Background: Good pain relief can reduce suffering, decrease the prevalence of postoperativecomplications and shorten the hospital stay. The nurse has an important responsibility toevaluate and meet the patient's need for pain relief. There exists several shortages regarding how this is managed today and a need for development of the organization as well as pain reliefin practice. Investigation of patients' experiences of post-operative pain and pain relief can increase the understanding of what it means to have pain and what factors are considered important for good postoperative pain relief. The frame of reference for this article is Katie Eriksson's theory about human suffering.  Aim: The aim was to describe patients' experiences of post-operative pain and pain relief. Method: The study was a qualitative literature study with ten original articles found via PubMed and CINAHL. A content analysis was used. The quality control was performed in accordance to SBU:s form for quality in original articles by qualitative methodology. The content analysis was implemented using the methodology by Forsberg and Wengström. Result: Patients who were sufficiently informed both verbally and by writing experienced better control over the pain. Lacking information and prior experiences of side effects loweredthe expectations of pain relief. The expectations were also influenced by the patient'supbringing and environment. Healthcare personnel who took responsibility and had goodpersonal treatment increased the feeling of safety. Factors that worsened the pain relief and the experience of pain were difficulties in describing the pain, lack of information, stressfulworking conditions for the personnel, side effects of the medicines and a willingness to meet the expectations of the healthcare personnel. Conclusion: Pain is an individual experience and pain relief is a complex field. There existsseveral factors that promote respectively exacerbate the experience of pain and pain relief. The factors show the significance of nurses´ responsiveness and to work in partnership with thepatient. It also indicates a need for change regarding the high workload and lack of routines inpain relief care. Keywords: Pain relief, patient experience, postoperative pain.

SAMMANFATTNING Introduktion: Postoperativ smärta är en naturlig följd av kirurgiska ingrepp, vilket kräver noggrann utvärdering och hantering av sjuksköterskor för att säkerställa optimal smärtlindring. Påtaglig smärtproblematik rapporteras ännu av nyopererade patienter, vilket kan resultera i påtagliga konsekvenser för både individ och samhälle. Patienters perspektiv kan ge kunskap om påverkande omständigheter och öka förståelsen för smärta.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metod: En deskriptiv allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats tillämpades enligt Fribergs metod. Databaser som användes var PubMed och CINAHL. Resultat: Delaktighet och information gav patienten möjlighet att etablera trygga, realistiska förväntningar. Smärta som upplevdes oförutsedd och okontrollerad hämmade patientens återhämtning. Patientens vilja att kommunicera sin smärta påverkades av personalens tillgänglighet, engagemang, kontinuitet och attityder. Etablerade vårdrelationer underlättade kommunikationen. Smärtbedömningen varierade beroende på vilken vårdpersonal som tjänstgjorde. Det fanns blandade känslor för smärtstillande läkemedel relaterat till biverkningar och om medicineringen var tillräcklig. Patienter kompletterade smärtlindringen med icke-farmakologiska strategier där mobilisering, kyla eller värme var återkommande.  Slutsats: Postoperativ smärta kan innebära stor påfrestning för patienter, deras upplevelser är individuella och komplexa som påverkas av såväl yttre som inre omständigheter. Inom sjukvården kan utmaningar som hög arbetsbelastning bidra till otillräckligt informationsflöde och sämre patientupplevelser. Att vara välinformerad, delaktig och få personcentrerad vård med stöd från engagerad personal främjar positiva upplevelser. Genom att förstå och inkludera dessa aspekter i helhetsbilden kan det bidra till förbättrad vård för patienter med postoperativ smärta. Ytterligare forskning uppmuntras för att öka förståelsen för patientens perspektiv.  Nyckelord: omvårdnad, patientupplevelse, postoperativ smärta, påverkan, smärthantering / ABSTRACT Introduction: Postoperative pain is a natural consequence of surgical procedures, requiring careful evaluation and management by nurses to ensure optimal pain relief. Substantial pain issues are still reported by postoperative patients, impacting both the individual and society. The patient’s perspective provides valuable insights into the understanding of pain.  Aim: The aim was to illuminate patients’ experiences of postoperative pain. Method: A descriptive general literature review with a qualitative approach was applied according to Friberg’s method. The databases used were PubMed and CINAHL.  Result: Participation and information allowed the patient to establish safe, realistic expectations. Pain experienced as unexpected and uncontrollable inhibited patients’ recovery. Staff availability, commitment, continuity, and attitudes influenced patients’ willingness to communicate pain. Established care relationships facilitated communication. Pain assessment varied depending on which healthcare staff was on duty. Analgesic side effects and adequate medication received mixed feelings. Patients supplemented pain relief with non-pharmacological strategies like mobilization, cold or heat. Conclusion: Postoperative pain can be stressful for patients, their experiences are individual and complex and are affected by external as well as internal circumstances. Within healthcare challenges such as high workload can contribute to insufficient information and worse patient experiences. Being well-informed, involved and receiving person-centered care with the support of dedicated staff promotes positive experiences. Understanding and including these aspects in the overall picture can contribute to improved care for patients with postoperative pain. Further research is encouraged to increase the understanding of the patient’s perspective. Keywords: care, patient’s experience, postoperative pain, impact, pain management

