patienter från en vårdcentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två frågeområden; patienters upplevelse av att få FaR och patienters följsamhet till FaR. Fyra kategorier framkom inom respektive område. I det första området framkom kategorierna; ”motivationshöjande samtal”, ”delaktighet- patientcentrerad vård”,” egen insikt relaterad till livsstilsförändring” samt ”brist på delaktighet och samspel”. I det andra området framkom kategorierna ”att vara i förberedelsestadiet”, ”att uppleva inre och yttre drivkraft”, ”att uppleva olika slags hinder” samt ”effekt av FaR”. Deltagarna beskrev betydelsen av att få uppmuntran och stöd från distriktssköterskan. Upplevelse av tvång och att inte vara motiverad till livsstilsförändring var något som deltagarna uttryckte. Resultatet visade att några deltagare startade direkt med någon aktivitet efter FaR, målmedvetenhet och noggrann planering framkom. Några planerade sin aktivitet och andra upplevde hinder att starta med FaR. Upplevelse av stöd och uppmuntran var av betydelse för följsamheten till FaR. Studiens slutsats är att stöd, uppmuntran och att möta patienten i förändringsprocessen har betydelse vid en livsstilsförändring. / The aim was to describe patients` experiences of getting Physical activity on Prescription (PaP) and adherence to the PaP. The study had a descriptive design with qualitative approach. The sample consisted of ten patients from a primary care centre in central Sweden. The data were collected with semi-structured interviews and data were analyzed using qualitative content analysis. The results are presented from two question areas, patients` experiences of getting PaP and patients` adherence to the PaP. Four categories emerged in each area. In the first area the categories were, "motivational talks," "participatory patient-centered care," "self-awareness related to lifestyle change" and "lack of participation and interaction." In the second area the categories were "being in the preparatory stage," "to experience internal and external driving force," "to experience different kinds of obstacles" and "effect of PaP". Participants described the importance of getting encouragement and support from the district nurse. Experience of coercion and not being motivated to change lifestyle was something that the participants expressed. The results showed that some participants started immediately with an activity after receiving PaP, purposefulness and careful planning was found. Some planned their activity and others perceived barriers to start with the PaP. Experience of support and encouragement were of importance to adherence to the PaP. The study's conclusion is that support, encouragement, and to meet the patient in the process of change is important for a lifestyle change.

The aim of this study was to analyse how physical activity in the prevention and treatment of diseases, is portrayed in Vietnamese media. This is interesting because the traditional Vietnamese health culture differs a lot from the Western one. The topic is also of immediate importance in Vietnam, because of the increasing numbers of diseases, such as diabetes and cardiovascular diseases, even called non-communicable diseases. This is connected to the decreasing physical activity and increasing obesity in the country. A Swedish-Vietnamese project in Vietnam is going on since two years, with the aim of disseminating Swedish experiences on the topic to the health care staff and the general public. Thirty-one articles have been analysed with regard to cultural references and persuasion means. The methods include rhetorical analysis, quantitative content analysis and semiotics. The theoretical framework constitutes of previous research on characteristics of Vietnamese/Asian journalism in general, and Vietnamese preventive health education in particular. To get a better understanding of the results, various theories such as post-colonialism and cultural hegemony have been used. The findings indicate that the articles portray the health-benefits of physical activity as something new to the Vietnamese people. It was not possible to find any point of similarity to the traditional forms of Vietnamese preventive health propaganda in the articles. The different references in the articles where mostly made to Western sources. The pictures in the articles signal both threat/fear and hope and they portray both people with East Asian-and Western appearance.

