<p>Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Att</p><p>artikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ett</p><p>uppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det under</p><p>de senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkar</p><p>visualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario.</p><p>Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i de</p><p>båda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda till</p><p>att respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var sociala</p><p>relationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kunde</p><p>kontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egen</p><p>vilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behov</p><p>hos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet och</p><p>framtiden.</p>

Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Att artikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ett uppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det under de senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar. Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkar visualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario. Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i de båda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda till att respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var sociala relationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kunde kontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egen vilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behov hos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet och framtiden.

För att kunna möta framtida energibehov och samtidigt värna om miljön kommer det krävas att energisystemet och transportsektorn, som den ser ut idag, förändras i grunden. För att få till förändring läggs på Europeisk och nationell nivå direktiv respektive mål. Detta har lett till att man på regionala nivåer kollar över sina energibalanser och hur ens klimatpåverkan ser ut och kan minskas. En av dessa regioner är Kronobergs län i Småland som år 2050 vill bli ett Plusenergilän. Plusenergilän innebär att Kronoberg ska vara självförsörjande på sitt energibehov samt vara helt klimatneutrala. Energikontor Sydost har av regionen givits i uppdrag att följa upp de här målen, vilket sätter premisserna för det här projektet.För detta ändamål har en nutida energibalans i länet skapats för år 2019 för att utifrån denna ge en bild av de utmaningar Kronoberg kommer ställas inför, och på så sätt skapa ett framtida scenario med milstolpar för år 2030 och 2050.I rapporten skapas utifrån Energimyndighetens framtidsprognoser, ett elektrifieringsscenario där främst transport och industrisektorn i högre grad förväntas använda elenergi. Utifrån prognoserna och elektrifieringsscenariot fastslogs att Plusenergi inte uppnås år 2050 och därför föreslogs tre ytterligare åtgärder som innefattade mer vindkraft, egenproduktion av flytande biobränslen samt Bioenergy Carbon Capture and Storage. Med dessa åtgärder uppnås Plusenergilän år 2050 men som slutsats dras också att utifrån hur energibalansen såg ut år 2019, är det en lång väg för Kronobergs län att uppnå de fastställda målen till Plusenergi, och att det främst är energi inom transportsektorn och den totala tillförseln av el som är de stora parametrarna som behöver förändras i infrastrukturen. SCB, PHEV, BEV, BECC, Pyrolysolja, HDO, Plusenergilän, Scenario, Elektrifiering, Energibalans, Vindkraft, EnergyPLAN

ICT is developing rapidly and is playing an increasingly important role in society. High expectations are placed on ICT in relation to sustainable development. In order to provide basis for decision-making and ensure that ICT is used in the best possible way for enabling sustainable development, the sustainability impacts of ICT need to be studied. This thesis aims to provide new knowledge on the environmental impacts related to ICT, to explore the potential of ICT to contribute to sustainability, and discuss ways of assessing environmental impacts of ICT. In order to fulfill the aim a literature review of existing LCA studies of ICT was done, an LCA case study of printed and online media was performed, a methodological framework for sustainability assessment of scenarios was developed and then applied for environmental assessment of future ICT societies. The results show that manufacturing and use phase are the life cycle stages