Spelling suggestions: "subject:"pneumoni"" "subject:"neumoni""
1 |
Följsamhet i omvårdnadsåtgärder för prevention av ventilatorassocierad pneumoni på Akademiska sjukhusets intensivvårdsavdelningarHelmersson, Staffan January 2012 (has links)
No description available.
|
2 |
Ventilator-associerad pneumoni : -En kartläggning av preventiva omvårdnadsåtgärder i praktikenJernlås, Anna-Karin, Åström, Sara January 2015 (has links)
Syfte: Syftet med studien var att kartlägga preventiva omvårdnadsåtgärder för att förhindra ventilator-associerad pneumoni på en thoraxintensivvårdsavdelning. Bakgrund: De vanligaste vårdrelaterade infektionerna på intensivvårdsavdelningar är pneumonier och bland dessa är 80 % ventilatorassocierade. Vårdrelaterade infektioner innebär stora kostnader för samhället och ökat vårdlidande för den drabbade patienten. För att förhindra uppkomsten av ventilator-associerad pneumoni (VAP) finns ett antal omvårdnadsåtgärder som har visat sig vara effektiva vad gäller att motverka VAP. Design: Studien är en journalgranskning med retrospektiv deskriptiv design. Metod: Ett klusterurval gjordes där patienter som vårdats minst två påbörjade dygn i respirator valdes ut. Totalt togs 126 journaler fram varav 17 journaler exkluderades och slutligen ingick totalt 109 journaler i studien. Journalerna granskades med hjälp av ett protokoll där följande omvårdnadsåtgärder kontrollerades: tandborstning, munvård med klorhexidinlösning, antal utförda kufftrycksmätningar, registrerat kufftryck, höjd huvudända, subglottisaspiration, sederingsgrad enligt Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) samt gurgling med klorhexidinlösning. Datan analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Deltagarna delades in i två grupper utifrån ålder (grupp 1 ≤ 69 år, grupp 2 ≥ 70 år). Munvård med klorhexidin var den åtgärd som utfördes flest gånger per dygn med medianvärde fyra i båda åldersgrupperna. Därefter följde kufftrycksmätning med en median på två kontroller per dygn. Medianvärdet för höjd huvudända var ett i båda grupperna. Tandborstning var den åtgärd som utfördes minst antal gånger. Det var inga signifikanta skillnader mellan de olika åldersgrupperna vad gäller utförda omvårdnadsåtgärder. Konklusion och kliniska implikationer: En rimlig bedömning är att kontinuerlig uppdatering beträffande den senaste forskningen hos vårdpersonal samt revidering av PM kommer att ge bättre vårdresultat, kortare vårdtider, mindre kostnader för samhället och mindre vårdlidande. Resultatet pekar på behov av antingen bättre följsamhet till befintliga rekommendationer, eller noggrannare och tydligare dokumentation av utförda åtgärder.
