Digitaliseringen under 2000-talet har förändrat många branscher. Utbredningen av illegal fildelning är en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga människor. Samtidigt sker en framväxt av nya sätt att konsumera på internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning?   I detta arbete undersöks de argument som används för att rättfärdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rättfärdigande och värdeordningar. Materialet utgörs av en diskussionstråd på internetforumet Flashback om fildelningssajten The Pirate Bay och streamingtjänsten Spotify. Dessutom undersöks också rättfärdigandet av de streamingtjänster som vuxit fram som alternativ till den illegala fildelningen.   Resultatet visar att både fildelning och användandet av streamingtjänster motiveras av pragmatism: smidighet och effektivitet appellerar till användarna mer än tradition och känsla. Dessutom uppvisas en uppluckring i synen på musik som handelsvara: Den ständiga tillgången har förändrat viljan att betala för enskilda album och låtar.

Upphovsrätt i en digital miljö är ett dynamiskt och ständigt föränderligt rättsområde som ställer höga krav på den gällande rättens flexibilitet. Ny teknik kräver nya angreppssätt för att skydda upphovsrättshavare på Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rättssystemet anpassas för att bekämpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gällande rätt och analysera hur den tillämpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gång kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssätt är att tillämpa medverkansansvarsbestämmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjälp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmärksammade målet om The Pirate Bay (TPB). Vi har kunnat se en markant skillnad i hur påföljder bestäms beroende på huruvida medhjälparen haft ett vinstsyfte eller inte, samt i vilken omfattning medhjälparens verksamhet bedrivits. Angående vinstsyftet tycks anledningen till att utdöma strängare påföljder vara att motverka uppkomsten av en marknad på vilken det går att försörja sig på att tillhandahålla tjänster som möjliggör upphovsrättsintrång. I uppsatsen förklarar vi att det som saknas i gällande rätt är en tydligt dragen nedre gräns för medhjälpsansvar, d v s hur liten koppling till huvudbrottet en handling ska ha för att inte räknas som medhjälp till brott. Domstolarna gör ingen skillnad på vilken roll någon har haft i en verksamhet som främjar upphovsrättsintrång. Den som har utfört en gärning som, direkt eller indirekt, främjar sådan verksamhet har dömts efter vad som ligger honom till last. I samtliga fall saknas dessutom en gärningsman för huvudbrottet, men detta utgör inte ett hinder mot att hålla någon ansvarig som medhjälpare. Vår slutsats är att de generella medverkansbestämmelserna i BrB kräver ytterligare förtydliganden för att skapa en klar bild av rättsläget, antingen i praxis eller genom utökad lagstiftning. Det mest flexibla sättet att göra detta är genom domstolspraxis, eftersom denna typ av rätt har större möjlighet att utvecklas i takt med tekniken, vilket kommer att krävas även i framtiden.

I The Pirate Bay-målet dömdes de tilltalade för medverkan till upphovsrättsintrång. De ansågs genom tillhandahållandet av internetleverantörstjänsten The Pirate Bay ha främjat brott. För att kunna aktualisera påföljder även för medverkansgärningar hänvisade HovR under målet till det medverkansansvar som enligt 23 kapitlet 4 § BrB kan åläggas den som inte anses som gärningsman men som främjat brottslig gärning med råd eller dåd. Domstolen uttrycker i målet att denna paragraf kan få orimliga konsekvenser vid en strikt ordalydelsetolkning, ändå synes det vara en liknande tolkning domstolen i slutänden använder sig utav vid aktualiserandet av medverkansansvar. Vid den bedömning domstolen gör av uppsåt för de tilltalades gärningar, framkommer det att uppsåt av svag karaktär, ett så kallat likgiltighetsuppsåt är tillräckligt. Vidare förs diskussioner från domstolens sida som framhäver att en tjänsts sociala adekvans är av betydelse för om leverantören av sidan bör anses som medhjälpare till brott. Var gränsen för en internetleverantörs ansvar egentligen går framstår onekligen som oklar, i slutänden verkar det helt vara en avvägning av den tillhandahållna tjänstens sociala adekvans i förhållande till vidtagna försiktighetsåtgärder. En sådan argumentation kan inte anses ge vidare vägledning för vad som egentligen krävs av internetleverantörer. HovR:s dom överklagades, HD beviljade dock inte prövningstillstånd för målet. HovR:s dom blev på så vis prejudicerande inför framtida mål inom ämnet. Det kan anses beklagligt att målet inte togs upp av HD då det lämnar vissa frågetecken kring vart gränsen för medhjälp till upphovsrättsintrång går. Det förekommer svårigheter att utifrån domen utreda gällande rätt och vad som faktiskt kan krävas av en internetleverantör för att denne ska kunna undgå att åläggas ett medverkansansvar. / In the Pirate Bay Case, the defendants were convicted of complicity in copyright infringement. By providing the Internet service The Pirate Bay, they