contributing the most to the ICT environmental impacts. For online newspapers online distribution and content production may give significant contribution to the overall impact. User behavior was observed to be crucial for the results of comparisons of ICT solutions with their traditional counterparts. The following key issues were concluded to influence the environmental risks and opportunities in future ICT societies: energy mix, economic conditions, life styles, technology, and environmental ambitions, incentives and regulation. The potential of ICT for sustainability is affected by these key issues. A new methodological framework (SAFS) was developed for the assessment of future scenarios (societal level). Life cycle assessment (LCA) was used for assessment on a product level. Application of both methods, their benefits, drawbacks, and challenges of assessment were discussed. Both types of assessments were concluded to be important to support decision-making. / Utveckligen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) sker snabbt och IKT spelar en allt viktigare roll i samhället. Samtidigt finns stora samhällsutmaningar inom hållbarhetsområdet, och ganska höga förväntningar ställs på IKT att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vissa studier hävdar att IKT kan spela en avgörande roll för att stödja olika hållbarhetsstrategier och att IKT kan möjliggöra övergången till en mindre resursintensiv ekonomi. För att ge underlag för beslutsfattande och stödja att IKT används på bästa sätt för att möjliggöra hållbar utveckling, behöver hållbarhetseffekter av IKT studeras. När det gäller miljöpåverkan måste både negativa och positiva, direkta och indirekta effekter beaktas. Det är viktigt att förstå miljöpåverkan genom hela livscykeln för specifika enskilda IKT-lösningar men också att studera IKTs sammanvägda effekter i en mer övergripande kontext, för att identifiera potentiella risker och möjligheter ur miljösynpunkt.  Dessutom behöver IKTs roll när det gäller att stödja möjligheter till miljöförbättringar och motverka risker identifieras. Denna avhandling syftar till att ge ny kunskap om IKTs miljöpåverkan, att undersöka IKTs potential för att bidra till en hållbar utveckling, och diskutera metoder för bedömning av miljökonsekvenser av IKT samt utmaningar relaterade till den typen av bedömningar. Avhandlingen omfattar en litteraturstudie av tidigare livscykelanalyser (LCA) av IKT, en LCA-studie av traditionella och online tidningar, utveckling av ett ramverk för hållbarhetsbedömning av scenarier samt användningen av det ramverket för en miljöbedömning av framtida IKT-samhällen. Resultaten visar att andra typer av miljöpåverkan än klimatpåverkan och energi inte är tillräckligt belysta i miljöbedömningar av IKT, vilket skapar en risk för suboptimering och att miljöproblem flyttas från en typ av påverkan till en annan. Tillverknings- och användningsfasen ger upphov till störst miljöpåverkan i IKT-produkters livscykel. För nättidningar visade det sig att distribution och innehållsproduktion kan ge betydande bidrag till den totala miljöpåverkan, beroende på tidningarnas egenskaper och läsarnas beteende. Generellt har användarnas beteenden visat sig vara avgörande för resultaten vid jämförelser mellan IKT-lösningar och deras mer traditionella motsvarigheter. Ett antal nyckelområden som påverkar uppkomsten av risker och möjligheter när det gäller miljöeffekter i framtida IKT-samhällen har identifierats. De är energimix, ekonomiska förhållanden, livsstilar, teknik, samt miljöambitioner, -incitament och -lagstiftning. Potentialen för IKT att bidra till hållbar utveckling påverkas av dessa nyckelområden, och potentialen skulle troligen inte realiseras helt utan incitament eller miljölagstiftning. Båda typerna av miljöbedömningar - på produkt och samhällsnivå - är viktiga för att stödja beslutsfattande. En ny metod utvecklades för bedömning av framtidsscenarier (på samhällsnivå) – Sustainability assessment framework for scenarios (SAFS). För miljöbedömning av produkter användes livscykelanalys (LCA). Tillämpningen av båda metoderna, deras fördelar och nackdelar, och utmaningar vid användning av metoderna diskuteras. Resultat från avhandlingen kan ge underlag rörande möjliga miljöeffekter av IKT idag och i framtiden för diskussion inom IKT-sektorn och bland politiker och beslutsfattare. På så sätt kan diskussioner om hur IKT kan bidra till hållbarhet underlättas. Metodutveckling och diskussion i denna avhandling kan vara av intresse för forskare och praktiker. / <p>QC 20160613</p>

