Thesis (Ph.D.)--Indiana University, 2008. / Title from screen (viewed on August 27, 2009). School of Nursing, Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI). Advisor(s): Tamilyn Bakas, Joan Kessner Austin, Susan M. Perkins, Susan J. Pressler, Linda S. Williams. Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 219-236).

PDFには「高橋 由佳子」と記載 / 京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第21955号 / 医博第4497号 / 新制||医||1037(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 川上 浩司, 教授 古川 壽亮, 教授 富樫 かおり / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(情報学) / 甲第22801号 / 情博第731号 / 新制||情||125(附属図書館) / 京都大学大学院情報学研究科知能情報学専攻 / (主査)教授 熊田 孝恒, 教授 西田 眞也, 教授 中村 裕一 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Informatics / Kyoto University / DFAM

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Stroke is the second leading cause of mortality worldwide, accounting for 5.5 million deaths annually. In addition to its high mortality rate, stroke is the most common cause of acquired epilepsy. Three to thirty percent of stroke survivors develop post-stroke epilepsy. Although currently available therapies such as thrombolytics and mechanical thrombectomy prevent immediate mortality by restoring blood flow after stroke, these treatments do not target the cellular and molecular mechanisms that lead to post-stroke epileptogenesis. With the increasing number of stroke survivors, there is an urgent need for therapies that prevent epilepsy development in this population. Here, we showed that homeostatic plasticity is involved in the development of hyperexcitability after stroke and can be targeted to prevent the development of post-stroke epilepsy. Using two-photon calcium imaging, we found that homeostatic regulation leads to cortical hyperexcitability after stroke. We also found that activity enhancement by optogenetic and pharmacological approaches can target homeostatic plasticity to prevent post-stroke epilepsy. This study demonstrates the high translational potential of activity enhancement as a novel strategy to prevent post-stroke epilepsy through regulating cortical homeostatic plasticity. Sudden premature death is a leading cause of death in patients with medically refractory epilepsy. This unanticipated death of a relatively healthy person with epilepsy in which no structural or toxicological cause of death can be identified after postmortem analysis is referred to as sudden unexpected death in epilepsy patients (SUDEP). Respiratory failure during seizures is an important underlying mechanism of SUDEP. Here, we showed that LPS-induced peripheral inflammation is protective against SUDEP. This protection is mediated at least in part via enhancing serotonergic function in the brain stem. To the best of our knowledge, this is the first study demonstrating the relationship between peripheral inflammation and SUDEP prevention. / 2024-11-01

京都大学 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第13554号 / 論医博第2283号 / 新制||医||1067(附属図書館) / (主査)教授 村井 俊哉, 教授 永井 洋士, 教授 井上 治久 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Stroke is the leading cause of adult disability with over 5 million American adults experiencing physical, psychological, and/or social limitations related to stroke. Although depressive symptoms and poor quality of life (QOL) are key outcomes for stroke survivors, little is understood about how these outcomes are affected by stroke survivors’ evaluation of their experience. The concept of cognitive appraisal, an evaluation of the meaning of a situation for one’s well-being, may explain some of the factors associated with post-stroke depressive symptoms and QOL. The purpose of this study was to determine factors associated with post-stroke depressive symptoms and QOL using a conceptual model derived from the transactional theory of stress originally proposed by Lazarus and Folkman. Three aims guided this study: to determine whether (a) depressive symptoms at 4 months after stroke are predictive of stroke-specific QOL at 10 months; (b) perceived social support, self-esteem, and optimism at 1 month after stroke predict depressive symptoms among stroke survivors at 4 months; and (c) threat appraisal at 1 month after stroke is a mediating variable between perceived social support, self-esteem, and optimism at 1 month after stroke and depressive symptoms at 4 months. A secondary analysis of data from 392 stroke survivors in the Randomized Trial of Treatment for Post-stroke Depression (AIM study) was conducted. Using a descriptive correlational design and multiple regression analyses, longitudinal associations among perceived social support, self-esteem, optimism, threat appraisal, depressive symptoms and stroke-specific QOL were examined. Perceived social support, self-esteem, and optimism were significantly associated with threat appraisal. Threat appraisal was significantly associated with post-stroke depressive symptoms. Stroke-specific QOL was found to be stable between 4 and 10 months. Partial mediation of the relationship between the explanatory variables and depressive symptoms by threat appraisal at one month post-stroke was demonstrated. In conclusion, threat appraisal is an important factor to consider in future research and intervention development in relation to post-stroke depressive symptoms.