were considered conducive of crime. In order to bring penalties for participation deeds to the fore, the Court referred the case to the participation responsibilities under Section 23 Chapter 4 § BrB, which states that Penal Code may be imposed on those who are not considered offenders but promoting criminal activity by advice or deed. The Court expresses that the goal of this section may have a disproportionate impact if literally interpreted, yet it seems to be such an interpretation the Court ultimately used in the actual case, by judging involvement responsibilities. At the Court’s judgement of the defendants’ intent, it appears that a weak character of intent, a so-called indifference-intent, is sufficient. Furthermore, discussions of the Court highlights that a service's social adequacy is relevant when judging accessories to crimes by the provider of the web page. The limit of liability of an Internet service provider, is undeniably ambiguous, at the end it seems solely to be a question of balance between the social adequacy of the service provided and precautions taken. Such argumentation cannot be considered providing additional guidance for Internet Service Providers. Courts judgement was appealed, but not granted leave of appeal by the Supreme Court. Thus the Courts judgment will be precedent for future cases of this subject. It is to be considered unfortunate that the case was rejected by the Supreme Court, as it leaves some question marks on where the limit of action to copyright infringement goes. There are difficulties on the basis of this verdict to interpret current law and what is actually required of an Internet Service Provider to avoid being subject of a participation liability.

Internettjänsten The Pirate Bay fälldes av Svea hovrätt den 26 november 2010 för medhjälp till brott mot URL med motiveringen att denna tjänst främjat fildelning av upphovsrättsligt skyddat material utan upphovsmännens samtycke. Bestämmelsen i 23 kap 4 § 2 st. BrB lyder, ”ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet.” I dagsläget finns ett flertal tjänster av liknande karaktär såsom söktjänsten Google och videotjänsten Youtube. Dessa har inte prövats av svensk rätt men åtnjuter skydd av E-handelslagen trots att de i praktiken kan anses fungera som The Pirate Bay. Skillnaden är att dessa aktivt handlar för att förebygga förekomsten av upphovsrättsligt skyddat material utan upphovsmännens samtycke. Trots detta förekommer en betydande mängd upphovsrättsligt skyddat material som med stor sannolikhet inte gjorts tillgängligt för allmänheten med upphovsmännens samtycke. Dessa aktörer kan teoretiskt sätt upprätta en policy mot spridning av olovligt material som är tillräcklig för att väga upp den skadan som tillförs upphovsmännen, på så sätt åtnjuter de titeln informationssamhällets tjänst, de vill säga samhällsnyttan väger över den tillförda skadan enligt E-handelslagen. Hovrättens deldom i Pirate Bay-målet är nu en milstolpe för dessa aktörer avseende tolkningen av medhjälpsbegreppet i BrB, men det är ändock av vikt att HD samt EU-domstolen klargör den diffusa gränsen mellan definitionen informationssamhällets tjänst och tolkningen av ordalydelsen i 23 kap 4 § 2 st. BrB (medhjälpsbegreppet). / The Pirate Bay was convicted by the Svea Court of Appeals in November 26, 2010 for aiding in crime against Swedish Copyright Law on the grounds that this service promoted the sharing of copyright material without the authors’ consent. The wording in chapter 23, paragraph 4, part 2 of the Swedish Criminal Code reads, "responsibilities in this section are prescribed for a specific act, it shall be imposed not only on those who carried out the deed, but also the one that facilitated this by giving advice or carrying out deeds. The same shall apply in relation to another law or constitutional criminal offense for which imprisonment is prescribed." Nowadays there are several services of similar nature such as the search engine Google and the video streaming service Youtube. These services have not been tested by Swedish law, since they are protected by the Swedish E-Commerce Law. Google and Youtube actively take actions to prevent the occurrence of copyrighted material without the authors' consent. However, there is a considerable amount of copyright material, which most probably has been made available to the public without the authors' consent. These companies can in theory establish a policy against the proliferation of unauthorized materials in an amount sufficient to offset the damage which affects the copyright owners, but still enjoy the title of information society services in the E-Commerce Law, since the social benefits are larger than the caused injury. The Swedish Court of Appeal's judgement is now a landmark for similar services when it comes to the interpretation of aiding crime against the Swedish copyright law. It is nevertheless important that the Supreme Court of Sweden and the EU-court defines the cloudy boundary between the definition information society services and the interpretation of the wording in the 23 chapter 4 § 2 part, Swedish penal code.