|
3 |
Preventiva åtgärder för att förebygga ventilatorassocierad pneumoni hos intensivvårdspatienter : En litteraturstudieAutrieb, Alexandra, Vierikko, Krister January 2016 (has links)
Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) är den vanligaste vårdrelaterande infektionen på intensivvårdsavdelningar (IVA). Orsaken till infektionen är att patienten behöver assisterad andning genom invasiv ventilatorbehandling vilket medför att bakterier får fäste i lungorna och orsakar VAP. Syftet med studien var att genomföra en genomlysning av forskningen om preventiva åtgärder som kan leda till minskad incidens av VAP vid invasiv ventilatorbehandling. Studiens metod var en systematisk litteraturstudie. Tio kvantitativa vetenskapliga artiklar sammanställdes med hjälp Hsieh & Shannons (2005) konventionella kvantitativa innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet delas in i fyra olika kategorier; Kunskapsnivå, Utbildning, Mobilisera upp och aspirera bort sekret samt Munvård. Resultatet visade att kunskap och utbildning angående preventiva VAP åtgärder ger minskad incidens av VAP. Även åtgärder som god munhygien med framförallt klorhexidin, upprepad munvård samt att avlägsna sekret ger minskad risk att utveckla VAP. Konklusionen är att intensivvårdssjuksköterskan behöver kontinuerlig utbildning för att inte förlora kunskap i preventiva omvårdnadsåtgärder. Kontinuerlig munvård och att mobilisera och avlägsna sekret hos den intuberade patienten är viktiga preventiva åtgärder på en intensivvårdsavdelning för att minska risken för VAP
|
4 |
Hur munvård kan förebygga ventilatorassocierad pneumoni hos intensivvårdspatienterLasu, Emma, Wanne, Erika January 1900 (has links)
Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) är den vanligaste nosokomiala infektionen hos respiratorbehandlade patienter. VAP orsakar förlängd respiratortid, ökad antibiotikabehandling, förlängd intensivvård, ökad risk för mortalitet samt ökade sjukvårdskostnader. För intensivvårdspatienten innebär det ett större lidande. Det finns flera omvårdnadsåtgärder som kan förebygga VAP och munvård är en av dessa. Studiens syfte var att beskriva faktorer som kan ha betydelse vid munvård för att förebygga VAP hos intensivvårdspatienter som respiratorbehandlas. Vetenskapliga artiklar har granskats genom en litteraturstudie. Tre olika teman inom ämnet munvård framkom efter analysen: munvård med klorhexidin, munvård med tandborstning och sugning av svalg. I resultatet framkommer att sugning av svalg innan lägesändring av patienten samt användning av klorhexidin i samband med munvård har stor betydelse för att minska antalet patienter som drabbas av VAP. Även klorhexidinlösningens styrka har betydelse och genom att ge en tidig dos av klorhexidin efter intubation kan förekomst av VAP minska. Tandborstning i samband med munvård bidrar inte till minskad förekomst av VAP. Patienten kan dock få en känsla av välbefinnande genom att få en ren och frisk smak i munnen. Intensivvårdssjuksköterskan bör respektera och ta hänsyn till patientens behov och upplevelser. Sugning av svalg och luftvägar kan orsaka obehag och lidande hos patienten, vilket sjuksköterskan bör beakta eftersom den svårt sjuke intensivvårdspatienten är i en utsatt situation. Genom att använda endotrakealkanyl med sugkanal kan risken för patienten att drabbas av VAP minska och därmed även patientens lidande.
|
5 |
Munvårdens betydelse och dess utförande för att förebygga ventilator associerad pneumoni hos ventilator behandlade patienter : en litteraturöversiktBedey, Annika January 2016 (has links)
Ventilator associerad pneumoni är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som drabbar 8- 28 procent av respiratorvårdade patienter. Denna vårdrelaterade infektion är svårast att förebygga och har högst dödlighet. Ventilator associerad pneumoni ökar patientens lidande och kostnader för samhället genom att förlänga vårdtiden och användning av antibiotika. Uppsatsens syfte var att belysa munvårdens betydelse hos intuberade patienter för att förebygga uppkomsten av VAP. Som metod att besvara studiens syfte valdes litteratutöversikt. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån författarens syfte och frågeställningen. Samtliga publicerades mellan år 2005 och 2015. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanställning över de inkluderde studierna återfinns i matrisöversikt. Resultatet handlar om olika former av munvårdåtgärder som utförs av sjuksköterskan hos den intuberade patienten. Författaren fokuserade på munvård med Klorhexidin, munvård med tandborste, sugning ovanför trakealtubens kuff, munvård med munsköljningsmedel, oral hälsostatus i samband med förekomsten av VAP och användning av munvårdprotokoll. Slutsatsen författaren kom fram till var att oral hälsa och förekomsten av VAP står i ett tydligt samband. Risken att lungorna koloniseras genom mikroaspiration av patogena mikrober som utvecklas i munhålan hos den intuberade patienten och förorenar orofaryngeal sekret var en av de betydande mekanismer som kunde leda till VAP. Att hålla munhålan så frisk och ren som möjligt samt minimera risken för mikroaspiration av förorenad saliv var viktiga åtgärden som minimera denna mekanism. Vårdprogram som innehåller evidensbaserad munvård i kombination med andra omvårdnadsåtgärder som minimerade risken för aspiration och patogen kolonisering av munhålan gav stor effekt på förekomsten av VAP. För att kunskapen om den uppdaterade forskning inom munvården skulle nå sjukvården var det viktig att skapa skriftliga riktlinjer som introducerades hos alla personalgrupper som arbetar runt den intuberade patienten.