Bakgrund: Postoperativ smärta är relativt vanligt förekommande. Förutom att det är ett obehagligt fenomen kan det leda till allvarliga komplikationer. Trots hälso- och sjukvårdslagen som uppmanar lika vård för hela befolkningen förekommer postoperativ smärta i större utsträckning hos kvinnor än hos män. Studier visar också att kvinnor oftare än män har behov för opioider för att lindra postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att jämföra smärtskattning och given smärtlindring mellan män och kvinnor i olika åldersgrupper som genomgått elektiv laparoskopisk kolecystektomi. Metod: Studien var retrospektiv, deskriptiv med en kvantitativ ansats. Data inhämtades från journalsystemet Metavision och tre sjukhus i norra Sverige med totalt 177 deltagare ingick. Efter genomgången operation tillfrågas patienter enligt rutin direkt vid ankomst samt efter en timme senare om upplevd smärta, detta enligt numerisk skala (NRS). Data analyserades i statistikprogrammet Jamovi. Resultat: Det fanns ingen skillnad av signifikans i upplevd smärta mellan könen vid varken det första (Mann-Whitney: p=0,317), eller det andra mättillfället (p=0,084). Det framkom heller inte någon koppling mellan kön och given typ av analgetika (p=0,123). Vid granskning av sambandet mellan ålder och smärtskattning fanns en trend att yngre personer hade mer ont postoperativt, men inte heller detta var av statistisk signifikans (Kruskal-Wallis: χ2=6.31, df=3, p=0,098).Konklusion: Det fanns ingen skillnad i varken upplevd smärta eller administrerad postoperativ smärtlindring mellan könen eller i olika åldersgrupper.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att förebygga, bedöma och behandla smärta är centralt i anestesisjuksköterskans arbete. Barns upplevelser och uttryckssätt vid smärta skiljer sig mycket från vuxnas. Det är därför en stor utmaning för anestesisjuksköterskor att tolka barns uttryck och känslor för att förstå barnet och kunna erbjuda trygghet och smärtlindring. Forskning har visat att barns postoperativa smärta underbehandlas, trots att kunskaperna om barns smärta ökat. Genom att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser kan förståelsen för vad som bidrar till en god respektive mindre god postoperativ smärtlindring av barn öka.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i samband med postoperativ smärtlindring av barn.</p><p><strong>Metod:</strong> Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anestesisjuksköterskor från ett svenskt länssjukhus i mellersta Norrland.  Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong> Utifrån analysen framkom tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: Att skapa kontakt är en utmaning, Helhetstänkande och Rutiner.  Det var en utmaning för anestesisjuksköterskan att skapa kontakt med ett barn som varit sövd. Det var viktigt att alla personalgrupper samt föräldrar samarbetade, och den egna erfarenheten var den viktigaste källan till kunskap samt att det fanns brister gällande skriftliga rutinbeskrivningar.Diskussion: Det är viktigt att det finns tydliga rutiner som underlättar smärtlindringen av barn postoperativt och barn bör bedöma den egna smärtan i så stor utsträckning som möjligt. Det var viktigt att ha en god planering t.ex. att påbörja smärtlindringen tidigt. Stress och oro innan operation kunde ge effekter långt tid efter. Föräldrarna var viktiga och skall involveras i vården för att vara ett stöd för sitt barn. Barn kan reagera kraftigt på anestesiläkemedel och därför bör de väckas långsamt och under lugna förhållanden.</p> / <p><strong>Background:</strong> To prevent, assess and treat pain is central to anesthesia nurses work. Children's experiences and expression of pain are very different from adults. It is therefore a major challenge for anesthesia nurses to interpret children's expressions and emotions in order to understand the child, and to offer security and pain relief. Research has shown that children's postoperative pain is undertreated, despite that the knowledge of children's pain has increased. By highlighting anesthesia nurses’ experiences the understanding may increase concerning factors that contributes to a good or not so good postoperative pain relief in children.</p><p><strong>Objective:</strong> The purpose of this study was to describe anesthesia nurses' experiences when caring for children with a need of postoperative pain relief.</p><p><strong>Method:</strong> Semi-structured interviews were carried out with eight anesthesia nurses at a county hospital in the north central part of Sweden. Collected data was analyzed with a manifest content analysis.</p><p><strong>Results:</strong> From the analysis three categories and seven sub-categories emerged. The three categories were: To create communication is a challenge, Holistic thinking and Routines.  It was a challenge for the anesthesia nurses to communicate with a child that has been put to sleep. It was also of importance that all healthcare staff and parents cooperated. The anesthesia nurses own experiences was the main source of knowledge and there was a shortage of written routine descriptions.Discussion: It is of importance to have clear procedures to facilitate pain relief of children postoperatively and children should assess their own pain as much as possible. To have a good planning e.g. to initiate pain relief before the operation was also of importance. Stress and anxiety before surgery may have an impact long time after the treatment was over. Parents are important and should be involved in the care so they can support their child. Children may react strongly to the anesthesia drugs and therefore they should be brought back slowly postoperatively and in calm conditions.</p>