This thesis examines how to take into account both environmental and social sustainability goals to be used in scenarios or in policymaking. In paper I, we select four sustainability goals that have to be fulfilled by 2050 in normative future scenarios for Sweden in a degrowth context. Two goals address ecological challenges, climate change and land use issues specifically. The other two goals address social issues and deal with participation and influence in society as well as resource security and distribution. The environmental goals will require significant reductions in greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today's levels. The social goals are within reach today, although the degree of fulfillment differs across different groups in society. In paper II, we review existing and suggested climate or energy targets at a global, national and local scale and search for justice perspectives or for proposals for such perspectives. We find that the justice aspect is not explicitly formulated in existing climate and energy targets and that, the community of justice i.e. the receivers of benefits or burdens, in our reviewed examples, is limited to human beings, thereby excluding all other living beings. In paper III, we assess how four different backcasting scenarios for land use in a Swedish context, all of which fulfil a climate target of zero CO2 emissions in 2060, impact on other sustainability goals. We conduct a goal conflict analysis between the chosen climate goal and the other Swedish environmental goals, the gender equity goals and the public health goal. We find that there are more potential goal conflicts in scenarios with no global climate agreement. From the results of all three papers, I then discuss several aspects that have to be taken into account when setting goals, such as the major uncertainties associated with long-term goals, the elusiveness, the normativity of goals and the need to separate goals from the means to achieve the goals. / Utsläpp av växthusgaser (GHG) och andra miljöproblem, såsom förlust av biologisk mångfald, markanvändning och övergödning av sötvatten och marina kustekosystem, är stora utmaningar för mänskligheten. De planetära gränser för dessa områden har redan överskridits. Av de 16 svenska miljömålen för 2020, vars syfte är att lösa dessa ödesfrågor, bedöms bara ett – "Ett skyddande ozonskikt" – uppnås i tid. Vad gäller sociala mål på global nivå fram till 2015 – FN:s Milleniemål – har visserligen betydande framsteg gjorts på en del områden, t.ex. jämställdhet i utbildningen, men utfallet skiljer sig mellan länder och inom länder med avseende på socioekonomisk grupp och kön. Denna avhandling undersöker hur man kan ta hänsyn till både miljömässiga och sociala hållbarhetsmål som ska användas i framtidsscenarier eller som underlag till beslutsfattande. I artikel I väljs fyra hållbarhetsmål i en tvärvetenskaplig process. Målen ska uppfyllas 2050 i s.k. normativa framtidsscenarier (backcasting) för Sverige i en kontext av nedväxt eller låg tillväxt. De två första målen handlar om klimatförändringar och markanvändningsfrågor. De två andra är sociala mål och omfattar delaktighet och inflytande i samhället samt tillgång till resurser och fördelning av dessa. För att uppnå de valda miljömålen, kommer drastiska minskningar av växthusgasutsläpp (GHG) och markanvändning att behövas, jämfört med dagens situation. Båda de sociala målen är inom räckhåll i dag, även om graden av uppfyllelse skiljer sig mellan olika grupper i samhället. I artikel II genomförs en kvalitativ dokumentanalys för att samla information om befintliga och föreslagna klimat- och energimål på global, nationell och lokal nivå. Vi letar också efter rättviseperspektiv i befintliga klimat- och energimål samt förslag till sådana perspektiv i föreslagna mål i den vetenskapliga litteraturen liksom i rapporter från miljöorganisationer. En slutsats är att rättvisa inte är uttryckligen formulerat i befintliga klimat- och energimål. Vi använder en teoretisk ram för social rättvisa som skiljer mellan vem som ger och får det som fördelas, vad som fördelas (rättvisevaluta) och hur det fördelas (distributionsprinciper). Utifrån vår analys fann vi att en egalitär princip används för de flesta föreslagna målen, exempelvis för globala mål om utsläpp av växthusgaser per capita. Samtliga av de granskade målen omfattar endast