|
6 |
Åtgärdspaket mot ventilatorassocierad pneumoni gynnar patientens hälsotillstånd : En intergrativ litteraturstudie om intensivvårdssjusköterskans förebyggande omvårdnad / VAP-bundles against ventilator-associated pneumonia promote patient´s state of health : A integrative literature review about preventive critical care nursingFrykman, Sanna, Lekaregård Pettersson, Viktor January 2023 (has links)
Introduktion: Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) medför konsekvenser förpatienten med ökat lidande samt ökade kostnader inom sjukvården. Det finnsmöjligheter till preventiv omvårdnad som kan förebygga VAP hos patienten.Intensivvårdssjuksköterskans omvårdnad har betydelse för patienten då det kan minskarisken för VAP och det är därför betydelsefullt med kunskap inom området. Idag finnsdet stöd för enskilda omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterskan kanapplicera men fler studier behövs om så kallade preventiva åtgärdspaket som innehållerstandardiserad omvårdnad för att förebygga uppkomst av VAP hos patienten. Syfte: Syftet är att beskriva preventiva åtgärdspaket för att förebygga VAP hospatienten inom intensivvård. Metod: Studien utfördes som en integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl(2005) med induktiv ansats. Totalt inkluderades tolv kvantitativa studier i resultatet. Resultat: I resultatet framkom det att åtgärdspaketen bestod av olika kombinationer avåtgärder som kan förebygga VAP. Åtgärdspaketen minskade förekomst av VAP hospatienten. Följsamheten varierade i studierna men det var betydelsefullt föråtgärdspaketens effekt. Konklusion: Flertalet av åtgärderna används redan inom intensivvården idag, mengenom att standardisera och kombinera åtgärderna kan patientsäkerheten öka ochförekomsten av VAP hos patienten minska.
|
7 |
Avsaknad av evidens för att munvård med klorhexidin förebygger ventilatorassocierad pneumoni hos patienter inom intensivvårdenFyr, Josephine January 2024 (has links)
Intensivvårdspatienter som vårdas i respirator riskerar att utveckla ventilatorassocierad pneumoni (VAP) vilket är en vårdrelaterad infektion. För att minska risken utförs munvård regelbundet och det är vanligt att patienterna får munvårdsmedel med klorhexidin för att reducera bakterietillväxten i munnen. Klorhexidin är dock smärtsamt för patienterna och kan öka mortaliteten. Syftet var att undersöka om regelbunden munvård med oral klorhexidinlösning jämfört med annan munvård förebygger uppkomst av VAP hos patienter inom intensivvården som vårdas i respirator. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Databaserna Cinahl, Medline, Scopus och Web of Science genomsöktes och genererade 13 artiklar med RCT-design för inklusion. Fyra studier undersökte vuxen population och tre undersökte pediatrisk population med placebokontrollerad studiedesign. Övriga munvårdsmetoder som jämfördes med klorhexidin var tandborstning (n=1), ozoniserat vatten (n=2), miswakpinnar (n=1), munskölj med persica (n=1) och kryddnejlika (n=1). Tre studier påvisade evidens för att oral klorhexidin reducerar risken att patienter utvecklar VAP. Klorhexidin var enbart överlägset tandborstning. Ozoniserat vatten och munskölj med kryddnejlikaextrakt förhindrade VAP mer effektivt än klorhexidin. Evidensen för att munvård med klorhexidin förhindrar VAP bedömdes som låg. På grund av de risker och lidande klorhexidin föranleder patienten bör det omvärderas huruvida klorhexidin ska ingå i munvårdsrutiner inom intensivvården. Ozoniserat vatten eller munskölj med kryddnejlikaextrakt kan eventuellt ersätta klorhexidin, men behöver studeras vidare. Munvård inom intensivvården bör främst utföras för patientens munhälsa eftersom evidensen för att munvård effektivt förebygger VAP är svag.
