No description available.

Klimatförändringar och stigande priser på elmarknaden har gjort att lågenergihusen blivit ett allt mer attraktivt alternativ när nya fastigheter upprättas. År 2014 står byggnadssektorn i Sverige för 40 % av den totala energianvändningen. Ett plusenergihus är en typ av lågenergihus som producerar mer energi än vad byggnaden kräver. Fördelen med plusenergihus är att driftkostnaden är låg. För att uppnå låg driftkostnad måste fastigheten vara utrustad med ett tätt klimatskal med ett lågt värmeutsläppstal. Detta leder till större produktionskostnader då mer isoleringsmaterial och komplexa värme- och ventilationssystem krävs. Halmstad Fastighets AB (HFAB) upprättar Sveriges första flerbostadshuset med plusenergi. Vi ställer oss frågan om de lägre driftkostnaderna som byggnaden medför kan betala igen den betydligt högre investeringskostnaden. Vi jämför med ett liknande konventionellt hus där driftkostnaderna är högre samtidigt som investeringskostnaden är lägre. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur in- och utbetalningar uppkommer i en plusenergifastighet. Vi kommer även beskriva hur investeringsbeslutet har utformats och varför investeringen gjordes. Vår uppsats resulterade i en fallstudie där vi besökte Ulf Johansson och Jonas Stark som båda arbetar på HFAB. De hade insikt i hur processen såg ut vid investeringsbeslutet och hjälpte oss att få inblick i de byggtekniska samt ekonomiska frågorna. Med insamlad empiri i form av nyckeltal om drift och ekonomi har vi med hjälp av den teoretiska referensramen kunnat analysera investeringsbeslutet kring projektet. Vi upptäckte tidigt att definitionen av ett plusenergihus är svår att finna och driftkostnaden skiljde sig markant mellan jämförelseobjekten. Grundinvesteringen för plusenergihuset var betydligt högre än för jämförande objekt p.g.a. merkostnaden för att få ett tätare klimatskal i fastigheten. Grundinvesteringen var för stor för att kunna anse att projektet kan bli lönsamt. Detta återspeglar sig även i återbetalningstiden och i de LCC-beräkningar som gjordes i jämförelse mellan projekten. Vid uträkning av nettonuvärdet utifrån två olika kalkylräntor såg vi att projektet aldrig kommer kunna anses vara lönsamt efter 50 år. Skillnaderna i driftkostnaden mellan objekten är inte tillräckligt stora för att återbetala grundinvesteringsbeloppet under den tekniska livslängden på 50 år och en investering bör ej göras. Dock finns det andra fördelar med att bygga Sveriges första flerbostadshus med plusenergi, som marknadsfördelar, kunskap och miljövänlighet. / Climate change and rising prices in the electricity market has led to low-energy housing as an attractive option when new properties are established. In 2014 the construction sector in Sweden stands for 40% of the total energy use. A plus-energy building is a type of low-energy building that produces more energy than the building requires. The advantage with plus-energy buildings is that the operating cost is low. To achieve a low operating cost the building must be equipped with a tight building envelope with a low heat release rate. This leads to higher production costs when more insulation and complex heating- and ventilation systems are required. Halmstad Fastighets AB (HFAB) establishes Sweden’s first plus-energy apartment building. We wonder whether the lower operating costs of the building will be able to pay back the much higher investment cost. We compare the object with a similar conventional house where operating costs are higher, while the investment cost is lower. The purpose of this report is to describe how payments and disbursements emerge in a plus- energy building. We will also describe how the investment decision developed and why the investment was made. Our report resulted in a case study where we visited Ulf Johansson and Jonas Stark, who both work at HFAB. They had insight into how their investment process looked and helped us to gain knowledge into the structural engineering and economic issues. With the collected empirical data in the form of operations and finance ratios and by using the theoretical framework was able to analyze the investment decision on the project. We discovered early on that the definition of plus-energy is hard to find and operating cost significantly differed between the comparison objects. The initial investment for the plus-energy building was significantly higher than for a comparative object due the extra cost to get a tighter building envelope. The initial investment was too large to consider the project as profitable. This is also reflected in the payback-period and in the LCC calculations made ​​in the comparison between the projects. When determining the net present value based on two different cost of capital, we saw that the project will never be considered to be profitable after 50 years. The difference in operating costs between the objects is not large enough to repay the initial investment amount during the lifespan of 50 years and an investment should not be made. However, there are other advantages to build Sweden's first plus-energy apartment building, such as, a greater market share, knowledge, and to be environmental friendly.