This thesis aims to offer a comprehensive analysis of peer-to-peer-based file-sharing by focusing on the discourses about use, agency and motivation involved, and how they interrelate with the infrastructural properties of file-sharing. Peer-to-peer-based file-sharing is here defined as the unrestricted duplication of digitised media content between autonomous end-nodes on the Internet. It has become an extremely popular pastime, largely involving music, film, games and other media which is copied without the permission of the copyright holders. Due to its illegality, the popular understanding of the phenomenon tends to overstate its conflictual elements, framing it within a legalistic 'copyfight'. This is most markedly manifested in the dichotomised image of file-sharers as 'pirates' allegedly opposed to the entertainment industry. The thesis is an attempt to counter this dichotomy by using a more heterodox synthesis of perspectives, aiming to assimilate the phenomenon's complex intermingling of technological, infrastructural, economic and political factors. The geographic context of this study is Sweden, a country characterised by early broadband penetration and subsequently widespread unrestricted file-sharing, paralleled by a lively and well-informed public debate. This gives geographic specificity and further context to the file-sharers' own justificatory discourses, serving to highlight and problematise some principal assumptions about the phenomenon. The thesis thus serves as a geographically contained case study which will have analytical implications outside of its immediate local context, and as an inquiry into two aspects of file-sharer argumentation: the ontological understandings of digital technology and the notion of agency. These, in turn, relate to particular forms of sociality in late modernity. Although the agencies and normative forces involved are innumerable, controversies about agency tend to order themselves in a more comprehensive way, as they are appropriated discursively. The invocation to agency that is found in the justificatory discourses - both in the public debate and among individual respondents - thus allows for a more productive and critically attentive understanding of the phenomenon than previously

<p>This thesis takes its starting point in the 27 Chapter 1, section 1 of the Swedish code of judicial procedure, where the following is found:</p><p>“objects reasonably presumed important to a criminal investigation or taken from a person through a criminal act or subject to criminal forfeiture may be seized”</p><p>In this thesis we have investigated what kinds of problems occur when the seized object is part of an investigation of IT-related criminality. We have used methodological investigations of Swedish laws, legal usage, and the preliminary work with laws. Further have three interviews been made with different actors affected by or involved in seize of objects. These persons were a police officer, a public prosecutor, and a person whose object has been seized.</p><p>The result we present is that there exist three kinds of problems related to objects that are seized within the demarcation of this study. The problems can be formal, and related to the Swedish laws; the problem can also be technical, where e.g. encryption can make the seized object impossible to understand or interpret; and the problem can also be humanly related.</p><p>The conclusion is that the seize of objects, that are IT-related in some way, is a challenge for the Swedish judical system.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats tar sin utgångspunkt i 7 kap 1§ rättegångsbalken.</p><p>"Föremål, som skäligen kan antagas äga betydelse för utredning om brott eller vara genom brott någon avhänt eller på grund av brott förverkat, må tagas i beslag."</p><p>Vi har undersökt vilka problem som blir aktuella vid beslagtagande av egendom och gjort en huvudsaklig avgränsning mot IT-relaterade beslag. Dels har rättssamhället ett intresse av att utreda brott, dels har den enskilde medborgaren en rättighet att inte bli kränkt, och sedan måste hänsyn tas till tredje man. Vi har intervjuat tre olika medverkande i ett beslag som görs med stöd av 7 kap 1§ rättegångsbalken, vilka är åklagaren, polisen och en som drabbats av ett beslag.</p><p>Vidare har vi tagit del av några rättsfall för att se vilka olika problem som kan bli aktuella. Vi redovisar t ex det i media mycket uppmärksammade fallet om fildelningssajten Pirate Bay, samt fallet med TV4-journalisten och juristen Trond Sefastsson. I fallet Pirate Bay var det tredje man som ansåg sig drabbats och i TV4-journalistens fall, ansåg Sefastsson sig ha material som var källskyddat på den beslagtagna datorn.</p><p>Vi har också uppmärksammat ett fall där polisen har återskapat sms-meddelanden som blev en tung del i bevisningen.