|
8 |
Ren mun rena lungor? : Att kartlägga munvårdens effekt i förebyggandet av vårdrelaterad pneumoni / Clean mouth equals clean lungs? : An investigation of the effect of oral care as a prevention of hospital acquired pneumoniaNäslund, Lovisa, Villwock, Helena January 2023 (has links)
Bakgrund: Vårdrelaterad pneumoni är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom svensk sjukvård. Att drabbas av vårdrelaterad pneumoni ökar risken för sjuklighet samt dödlighet. Munvård är en basal omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan ansvarar över. I dagsläget är munvård en åtgärd som genomförs för patientens välbefinnande snarare än som en preventiv åtgärd. När munvård inte utförs kan det leda till förändringar i munhålan som i sin tur ger ökad risk för pneumoni. Syfte: Att undersöka effekterna av munvård som prevention mot vårdrelaterad pneumoni hos patienter inlagda på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvantitativa interventionsstudier. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes med hjälp av Popenoes analysmodell för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: I sju av åtta studier minskade insjuknandet av vårdrelaterad pneumoni efter implementering av en munvårdsintervention. Konklusion: Det finns ett samband mellan minskat insjuknande i vårdrelaterad pneumoni och munvårdsinterventioner. För att fastställa munvårdens effekt mot vårdrelaterad pneumoni krävs vidare forskning. / Background: Hospital acquired pneumonia is one of the most common healthcare associated infections in Sweden. Suffering from hospital acquired pneumonia increases the risk of morbidity and mortality. Oral care is basic nursing care. Oral care is often considered a comfort arrangement in caring for patients, rather than a preventive one. The risk of pneumonia increases due to changes in the oral cavity which is a cause of not receiving oral care. Aim: To investigate the effects of oral care as prevention of hospital acquired pneumonia in patients admitted to hospitals. Methods: The analysis was conducted using Popenoe's analysis model. Eight quantitative studies were analyzed, which were identified in the databases PubMed and Cinahl. Using Popenoe´s model a result could be concluded. Results: The analysis of the eight studies presented a decreased incidence of hospital acquired pneumonia in seven studies after an implementation of an oral care intervention. Conclusion: It was found to be a relationship between reduction in the incidence of hospital acquired pneumonia and oral care intervention. In order to determine the effect of oral care due to hospital acquired pneumonia, supplementary research is required.
|
9 |
Intensivvårdsjuksköterskors tillämpning av de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av ventilator-associerad pneumoniMatsson, Annelie January 2009 (has links)
<p>Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är den vanligaste infektionen på intensivvårdsavdelningar. Det är en komplikation som orsakar stort lidande, ökad mortalitet och medför höga vårdkostnader. Det finns många evidensbaserade riktlinjer för att förhindra att VAP uppstår, där sjuksköterskan har en betydande roll. Flera studier har visat att det finns brister i sjuksköterskans kunskap att tillämpa de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av VAP. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdsjuksköterskors tillämpning av de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av ventilatorassocierad pneumoni hos intensivvårdspatienter samt att jämföra tillämpningen av riktlinjer mellan subgrupper. En strukturerad enkät delades ut till alla intensivvårdsjuksköterskor (N=40) på en intensivvårdsavdelning i mellansverige, varav 30 besvarade enkäten. Resultatet visade att intensivvårdsjuksköterskorna tillämpar de evidensbaserade riktlinjerna i hög utsträckning utifrån självskattningar. Det framkom inga signifikanta skillnader mellan de med kort (0-5 år) och lång (>5 år) erfarenhet som intensivvårdsjuksköterska, vad gäller i vilken utsträckning de använder de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av VAP. Kunskapen och tillämpningen av de evidensbaserade riktlinjerna kan anses vara god hos respondenterna i föreliggande studie utifrån självskattningar. I det närmaste alla respondenter hade fått utbildning/information om VAP vilket kan vara orsaken till det resultat som framkom. Många tidigare studier har visat att utbildning ökar tillämpningen av de evidensbaserade riktlinjerna.