Energy and environmental demands regarding buildings have become an increasingly discussed topic, both in Sweden and in Europe as a whole. The general trend indicates that greater efforts are being put into the energy efficiency of the built environment. There are already numerous examples of houses with a low energy demand, and the number of low energy buildings is constantly growing. At the time being, the maximum level for energy demands for housing in Stockholm is 110 kWh/m 2year, but as soon as next year the limit will be changed to 90. The Swedish agency Energimyndigheten is currently conducting a project to interpret the EU Directive on the so-called Nearly zero energy buildings, and the preliminary results indicate that the level of requirements for purchased energy will end up with about 55 kWh / m 2year, which is in line with today’s recommendationsfound in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. Starting with a low-energy house in Henriksdalshamnen in Stockholm, we have analyzed various energy-efficiency measures and their influence on power and energy needs. The financial aspects associated with the measures have been studied using a model of life cycle costs. The measures were initially studied individually to give an idea of how much impact they each had. Three packages of measures were then put together, where the most energyand cost-effective solutions were included. The first package of measures aimed to achieve the standard for Passive houses, and was accomplished by the replacement of windows and an improvement in airtightness. The economic analysis showed that this package was not viable. The second package of measures aimed to as much as possible reduce the building's energy needs and at the same time demonstrate profitability. The results showed a more than halved energy demand and the economic calculations indicated that it even turned a profit. Finally, the possibility of installing energy-producing systems in order to achieve a plus energy house was studied. The idea was to examine whether it was possible to cover up the need for purchased energy by using solar and wind power, while maintaining profitability. The analysis shows that this would be difficult to achieve, primarily because of the high investment costs entailed, and the difficulties associated with the regulations regarding the sale of energy.

För att kunna möta framtida energibehov och samtidigt värna om miljön kommer det krävas att energisystemet och transportsektorn, som den ser ut idag, förändras i grunden. För att få till förändring läggs på Europeisk och nationell nivå direktiv respektive mål. Detta har lett till att man på regionala nivåer kollar över sina energibalanser och hur ens klimatpåverkan ser ut och kan minskas. En av dessa regioner är Kronobergs län i Småland som år 2050 vill bli ett Plusenergilän. Plusenergilän innebär att Kronoberg ska vara självförsörjande på sitt energibehov samt vara helt klimatneutrala. Energikontor Sydost har av regionen givits i uppdrag att följa upp de här målen, vilket sätter premisserna för det här projektet.För detta ändamål har en nutida energibalans i länet skapats för år 2019 för att utifrån denna ge en bild av de utmaningar Kronoberg kommer ställas inför, och på så sätt skapa ett framtida scenario med milstolpar för år 2030 och 2050.I rapporten skapas utifrån Energimyndighetens framtidsprognoser, ett elektrifieringsscenario där främst transport och industrisektorn i högre grad förväntas använda elenergi. Utifrån prognoserna och elektrifieringsscenariot fastslogs att Plusenergi inte uppnås år 2050 och därför föreslogs tre ytterligare åtgärder som innefattade mer vindkraft, egenproduktion av flytande biobränslen samt Bioenergy Carbon Capture and Storage. Med dessa åtgärder uppnås Plusenergilän år 2050 men som slutsats dras också att utifrån hur energibalansen såg ut år 2019, är det en lång väg för Kronobergs län att uppnå de fastställda målen till Plusenergi, och att det främst är energi inom transportsektorn och den totala tillförseln av el som är de stora parametrarna som behöver förändras i infrastrukturen. SCB, PHEV, BEV, BECC, Pyrolysolja, HDO, Plusenergilän, Scenario, Elektrifiering, Energibalans, Vindkraft, EnergyPLAN

Kraven på att nybyggda bostäder ska vara energisnåla i driftskedet ökar hela tiden av flera anledningar. Dels vill brukarna hålla driftskostnaderna så låga som möjligt och dels är det miljöaspekten som spelar in. Men hur energisnål kan en villa egentligen göras och hur påverkas arkitekturen då den görs extremt energieffektiv? I den här rapporten utreds tio energieffektiva principer som kan användas för att göra en villa mer energisnål och energiproducerande. Alla tio principer har tillämpats i en villa som projekterats under arbetets gång. De tio principerna är: Husets utformning Konstruktion Isolerade skjutluckor Solceller Solavskärmning Energitak Uppvärmningssystem Vindkraftverk Vindskydd Medvetenhet och inredning Resultaten visar att villan kommer ge ett energiöverskott på cirka 6 000 kWh/år enligt enklare handberäkningar av husets energiförbrukning och den producerade energin. Arkitekturen blir tydligt påverkad av de energieffektiva principerna men huset är ändå fullt funktionellt. Att tillämpa tio energieffektiva principer i en villa kan vara svårt att försvara ekonomiskt då pay-off tiderna är långa på grund av höga investeringskostnader. Arbetet har utförts på KTH campus Haninge i samarbete med Sweco Architects AB. / The demands on newly constructed buildings to be energy efficient in the operational stage are increasing all the time by many reasons. Partly because the people living in the house want to keep the operational costs as low as possible and partly because of the impact on the environment. But how energy efficient can a villa be made and how does it affect the architecture when it is made extremely energy efficient? In this essay ten energy efficient principles are investigated which can be used to make a villa more energy efficient and energy producing. All ten principles have been applied in one villa that has been designed during this project. The ten principles are: The design and shape of the house Construction Insulated sliding slots Solar panels Sun shading Energy roof Heating system Wind power turbine Wind protection Consciousness and interior design The results show that the villa will produce an overbalance of energy of about 6 000 kWh/year according to simpler calculations of the house´s energy consumption and the energy that it produces. The architecture is clearly affected by the energy efficient principles but the house is still fully functioning. Applying ten energy efficient principles in one villa can be hard to motivate economically because of long pay-off times caused by high investment costs. This thesis has been made at KTH campus Haninge in cooperation with Sweco Architects AB.