No description available.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) har visat sig vara ett framgångsrikt verktyg för att minska det stillasittande beteendet och öka den fysiska aktiviteten på lång sikt. Förändringsprocesser är dock både tids -och motivationskrävande och det gäller för alla. Att förankra och implementera FaR i en organisation har därför visat sig vara lättare sagt än gjort. Syftet med studien är att undersöka vad en företagshälsovård i Västra Götaland anser om sitt uppdaterade FaR-koncept som arbetats fram och använts sedan början av år 2014. Studien undersöker även hur man ser på FaR-konceptets förändring över tid och vad som kan ha förbättrats eller försämrats med det nya upplägget. I studien har sex informanter från tre olika geografiska enheter, på samma företagshälsovård, intervjuats. Resultatet visade att det skett en ökning av receptutskrivningar sedan det nya konceptet infördes. Två centrala faktorer för att konceptet har lyckats är att alla varit positiva till och engagerade i att arbeta med FaR, samt att chefens inställning visat sig vara viktigt för att få konceptet i rullning. Andra faktorer som visade sig ha betydelse för informanterna var god kommunikation, samarbete, tydliga riktlinjer och roller med utsedda FaR-koordinatorer, vilka kan ta över rollen som utförare, samt att all legitimerad personal nu får ordinera och skriva ut recept. / Physical activity on Prescription (PaP) has proven to be a successful tool to reduce sedentary behavior and to increase physical activity in the long term. However, the process of change is both time-consuming and demands motivation, and as it applies to everyone. To establish and implement PaP in an organization has proven to be easier said than done. The purpose of the study is to examine what an occupational health care in Västra Götaland (Sweden) thinks about its updated PaP concept elaborated and used since the beginning of 2014. Six informants from three different geographical units, in the same occupational health care has been interviewed in this study. The results showed that there has been an increase in prescription discharges since the new concept was introduced. Two key elements in that the concept has succeeded are that all the staff members were positive and committed to work with PaP and that the manager supported it. Other factors that proved to be important for the informants were good communication, cooperation, clear guidance and clear roles, with designated PaP coordinators. Those could take over the role as performers. All qualified personnel also got the right to prescribe PaP.

Aim: The aim of the study was to investigate attitude and practice to prescribe physical activity accordingly FaR® rules among personal at the specialized department of the University Hospital. Methods: A quantitative cross-sectional study was used to answer the purpose. The data were collected using specially designed questionnaire. That contained 11 questions related to interest and complications to use FaR® as a treatment method. A total of 38 individuals participated in the study. The data were analyzed by a descriptive approach through statistical program SPSS. Results: Participants (physicians and nurses) showed very positive attitude to promote physical activity among their patients to achieve better treatment results. In general, both physicians and nurses were positive to the FaR®, as a special tool. However, only 30% of the practitioners who participated in this study used FaR® in their daily practice.  Not scepticism or lack of time was primarily reasons of so low implementation of FaR®. Lack of knowledge about details of FaR® prescription and clear instructions how to do that were perceived as the main obstacle to the prescription of the FaR®. Conclusion: The results showed that there exists clearly positive attitude to use FaR® as an element of treatment of hospitals patients. Obtained results indicate the necessity of better information about the FaR® as a method and more clearly described routine and orders how to implement this method. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar förskrivningen av FaR® utav den legitimerade personalen på en medicinsk thorax division vid ett universitets sjukhus. Metod: För att besvara syftet användes en enkät. Totalt 38 personer deltog i studien. De fick besvara ett frågeformulär med 11 frågor om kunskap, utbildning, attityd och praktisk tillämpning av FaR®. Resultat: Resultatet visade att alla respondenter hade en mycket god attityd och inställning till användningen av fysisk aktivitet som terapeutiskt instrument och till förskrivning av FaR®. Dock förskrev endast 30 procent av personalen FaR®. Knappt hälften hade fått någon utbildning inom FaR® och kunskapsbrist om förskrivningen av FaR® var det främsta hindret till förskrivningen av FaR®. I kommentarer till frågan om upplevda hinder till förskrivningen av FaR®, noterade många respondenter också brist på rutin, instruktion och detaljerad beskrivning av FaR® i praktiken. Slutsats: Enligt denna undersökning finns det en positiv attityd bland sjukhusets personal till användningen av FaR®. Varken underskattning av FaR® eller tidsbrist kunde räknas som aktuella hinder till förskrivningen. Men det som kan anses påverka förskrivningen negativt är att det fanns en stor kunskapsbrist om hur förskrivningen av FaR® går till. Om personalen skulle få utbildning skulle troligtvis förskrivningen öka.