<p>Succinylcolin är ett icke-depolariserande muskelrelaxantia som används inom anestesisjukvård. En vanlig biverkning är postoperativ myalgi. Varför smärtan uppstår är inte helt klarlagd. Under många år har forskare runt om i världen försökt komma till rätta med problemet utan att helt lyckas.Olika läkemedel och strategier har prövats. En av de viktigaste uppgifter en sjuksköterska har är att förebygga och lindra lidande. Som anestesisjuksköterska finns det möjlighet att påverka den vård som ordineras. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder som kan förebygga postoperativ myalgi orsakad av succinylcolin. En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att parecoxib preoperativt samt premedicinering med diklofenakplåster gav det bästa resultatet när det gäller reducerande av myalgi. Med hjälp av dessa så vanliga läkemedel kan onödigt lidande förebyggas och samhällsekonomiska resurser sparas.</p><p> </p>

<p>Vid operation av primär total höftplastik finns det olika metoder för postoperativ smärtlindring. En tidigare genomförd studie på ett mellansvenskt sjukhus (nedan kallad ”höftprojektet”) visade att ”Local infiltration analgesia” (LIA) initialt minskade postoperativ smärta, underlättade mobilisering samt förkortade vårdtiden, jämfört med spinalt morfin. I denna studie genomfördes en långtidsuppföljning av höftprojektet med mätningar efter 6 respektive 12 veckor. Studiegruppen hade fått LIA vid operationsslutet och kontrollgruppen spinalt morfin. Båda grupperna hade en spinal bedövning under operationen. Denna långtidsuppföljning genomfördes med hjälp av journalgranskning och hade en deskriptiv och jämförande design med en kvantitativ ansats. Studiegruppen bestod av 40 patienter och kontrollgruppen 11 patienter. Studerade variabler var smärta mätt genom Visuell Analog Skala (VAS), behov av analgetika och mobilisering. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan de båda grupperna när det gäller mobilisering under ett längre perspektiv. Det fanns dock en signifikant skillnad när det gäller smärta efter 3 månader, då studiegruppen uppgav en lägre grad av smärta än kontrollgruppen.</p> / <p>There are several methods for postoperative pain treatment after primary total hip replacement. It was shown in a earlier study at a Swedish hospital (below named as "the hip project") that "Local infiltration analgesia" (LIA) decreased pain, facilitated early postoperative mobility and earlier discharge from the hospital, compared with spinally administered morphine. Present study is a long term follow up of the hip project with two measures at 6 and 12 weeks. The study group was given LIA towards the end of the operation while the control group were given spinal morphine at the induction. Both groups had spinal analgesia during the surgery. The long term follow up was conducted by a comparative design and the data was collected from the patient’s charts and files. The variables were pain measured by Visual Analogous Scale (VAS), need of pain relieves and general mobility. The study group contained of 40 patients and the control group of 11. The result relived no significant differences between the two groups regarding long term mobility. There was, however, a significant difference in pain after 12 weeks; the study group had less pain that the control group.</p><p> </p><p> </p>

Succinylcolin är ett icke-depolariserande muskelrelaxantia som används inom anestesisjukvård. En vanlig biverkning är postoperativ myalgi. Varför smärtan uppstår är inte helt klarlagd. Under många år har forskare runt om i världen försökt komma till rätta med problemet utan att helt lyckas.Olika läkemedel och strategier har prövats. En av de viktigaste uppgifter en sjuksköterska har är att förebygga och lindra lidande. Som anestesisjuksköterska finns det möjlighet att påverka den vård som ordineras. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder som kan förebygga postoperativ myalgi orsakad av succinylcolin. En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att parecoxib preoperativt samt premedicinering med diklofenakplåster gav det bästa resultatet när det gäller reducerande av myalgi. Med hjälp av dessa så vanliga läkemedel kan onödigt lidande förebyggas och samhällsekonomiska resurser sparas.