</p><p>När vi tittat närmare på barnpornografisk verksamhet kan brottets grad urskiljas genom att bla se på mängden bilder. Mängden bilder påverkar straffets omfattning. Använder en misstänkt brottsling t ex sig av kryptering och lösenordsfiler så kan solen kallna innan polisen ens är i närheten av att knäcka koden.</p><p>Vi har även läst och redovisat några aktuella utlåtanden från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. T ex skriver JK i ett beslut den 19 december 2007 angående fallet Trond Sefastsson att det inte inleder någon förundersökning mot efterforskningsbeslutet. Hela beslutet presenteras i en bilaga.</p><p>Vi menar att det finns tre olika sorters problem vid beslag: Formella, mänskliga och tekniska, där vi ser det tekniska problemet som det svåraste att komma till rätta med.</p><p>Rättsväsendet gör vissa försök att minska problem vid beslag, t ex har Domstolsverket under 2007 startat ett projekt med en domarskola för att höja utbildningskvaliteten på domare. Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning för att se över polisens möjlighet till att få ta del av Internet användares IP-adresser.</p>

This thesis takes its starting point in the 27 Chapter 1, section 1 of the Swedish code of judicial procedure, where the following is found: “objects reasonably presumed important to a criminal investigation or taken from a person through a criminal act or subject to criminal forfeiture may be seized” In this thesis we have investigated what kinds of problems occur when the seized object is part of an investigation of IT-related criminality. We have used methodological investigations of Swedish laws, legal usage, and the preliminary work with laws. Further have three interviews been made with different actors affected by or involved in seize of objects. These persons were a police officer, a public prosecutor, and a person whose object has been seized. The result we present is that there exist three kinds of problems related to objects that are seized within the demarcation of this study. The problems can be formal, and related to the Swedish laws; the problem can also be technical, where e.g. encryption can make the seized object impossible to understand or interpret; and the problem can also be humanly related. The conclusion is that the seize of objects, that are IT-related in some way, is a challenge for the Swedish judical system. / Sammanfattning Denna uppsats tar sin utgångspunkt i 7 kap 1§ rättegångsbalken. "Föremål, som skäligen kan antagas äga betydelse för utredning om brott eller vara genom brott någon avhänt eller på grund av brott förverkat, må tagas i beslag." Vi har undersökt vilka problem som blir aktuella vid beslagtagande av egendom och gjort en huvudsaklig avgränsning mot IT-relaterade beslag. Dels har rättssamhället ett intresse av att utreda brott, dels har den enskilde medborgaren en rättighet att inte bli kränkt, och sedan måste hänsyn tas till tredje man. Vi har intervjuat tre olika medverkande i ett beslag som görs med stöd av 7 kap 1§ rättegångsbalken, vilka är åklagaren, polisen och en som drabbats av ett beslag. Vidare har vi tagit del av några rättsfall för att se vilka olika problem som kan bli aktuella. Vi redovisar t ex det i media mycket uppmärksammade fallet om fildelningssajten Pirate Bay, samt fallet med TV4-journalisten och juristen Trond Sefastsson. I fallet Pirate Bay var det tredje man som ansåg sig drabbats och i TV4-journalistens fall, ansåg Sefastsson sig ha material som var källskyddat på den beslagtagna datorn. Vi har också uppmärksammat ett fall där polisen har återskapat sms-meddelanden som blev en tung del i bevisningen. När vi tittat närmare på barnpornografisk verksamhet kan brottets grad urskiljas genom att bla se på mängden bilder. Mängden bilder påverkar straffets omfattning. Använder en misstänkt brottsling t ex sig av kryptering och lösenordsfiler så kan solen kallna innan polisen ens är i närheten av att knäcka koden. Vi har även läst och redovisat några aktuella utlåtanden från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. T ex skriver JK i ett beslut den 19 december 2007 angående fallet Trond Sefastsson att det inte inleder någon förundersökning mot efterforskningsbeslutet. Hela beslutet presenteras i en bilaga. Vi menar att det finns tre olika sorters problem vid beslag: Formella, mänskliga och tekniska, där vi ser det tekniska problemet som det svåraste att komma till rätta med. Rättsväsendet gör vissa försök att minska problem vid beslag, t ex har Domstolsverket under 2007 startat ett projekt med en domarskola för att höja utbildningskvaliteten på domare. Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning för att se över polisens möjlighet till att få ta del av Internet användares IP-adresser.