rättvisa mellan människor och exkluderar därmed andra levande varelser. I artikel III analyserar vi hur fyra olika backcastingscenarier för markanvändning i ett svenskt sammanhang år 2060 påverkar andra hållbarhetsmål när ett klimatmål om noll CO2-utsläpp är uppfyllt. Med hjälp av en matris gör vi en målkonfliktanalys med de övriga svenska miljömålen, jämställdhetsmål och mål för folkhälsan med dess 11 tillhörande målområden. Analysen visar att de potentiella målkonflikterna är fler i scenarier utan globalt klimatavtal. Detta beror främst på att vissa miljöfrågor måste behandlas på global nivå, samt att minskningen i miljöpåverkan kommer att bero på åtgärder som inte bara vidtagits i Sverige utan också globalt. Utifrån dessa tre artiklar diskuterar jag sedan olika aspekter som måste beaktas vid fastställandet av mål. Eftersom hållbarhetsmål är långsiktiga och kännetecknas av en hel del osäkerhet diskuterar jag behovet av att sätta upp "försiktigt utopiska mål" (cautiously utopian goals), det vill säga mål som kan vara omöjliga att uppnå, men möjliga att närma sig. Sådana mål kan få till stånd de djupgående förändringar som krävs för en hållbar och rättvis framtid samtidigt som de är acceptabla för de intressenter som berörs. Mål är ofta otydliga vad gäller vad som ingår eller inte. Vad gäller klimatmålen, exempelvis, är det ofta otydligt huruvida utsläpp från handel är inkluderade eller ej och vilket referensår en viss utsläppsminskning baseras på. Sådana avgränsningar bör synliggöras och helst diskuteras med avseende på hur de kan påverka till exempel andra länders utsläppsminskningar. Det finns också ett behov att skilja mål från medel för att uppnå målen, eftersom det gör det möjligt att formulera mål som kan uppnås på olika sätt. Ekonomisk tillväxt ses ofta som ett mål i sig, såsom i FN:s nya hållbarhetsmål (SDGs). Tillväxt borde dock betraktas som ett rent verktyg för att uppnå egentliga mål rörande, exempelvis, välbefinnande. Mål är också normativa och återspeglar både olika kulturella och etiska perspektiv på vad en god hälso- och sjukvård eller bostadsstandard bör vara. De underliggande värdena bör därför också synliggöras och ifrågasättas. Både inter- och intragenerationella rättviseperspektiv bör göras mer konkreta och tydliga så att sådana frågor kan följas upp. En bra start kan vara att förutom ett territoriellt perspektiv börja använda ett konsumtionsperspektiv vid upprättandet av klimat-eller markanvändningsmål, då effekten av vår konsumtion på andra länders miljö och hälsa har ökat under de senaste årtiondena. / <p>QC 20160901</p> / Beyond GDP Growth

The aim of the thesis was to deepen the knowledge of sustainability aspects in the field of transportation for the ongoing digital development of autonomous and electrical freight trucks toward the year 2030 in the Swedish context. To achieve the above aim, three objectives were formulated. The first objective was to identify critical factors for the envisioned digital and electrical development, the second objective was to create and design three future scenarios for the year 2030, and the final objective was to apply the scenarios to several stakeholders. The critical factors were identified via the analysis of conducted interviews with several stakeholders. Based on these findings, three scenarios were created, which then were evaluated by several focusgroup interviews and ordinary interviews conducted with additional relevant stakeholders. In the evaluation, radar charts were used to clarify the stakeholders’ views and to assess different factors within each and every scenario. The factors that were evaluated with the radar charts were the drivers' situation, cooperation, investments, competitiveness, capacity, and energy consumption. The obtained results show that all three sustainability aspects have a significant impact on the future and envisioned development of the transportation industry. The outcomes of these objectives were then synthesized into relevant aspects and some formulated recommendations focusing on their role and relevance from a sustainability perspective. The list of recommendations is addressed to Trafikverket, providing the authority with future directions for advancing the ongoing development of autonomous and electric freight trucks. To conclude, the results from the thesis can assist stakeholders to increase sustainability and public welfare in the further development of autonomous and electric freight trucks in Sweden.