Bakgrund Stroke är idag en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar ca 25 000 människor varje år i Sverige. Flertalet komplikationer, så kallade sekvele kan uppstå relaterat till stroken. En vanlig sekvele är att drabbas av smärta i olika former. Smärtan i sin tur kan påverka människors vardag och hela dennes liv. Idag fokuserar Socialstyrelsens rekommendationer på de farmakologiska åtgärderna vid smärta efter stroke. Det råder även brist i de nationella riktlinjerna för smärta efter stroke vilket kan försvåra för vårdpersonalen att välja rätt behandling för rätt patientgrupp. De icke-farmakologiska åtgärderna är ett stort outforskat ämne med många möjligheter och appliceras under ramen för omvårdnad. Syfte Syftet var att studera de icke-farmakologiska åtgärderna och dess effekter på smärta relaterat till stroke. Metod Studien genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt över kvantitativa studier. Utifrån de urvalskriterierna baserades studien på 18 kvantitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning gjordes utifrån Sophiahemmets bedömningskriterier för att säkerställa artiklarnas validitet. Samtliga artiklar analyserades utifrån en integrerad analysmetod. Resultat Studien visar att det finns flertal olika icke-farmakologiska åtgärder som kan användas vid smärta efter stroke. Åtgärderna delades in i kategorierna motirriterande åtgärder, kropp och själsåtgärder och perifera mekanismer. Majoriteten av de ingående studierna har erhållit förbättrat resultat avseende smärta med statistisk signifikans. Patienter erhöll även en förbättrad självständighet och livskvalitet relaterad till åtgärderna. Även skillnader i effektiviteten av åtgärderna kunde påvisas hos olika typer av smärtklassifikationer ur dess karaktär och tidsaspekt. Slutsats Erhållna resultatet tyder på att det finns ett stort antal icke-farmakologiska åtgärder som uppvisar god effekt och skulle kunna användas mer inom sjukvården. Samtliga åtgärder kan sjuksköterskan utföra alternativt göra en behovsbedömning och därefter remittera vidare/delegera. Genom att tillämpa en evidensbaserad omvårdnadsprocess kan patienternas behov av omvårdnad anpassas för en optimal smärtlindring. / Background Stroke is one of the most common diseases today, affecting 25 000 people annually in Sweden. Complications, known as sequelae, can occur in relation to the stroke. A common one is to suffer from pain in various forms and can affect people's everyday life. The National Board of Health and Welfare's recommendations focus on the pharmacological measures for pain after a stroke. There is also a lack of national guidelines for post-stroke pain, which can make it difficult for healthcare professionals to choose the right treatment for the right patient group. The non-pharmacological measures are an unexplored topic with many possibilities and are applied in the context of nursing. Aim The aim was to study the non-pharmacological interventions and their effects on stroke- related pain. Method The study was conducted as a non-systematic literature review of quantitative studies. Within the selection criteria, the study was based on 18 quantitative articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. A quality review was carried out based on Sophiahemmets assessment criteria to ensure the validity. An integrated analyse-method was used. Results The study shows that there are several different non-pharmacological measures that can be used in the treatment of stroke pain. The measures were divided into the category's counterirritant measures, body and mind measures and as peripheral mechanisms. Most of the studies have obtained improved pain outcomes. Differences in the effectiveness of the interventions could also be demonstrated in different types of pain. Conclusions The results indicate that there is large number of non-pharmacological measures that show effect and could be used more in the health care system. All measures can be carried out by nurse, to assess needs and therefore delegate. By applying an evidence-based nursing process, patients' nursing needs can be adapted for optimal pain relief.

Introduktion Hjärntrötthet är vanligt vid stroke och uppges ha negativ inverkan på vardag och livskvalitet. Många personer med stroke når inte rekommendationer för fysisk aktivitet, trots att motoriska förutsättningar finns, och anger att hjärntröttheten kan vara en hindrande faktor för detta. Syfte Att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med hjärntrötthet efter stroke utan uppenbar motorisk påverkan. Metod En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer med stroke. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade på ett tema, Fysisk aktivitet, antingen en befrielse eller en belastning, bestående av tre kategorier med tillhörande underkategorier som belyser olikheterna kring upplevelsen av fysisk aktivitet vid hjärntrötthet efter stroke. Konklusion Studien bidrar med ökade kunskaper kring upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med hjärntrötthet efter stroke, utan uppenbar motorisk påverkan. Framträdande i studien var de olika erfarenheter informanterna beskrev kring upplevelsen av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet beskrevs både kunna ge energi och minska hjärntrötthet men också upplevas begränsande för möjligheten att vara fysiskt aktiv. Kunskapen kan vara till nytta i mötet med personer med hjärntrötthet efter stroke, för att kunna anpassa och öka fysisk aktivitetsnivå.

No description available.

No description available.