Today’s technology of music file sharing in peer-to-peer networks is genius. Peer-to-peer are networks composed of several computers enabling files to be shared among users. A substantial part of the files shared constitute unlawful copies; uploading and downloading of such files infringes copyright legislation. File sharing through peer-to-peer networks is therefore both a genius technology and a copyright infringement. Peer-to-peer technology has been subject to heavy debate in media, both nationally and internationally. The issue of illegal downloads of music is an international dilemma since music is a global commodity. Sweden has been accused of being file sharers’ haven by organisations such as the Recording Industry Association of America (RIAA). Internet access and broadband capacity is very high in Sweden, which is a reason why many Swedes engage in file sharing. The Swedish company, The Pirate Bay, is the creator of one of the most popular file sharing websites in the world, using the BitTorrent application. The website offers free downloading of inter alia music, films and software. Like most peer-to-peer networks the Pirate Bay website includes copyrighted material, which often is published without the consent of copyright holders. As a result The Pirate Bay is facing a lawsuit on behalf of numerous organisations and companies in the music and film industry. The Pirate Bay is accused of contributory infringement and of preparation to commit a copyright infringement according to the Swedish Copyright Act (SwCA).  Contrary to the American copyright legislation, the SwCA does not contain any explicit provisions regarding contributory infringement. The SwCA refers to the Swedish Criminal Code, which states that preparation to copyright infringement and contributing to such infringement is illegal and punishable. There is currently a lack of Swedish case law regarding copyright infringement and there are no cases concerning contributory infringement. One reason is that the field of law is constantly changing; the copyright legislation is adjusted to the technological developments. The lack of case law causes unpredictability of the SwCA, which may be harmful to the rule of law. International organisations, such as the RIAA, consider the SwCA to be somewhat ineffective and that it needs to be amended in order to uphold the fundamental purpose of copyright. Copyright is a partly harmonised area of law from a global perspective. However, since the Internet and file sharing through peer-to-peer networks is an international phenomenon, copyright legislation needs further harmonisation internationally. At the time there is an ongoing process of implementing the European Union (EU) Enforcement Directive into the SwCA, which grants greater rights to copyright holders. The Directive contains provisions that simplify the process of taking action against an alleged infringer, which may in the long run increase the amount of case law in Sweden. At the same time the implementation of the Enforcement Directive has been criticised as being too far reaching and intruding people’s privacy. File sharing through peer-to-peer networks benefits consumers by offering easy access to a wide range of music for a low cost, at the same time enabling artists to reach out to a larger audience. Consumers are vital for the music industry, since they purchase the music. However, the fundamental aim of copyright is to reward copyright holders and function as an incentive to encourage creativity. Consequently, without economic rights the incentive to create is forfeit and music production might decrease. Even if the justification of copyright is primarily to protect creators of a work, it is also essential to emphasise the consumer aspect. Therefore it is of importance to balance the interests of all parties involved. In order to uphold the purpose of copyright and interests of the general public, it is necessary to promote and develop more legal file sharing alternatives. Music in digital formats has to some extent replaced the traditional Compact Disc (CD) format. Therefore the music industry must cooperate with among others Internet Service Providers (ISPs) in order to embrace the digital developments of music and offer better solutions to consumers. Simultaneously, there is a lack of knowledge of copyright among the Swedish population, which is why more education is required. In conclusion, advertisement and education could decrease illegal file sharing and enhance all the parties’ interests. / Dagens fildelningsteknologi i peer-to-peer nätverk är genial. Peer-to-peer