Samhället står inför stora utmaningar att begränsa klimatpåverkan till hållbara nivåer både globalt och nationellt. Transportsektorns klimatpåverkan är stor och vägtrafikens utsläpp dominerar. Utmaningarna är stora även för att nå annan ekologisk och social hållbarhet, inte minst vad gäller städer.  Forskningen pekar generellt på att strategier för att begränsa klimatpåverkan kan bidra till social och ekologisk hållbarhet både genom minskad klimatpåverkan och genom åtgärderna i sig. Utsläppen från vägtrafiken kan minskas genom ett transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybar energi och framförallt genom en kombination av dessa. De frågor som vi ställer oss här är hur olika vägar att nå klimatmålet för transportsektorn påverkar social och ekologisk hållbarhet men också hur genomförbara dessa vägar är?  För att få svar på detta utgår vi från tre olika scenarier som Trafikverket tagit fram och som alla når klimatmålet för vägtrafiken. Dessa scenarier kombinerar de tre sätten att minska utsläppen på olika vis med olika kombinationer av ekonomiska styrmedel.  Scenarierna beskrivs utförligt och hållbarheten i dessa analyseras med stöd av vetenskaplig litteratur, facklitteratur och svenska rapporter från myndigheter inom området.  Scenariernas genomförbarhet är också viktig. Vi undersöker om det går att genomföra scenarierna tekniskt, politiskt samt tids- och resursmässigt. Empirin hämtar vi genom en enkät och intervjuer med några kommuner och regioner i Sverige.  Resultatet pekar på att ett scenario som bygger på att klimatmålet för transportsektorn nås genom elektrifiering och biodrivmedel sannolikt bidrar negativt till såväl social som ekologisk hållbarhet.  Genom att komplettera ett sådant scenario med skatter på drivmedel och körd sträcka, så att trafikarbetet för personbil och lastbil minskar - kan scenariot bidra till ekologisk hållbarhet. Ett sådant scenario bidrar dock inte till social hållbarhet.  För att bidra till både social hållbarhet och ekologisk hållbarhet behöver styrmedel för att minska biltrafiken i större utsträckning riktas mot staden samtidigt som åtgärder genomförs för att effektivisera och förbättra alternativen till personbilsresor och lastbilstransporter.  Sett ur ett längre perspektiv bör även den väg som har möjligheter att hålla sig inom ekologisk och social hållbarhet också vara den väg som är mest genomförbar. Samtidigt kan konstateras att åtminstone delar av samhället inte slagit in på denna väg. Här behövs sannolikt både bättre kunskap och tydligare styrning för att hamna på rätt väg. En hållbar väg till klimatmålet. / Society faces major challenges in limiting emissions of greenhouse gases (GHG) to sustainable levels both globally and nationally. The GHG emissions from the transport sector is large and road traffic emissions dominate. The challenges are also considerable for achieving other ecological and social sustainability, not least in terms of cities.  Research generally indicates that strategies for limiting climate change can contribute to social and ecological sustainability both through reduced climate change and through the measures themselves. Emissions from road traffic can be reduced through a transport-efficient society (shift and avoid), more energy-efficient vehicles and renewable energy (biofuels and electricity) and, above all, through a combination of these. Our question is how different paths of achieving the climate objective for the transport sector affect social and ecological sustainability, but also how feasible these paths are?  To get an answer to this, we start from three different scenarios that the Swedish Transport Administration has developed, and which all reach the climate objective for the transport sector. These scenarios combine the three ways to reduce emissions in different ways with different combinations of economic policy instruments.  The scenarios are described in detail and their sustainability is analyzed with the support of scientific literature and Swedish reports from authorities in the subject area.  The feasibility of the scenarios is also important. We investigate the possibility to implement the scenarios technically, politically and in terms of time and resources. Empirical data are obtained through a survey and interviews with some municipalities and regions in Sweden.  The results indicate that a scenario reaching the climate objective through electrification and biofuels is likely to make a negative contribution to both social and ecological sustainability.  Supplementing with taxes on fuel and mileage, so that the mileage for cars and trucks is reduced - can contribute to ecological sustainability. However, such a scenario does not contribute to social sustainability.  In order to contribute to both social sustainability and ecological sustainability, policy instruments to reduce car traffic need to be directed towards the city to a larger extent, at the same time as measures are implemented in the society to improve logistics and to make alternatives to car and truck more attractive.  In a longer perspective, a path that has the potential to stay within ecological and social sustainability should also be the path that is most feasible. At the same time, it can be stated that at least parts of society have not taken this path. Here, both better knowledge and policies are probably needed to get on the right path. A sustainable path to the climate goal.