</p> / <p>Ventilator-associated pneumonia is the most common infection in the intensive care unit. It is a complication that causes major morbidity, increased mortality and growing healthcare costs. There are many evidence-based clinical practice guidelines in order to prevent that VAP arises, where the nurse has a significant role. Several studies have established that there is deficiencies in the nurse's knowledge to apply to the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP. The aim with the study was to describe intensive care unit nurses' application of the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP at intensive care patients and to compare the application of the evidence-based guidelines between subgroups. A structured questionnaire was distributed out to all intensive care nurses (N=40) on an intensive care unit in the middle of Sweden, of which 30 responded to the questionnaire. The result showed that the intensive care nurses apply to the evidence-based guidelines in a high extent on the basis of self-reports. There were no significant differences between they with short (0-5 year) and long (> 5 year) experience as an intensive care nurse, as regards in what extent they use the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP. The respondents knowledge and application of the evidence-based guidelines can be considered to be good in this study, on the basis of self-reports. Most of the respondents had got education/information about VAP, what can have caused the result that appeared. Many previous studies have shown that education increases the application of the evidence-based guidelines.</p>
|
10 |
Intensivvårdsjuksköterskors tillämpning av de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av ventilator-associerad pneumoniMatsson, Annelie January 2009 (has links)
Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är den vanligaste infektionen på intensivvårdsavdelningar. Det är en komplikation som orsakar stort lidande, ökad mortalitet och medför höga vårdkostnader. Det finns många evidensbaserade riktlinjer för att förhindra att VAP uppstår, där sjuksköterskan har en betydande roll. Flera studier har visat att det finns brister i sjuksköterskans kunskap att tillämpa de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av VAP. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdsjuksköterskors tillämpning av de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av ventilatorassocierad pneumoni hos intensivvårdspatienter samt att jämföra tillämpningen av riktlinjer mellan subgrupper. En strukturerad enkät delades ut till alla intensivvårdsjuksköterskor (N=40) på en intensivvårdsavdelning i mellansverige, varav 30 besvarade enkäten. Resultatet visade att intensivvårdsjuksköterskorna tillämpar de evidensbaserade riktlinjerna i hög utsträckning utifrån självskattningar. Det framkom inga signifikanta skillnader mellan de med kort (0-5 år) och lång (>5 år) erfarenhet som intensivvårdsjuksköterska, vad gäller i vilken utsträckning de använder de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av VAP. Kunskapen och tillämpningen av de evidensbaserade riktlinjerna kan anses vara god hos respondenterna i föreliggande studie utifrån självskattningar. I det närmaste alla respondenter hade fått utbildning/information om VAP vilket kan vara orsaken till det resultat som framkom. Många tidigare studier har visat att utbildning ökar tillämpningen av de evidensbaserade riktlinjerna. / Ventilator-associated pneumonia is the most common infection in the intensive care unit. It is a complication that causes major morbidity, increased mortality and growing healthcare costs. There are many evidence-based clinical practice guidelines in order to prevent that VAP arises, where the nurse has a significant role. Several studies have established that there is deficiencies in the nurse's knowledge to apply to the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP. The aim with the study was to describe intensive care unit nurses' application of the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP at intensive care patients and to compare the application of the evidence-based guidelines between subgroups. A structured questionnaire was distributed out to all intensive care nurses (N=40) on an intensive care unit in the middle of Sweden, of which 30 responded to the questionnaire. The result showed that the intensive care nurses apply to the evidence-based guidelines in a high extent on the basis of self-reports. There were no significant differences between they with short (0-5 year) and long (> 5 year) experience as an intensive care nurse, as regards in what extent they use the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP. The respondents knowledge and application of the evidence-based guidelines can be considered to be good in this study, on the basis of self-reports. Most of the respondents had got education/information about VAP, what can have caused the result that appeared. Many previous studies have shown that education increases the application of the evidence-based guidelines.
|
Page generated in 0.0364 seconds