är nätverk bestående av flera sammankopplade datorer som möjliggör fildelning mellan användare. En betydande mängd av de delade filerna utgör dock olagliga kopior; uppladdning och nedladdning av sådana filer bryter mot upphovsrättslagstiftningen. Fildelning genom peer-to-peer nätverk är därför både genial teknologi och upphovsrättsintrång. Peer-to-peer teknologin har väckt stor debatt i media, både nationellt och internationellt. Frågan kring illegal nedladdning av musik är ett internationellt dilemma eftersom musik är en global handelsvara. Sverige har kritiserats av organisationer som Recording Industry Association of America (RIAA) för att vara en frizon för fildelare. Tillgången till internet och bredband är väldigt hög i Sverige, vilket är en anledning till varför många svenskar fildelar. Det svenska företaget The Pirate Bay som använder sig av BitTorrent protokollet, är skapare till en av världens populäraste fildelningssajter. Webbsidan erbjuder gratis nedladdning av bland annat musik, film och programvara. I likhet med de flesta peer-to-peer nätverk innehåller The Pirate Bay’s hemsida upphovsrättsskyddat material som ofta har blivit tillgängliggjort utan upphovsrättshavarens medgivande. Till följd av detta har ett flertal organisationer och företag inom musik- och filmindustrin ingett en stämningsansökan mot The Pirate Bay.         The Pirate Bay är åtalade för medhjälp och förberedelse till brott mot upphovsrättslagen. I motsats till den amerikanska lagen om upphovsrätt innehåller inte den svenska upphovsrättslagen några uttryckliga bestämmelser rörande medhjälp till brott mot upphovsrätt. Upphovsrättslagen hänvisar istället till brottsbalken som stadgar att förberedelse och medverkan till brott är olagligt och straffbart. I dagsläget finns endast ett fåtal svenska rättsfall angående upphovsrättsintrång men inga fall kring medhjälp till upphovsrättsintrång. En bidragande faktor kan vara att rättsområdet ständigt ändras; upphovsrättslagstiftningen anpassas kontinuerligt till den tekniska utvecklingen. Bristen på svenska rättsfall leder till att upphovsrättslagens tillämpning blir oförutsägbar, vilket kan vara skadligt för rättsäkerheten. Internationella organisationer som exempelvis RIAA anser att den svenska upphovsrättslagen är ineffektiv och att ändringar behöver göras för att upprätthålla upphovsrättens grundläggande syfte.       Upphovsrätten är till viss del en harmoniserad lagstiftning ur ett globalt perspektiv. Eftersom internet och fildelning genom peer-to-peer nätverk är ett internationellt fenomen behöver upphovsrättslagen ytterligare harmonisering på ett internationellt plan. I dagsläget pågår en implementering av Europeiska Unionens (EU:s) sanktionsdirektiv som tillerkänner större rättigheter till upphovsrättshavare. Direktivet innehåller bestämmelser som förenklar möjligheten för rättighetshavare att vidta åtgärder mot personer som begår upphovsrättsintrång, vilket på sikt kan komma att bidra till en ökad mängd rättsfall. Sanktionsdirektivet har samtidigt kritiserats för att vara alltför långtgående och inskränker människors rätt till privatliv. Fildelning genom peer-to-peer nätverk är förmånligt för konsumenter genom att utbudet av musik är stort, lättillgängligt och till en låg kostnad; samtidigt ger nätverken artister möjligheten att nå ut till en bredare publik. Konsumenter är nödvändiga för musikindustrin eftersom de inhandlar musiken. Dock är det viktigt att upprätthålla det fundamentala syftet med upphovsrätt, vilket är att ersätta upphovsrättshavaren för sitt verk och fungera som ett incitament till att stimulera skapade. Utan de ekonomiska rättigheterna skulle uppmuntran att skapa nya alster gå förlorad, och musikproduktionen skulle minska. Trots att upphovsrätten rättfärdigas genom att skydda rättighetshavare så är det även angeläget att understryka värdet av konsumenterna. Det är därför av stor vikt att balansera samtliga parters intressen. Det är nödvändigt att marknadsföra och utveckla fler lagliga fildelningsalternativ för att upprätthålla upphovsrättens syfte och samhällets intresse. Digital musik har till viss del ersatt det traditionella Compact Disc (CD) formatet. Musikindustrin måste därför samarbeta med bland annat internetleverantörer för att ta till sig den digitala utvecklingen av musik och erbjuda bättre lösningar till konsumenter. För närvarade har den svenska befolkningen otillräckliga kunskaper inom upphovsrätt, varför mer utbildning behövs. Avslutningsvis, skulle marknadsföring och utbildning kunna bidra till en minskning av den illegala fildelningen och gynna alla parters intressen.