Background: Insufficient physical activity is a public health problem. Nordic healthcare professionals use physical activity on prescription (PaP) to increase physical activity. Purpose: This study aimed to evaluate the effectiveness of PaP that includes organized exercise. Method: Prospective data was obtained from four Swedish counties during fall 2009 and spring 2010. The study population comprised 98 patients whose healthcare professional prescribed PaP to prevent or treat disease. Questionnaires administered at baseline, three and six months after initiating PaP evaluated self-reported physical activity levels, adherence, factors influencing adherence, and experience of PaP. Results: Although the majority of patients receiving PaP including organized exercise are middle-age women, there are a wide distribution regarding e.g., age, socioeconomic status and reason of receiving PaP. Most participants received initial support from healthcare providers and activity organizers, and most were satisfied with the support they got. Approximately 70% participated in several activities at all measuring points. Although PaP including organized exercise increased activity levels only marginally, sedentary behavior decreased significantly. Six months after initiating PaP including organized exercise, 68% adhered to the prescribed physical activity level. Most participants deemed PaP including organized exercise a good method for becoming physically active. However, there is a need for regularly and longer support. Importantly, individualized instruction, adjusted exercise regimens, and support from other participants provide positive reinforcement. On the other hand, PaP with organized exercise imposes additional costs and decreases flexibility including both time commitment and scheduling constraints. Conclusion: Adherence levels to PaP with organized exercise are similar to those achieved by other chronic disease treatments. PaP including organized exercise can decrease sedentary behavior, an important factor in promoting public health in the Nordic countries. / <p>ISBN 978-91-86739-16-4</p>

Sjuksköterskan har en betydande roll genom att vidta olika hälsofrämjande insatser som på olika sätt kan minska folkhälsoproblem såsom inaktivitet med syfte att förbättra folkhälsan. Fysisk aktivitet på recept är en metod för att minska stillasittande och främja fysisk aktivitet, vilken bygger på ett patientcentrerat synsätt, där samtalsmetodik och kunskap om motivation samt beteendeförändring är viktiga delar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken roll sjuksköterskan har vid fysisk aktivitet på recept. Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och sex kvantitativa, vilka utmynnade i ett huvudtema; Sjuksköterskans roll och de hinder som finns. De subteman som framkom var; Motivation, Delaktighet, Tid, Kunskap och rutiner samt Externa faktorer. Sjuksköterskans roll är att regelbundet motivera till fysisk aktivitet och få patienten delaktig, samt att skydda och främja hälsa hos alla människor i världen. Tidsbrist, okunskap och bristande rutiner uppges var stora hinder till varför sjuksköterskan inte förskriver fysisk aktivitet på recept. Vidare belyses patientens ekonomi, tillgänglighet, samt samhällets resurser till fysisk aktivitet. Sjuksköterskans motiverande roll och tillämpningen av fysisk aktivitet på recept, är något som bör belysas och tydliggöras i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Dessutom bör hälso- och sjukvårdspersonal fortsätta poängtera att fysisk aktivitet kan vara ett komplement till medicin. / Nurses has a significant role in health promotion efforts that can reduce public health problems, such as inactivity with a purpose to improve public health. Physical activity on prescription's a method of reducing inactivity and promoting physical activity, which is based on a patient-centered view, where communication and knowledge about motivation and behavioral change are important components. The aim of this literature study was to investigate the nurses' role in the physical activity of prescription. The result's based on 11 scientific articles, five qualitative and six quantitative, which featured in one main theme; Nurses role and barriers that exist. The subthemes that emerged were; Motivation, Participation, Time, Knowledge and Routines and also External Factors. The nurses' role is to regularly motivate physical activity and to involve patients, and also to protect and promote the health of all people. Lack of time, ignorance and lack of routines indicate great barriers to why nurses doesn't prescribe physical activity on prescription. Furthermore, the patients economy, accessibility, and societies resources for physical activity are highlighted. Nurses' motivational role and the application of physical activity on prescriptions, is something that should be highlighted and clarified in undergraduate nursing education. In addition, healthcare professionals should continue to point out that physical activity can be a complement to medicine.

Bakgrund: Begreppet fysisk aktivitet beskrivs som alla former av kroppsrörelse som förbättrar hälsa samt individens fysiska kapacitet. Fysisk aktivitet minskar risken för ett flertal sjukdomar och förtida död. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för ohälsa och används som behandling i att bota, lindra symtom och förebygga sjukdomar. FaR är en förskrivning av fysisk aktivitet och användas för att ersätta eller komplettera läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar där tio är av kvalitativ metod och en av mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: upplevelser av delaktighet, upplevelser av individanpassad fysisk aktivitet, upplevelser av stöd och upplevelser av att ha kontroll över sin hälsa. Litteraturstudien visar att motivation krävs för ett gott genomförande av FaR. En individanpassad förskrivning och ett gott stöd kan stärka följsamhet till ordinationen. FaR kan ge en ökad livskvalitet. Konklusion: Motivation, stöd och en individanpassad förskrivning krävs för ett gott genomförande av FaR. Det ger även en ökad fysisk aktivitet vilket främjar livskvalité.