<p>Today’s technology of music file sharing in peer-to-peer networks is genius. Peer-to-peer are networks composed of several computers enabling files to be shared among users. A substantial part of the files shared constitute unlawful copies; uploading and downloading of such files infringes copyright legislation. File sharing through peer-to-peer networks is therefore both a genius technology and a copyright infringement.</p><p>Peer-to-peer technology has been subject to heavy debate in media, both nationally and internationally. The issue of illegal downloads of music is an international dilemma since music is a global commodity. Sweden has been accused of being file sharers’ haven by organisations such as the Recording Industry Association of America (RIAA). Internet access and broadband capacity is very high in Sweden, which is a reason why many Swedes engage in file sharing. The Swedish company, The Pirate Bay, is the creator of one of the most popular file sharing websites in the world, using the BitTorrent application. The website offers free downloading of <em>inter alia</em> music, films and software. Like most peer-to-peer networks the Pirate Bay website includes copyrighted material, which often is published without the consent of copyright holders. As a result The Pirate Bay is facing a lawsuit on behalf of numerous organisations and companies in the music and film industry.</p><p>The Pirate Bay is accused of contributory infringement and of preparation to commit a copyright infringement according to the Swedish Copyright Act (SwCA).  Contrary to the American copyright legislation, the SwCA does not contain any explicit provisions regarding contributory infringement. The SwCA refers to the Swedish Criminal Code, which states that preparation to copyright infringement and contributing to such infringement is illegal and punishable. There is currently a lack of Swedish case law regarding copyright infringement and there are no cases concerning contributory infringement. One reason is that the field of law is constantly changing; the copyright legislation is adjusted to the technological developments. The lack of case law causes unpredictability of the SwCA, which may be harmful to the rule of law. International organisations, such as the RIAA, consider the SwCA to be somewhat ineffective and that it needs to be amended in order to uphold the fundamental purpose of copyright.</p><p>Copyright is a partly harmonised area of law from a global perspective. However, since the Internet and file sharing through peer-to-peer networks is an international phenomenon, copyright legislation needs further harmonisation internationally. At the time there is an ongoing process of implementing the European Union (EU) Enforcement Directive into the SwCA, which grants greater rights to copyright holders. The Directive contains provisions that simplify the process of taking action against an alleged infringer, which may in the long run increase the amount of case law in Sweden. At the same time the implementation of the Enforcement Directive has been criticised as being too far reaching and intruding people’s privacy.</p><p>File sharing through peer-to-peer networks benefits consumers by offering easy access to a wide range of music for a low cost, at the same time enabling artists to reach out to a larger audience. Consumers are vital for the music industry, since they purchase the music. However, the fundamental aim of copyright is to reward copyright holders and function as an incentive to encourage creativity. Consequently, without economic rights the incentive to create is forfeit and music production might decrease. Even if the justification of copyright is primarily to protect creators of a work, it is also essential to emphasise the consumer aspect. Therefore it is of importance to balance the interests of all parties involved.</p><p>In order to uphold the purpose of copyright and interests of the general public, it is necessary to promote and develop more legal file sharing alternatives. Music in digital formats has to some extent replaced the traditional Compact Disc (CD) format. Therefore the music industry must cooperate with among others Internet Service Providers (ISPs) in order to embrace the digital developments of music and offer better solutions to consumers. Simultaneously, there is a lack of knowledge of copyright among the Swedish population, which is why more education is required. In conclusion, advertisement and education could decrease illegal file sharing and enhance all the parties’ interests.</p> / <p>Dagens fildelningsteknologi i peer-to-peer nätverk är genial. Peer-to-peer är nätverk bestående av flera sammankopplade datorer som möjliggör fildelning mellan användare. En betydande mängd av de delade filerna utgör dock olagliga kopior; uppladdning och nedladdning av sådana filer bryter mot upphovsrättslagstiftningen. Fildelning genom peer-to-peer nätverk är därför både genial teknologi och upphovsrättsintrång.</p><p>Peer-to-peer teknologin har väckt stor debatt i media, både nationellt och internationellt. Frågan kring illegal nedladdning av musik är ett internationellt dilemma eftersom musik är en global handelsvara. Sverige har kritiserats av organisationer som Recording Industry Association of America (RIAA) för att vara en frizon för fildelare. Tillgången till internet och bredband är väldigt hög i Sverige, vilket är en anledning till varför många svenskar fildelar. Det svenska företaget The Pirate Bay som använder sig av BitTorrent protokollet, är skapare till en av världens populäraste fildelningssajter. Webbsidan erbjuder gratis nedladdning av bland annat musik, film och programvara. I likhet med de flesta peer-to-peer nätverk innehåller The Pirate Bay’s hemsida upphovsrättsskyddat material som ofta har blivit tillgängliggjort utan upphovsrättshavarens medgivande. Till följd av detta har ett flertal organisationer och företag inom musik- och filmindustrin ingett en stämningsansökan mot The Pirate Bay.        </p><p>The Pirate Bay är åtalade för medhjälp och förberedelse till brott mot upphovsrättslagen. I motsats till den amerikanska lagen om upphovsrätt innehåller inte den svenska upphovsrättslagen några uttryckliga bestämmelser rörande medhjälp till brott mot upphovsrätt. Upphovsrättslagen hänvisar istället till brottsbalken som stadgar att förberedelse och medverkan till brott är olagligt och straffbart. I dagsläget finns endast ett fåtal svenska rättsfall angående upphovsrättsintrång men inga fall kring medhjälp till upphovsrättsintrång. En bidragande faktor kan vara att rättsområdet ständigt ändras; upphovsrättslagstiftningen anpassas kontinuerligt till den tekniska utvecklingen. Bristen på svenska rättsfall leder till att upphovsrättslagens tillämpning blir oförutsägbar, vilket kan vara skadligt för rättsäkerheten. Internationella organisationer som exempelvis RIAA anser att den svenska upphovsrättslagen är ineffektiv och att ändringar behöver göras för att upprätthålla upphovsrättens grundläggande syfte.      </p><p>Upphovsrätten är till viss del en harmoniserad lagstiftning ur ett globalt perspektiv. Eftersom internet och fildelning genom peer-to-peer nätverk är ett internationellt fenomen behöver upphovsrättslagen ytterligare harmonisering på ett internationellt plan. I dagsläget pågår en implementering av Europeiska Unionens (EU:s) sanktionsdirektiv som tillerkänner större rättigheter till upphovsrättshavare. Direktivet innehåller bestämmelser som förenklar möjligheten för rättighetshavare att vidta åtgärder mot personer som begår upphovsrättsintrång, vilket på sikt kan komma att bidra till en ökad mängd rättsfall. Sanktionsdirektivet har samtidigt kritiserats för att vara alltför långtgående och inskränker människors rätt till privatliv.</p><p>Fildelning genom peer-to-peer nätverk är förmånligt för konsumenter genom att utbudet av musik är stort, lättillgängligt och till en låg kostnad; samtidigt ger nätverken artister möjligheten att nå ut till en bredare publik. Konsumenter är nödvändiga för musikindustrin eftersom de inhandlar musiken. Dock är det viktigt att upprätthålla det fundamentala syftet med upphovsrätt, vilket är att ersätta upphovsrättshavaren för sitt verk och fungera som ett incitament till att stimulera skapade. Utan de ekonomiska rättigheterna skulle uppmuntran att skapa nya alster gå förlorad, och musikproduktionen skulle minska. Trots att upphovsrätten rättfärdigas genom att skydda rättighetshavare så är det även angeläget att understryka värdet av konsumenterna. Det är därför av stor vikt att balansera samtliga parters intressen.</p><p>Det är nödvändigt att marknadsföra och utveckla fler lagliga fildelningsalternativ för att upprätthålla upphovsrättens syfte och samhällets intresse. Digital musik har till viss del ersatt det traditionella Compact Disc (CD) formatet. Musikindustrin måste därför samarbeta med bland annat internetleverantörer för att ta till sig den digitala utvecklingen av musik och erbjuda bättre lösningar till konsumenter. För närvarade har den svenska befolkningen otillräckliga kunskaper inom upphovsrätt, varför mer utbildning behövs. Avslutningsvis, skulle marknadsföring och utbildning kunna bidra till en minskning av den illegala fildelningen och gynna alla parters intressen.       </p>

AbstractTitle: Swedish social media services (A study about Swedish social media services birth andhow they benefit from the Swedish climate)Number of pages: 38Author: Robin SchwabeggerTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication Science CPeriod: Fall 2009University: Division of Informatics and Media, Uppsala University.Purpose/Aim: To see if the Swedish advantage or interest in developing new social mediaservices and networks has anything to do with our society. With society I mean our culture,attitudes and history. Do people, especially young people, have a more positive attitudetowards the Internet and has the fact that we, as a country, were among the first to use theInternet anything to do with it.Material/Method: Data collected from books, newspapers and articles from several sites onthe internet. I’ll use the information I’ve gathered to try to find an answer to my givenproblems for the paper. To mark off my problem and information gathering I’ve decided touse three research questions which my work will circle around.Main Result: You can clearly tell that Sweden has a great climate for social media services tobe created. Sweden, as a country, had access to computers and internet in a very early stageand took great advantage of that. Their culture encourages creativity which is important andpeople in Sweden aren’t afraid to run into problems. Teenagers start uses internet in a veryearly age and they have a higher percent of daily usage then other countries.Keyword: File-sharing, Social media, Sweden, Skype, Spotify, Voddler, The Pirate Bay,Communication, Internet, Culture, Users, Consumers, Developers, Hofstede, Hartley