Vid operation av primär total höftplastik finns det olika metoder för postoperativ smärtlindring. En tidigare genomförd studie på ett mellansvenskt sjukhus (nedan kallad ”höftprojektet”) visade att ”Local infiltration analgesia” (LIA) initialt minskade postoperativ smärta, underlättade mobilisering samt förkortade vårdtiden, jämfört med spinalt morfin. I denna studie genomfördes en långtidsuppföljning av höftprojektet med mätningar efter 6 respektive 12 veckor. Studiegruppen hade fått LIA vid operationsslutet och kontrollgruppen spinalt morfin. Båda grupperna hade en spinal bedövning under operationen. Denna långtidsuppföljning genomfördes med hjälp av journalgranskning och hade en deskriptiv och jämförande design med en kvantitativ ansats. Studiegruppen bestod av 40 patienter och kontrollgruppen 11 patienter. Studerade variabler var smärta mätt genom Visuell Analog Skala (VAS), behov av analgetika och mobilisering. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan de båda grupperna när det gäller mobilisering under ett längre perspektiv. Det fanns dock en signifikant skillnad när det gäller smärta efter 3 månader, då studiegruppen uppgav en lägre grad av smärta än kontrollgruppen. / There are several methods for postoperative pain treatment after primary total hip replacement. It was shown in a earlier study at a Swedish hospital (below named as "the hip project") that "Local infiltration analgesia" (LIA) decreased pain, facilitated early postoperative mobility and earlier discharge from the hospital, compared with spinally administered morphine. Present study is a long term follow up of the hip project with two measures at 6 and 12 weeks. The study group was given LIA towards the end of the operation while the control group were given spinal morphine at the induction. Both groups had spinal analgesia during the surgery. The long term follow up was conducted by a comparative design and the data was collected from the patient’s charts and files. The variables were pain measured by Visual Analogous Scale (VAS), need of pain relieves and general mobility. The study group contained of 40 patients and the control group of 11. The result relived no significant differences between the two groups regarding long term mobility. There was, however, a significant difference in pain after 12 weeks; the study group had less pain that the control group.

Bakgrund: Att förebygga, bedöma och behandla smärta är centralt i anestesisjuksköterskans arbete. Barns upplevelser och uttryckssätt vid smärta skiljer sig mycket från vuxnas. Det är därför en stor utmaning för anestesisjuksköterskor att tolka barns uttryck och känslor för att förstå barnet och kunna erbjuda trygghet och smärtlindring. Forskning har visat att barns postoperativa smärta underbehandlas, trots att kunskaperna om barns smärta ökat. Genom att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser kan förståelsen för vad som bidrar till en god respektive mindre god postoperativ smärtlindring av barn öka. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i samband med postoperativ smärtlindring av barn. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anestesisjuksköterskor från ett svenskt länssjukhus i mellersta Norrland.  Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: Att skapa kontakt är en utmaning, Helhetstänkande och Rutiner.  Det var en utmaning för anestesisjuksköterskan att skapa kontakt med ett barn som varit sövd. Det var viktigt att alla personalgrupper samt föräldrar samarbetade, och den egna erfarenheten var den viktigaste källan till kunskap samt att det fanns brister gällande skriftliga rutinbeskrivningar.Diskussion: Det är viktigt att det finns tydliga rutiner som underlättar smärtlindringen av barn postoperativt och barn bör bedöma den egna smärtan i så stor utsträckning som möjligt. Det var viktigt att ha en god planering t.ex. att påbörja smärtlindringen tidigt. Stress och oro innan operation kunde ge effekter långt tid efter. Föräldrarna var viktiga och skall involveras i vården för att vara ett stöd för sitt barn. Barn kan reagera kraftigt på anestesiläkemedel och därför bör de väckas långsamt och under lugna förhållanden. / Background: To prevent, assess and treat pain is central to anesthesia nurses work. Children's experiences and expression of pain are very different from adults. It is therefore a major challenge for anesthesia nurses to interpret children's expressions and emotions in order to understand the child, and to offer security and pain relief. Research has shown that children's postoperative pain is undertreated, despite that the knowledge of children's pain has increased. By highlighting anesthesia nurses’ experiences the understanding may increase concerning factors that contributes to a good or not so good postoperative pain relief in children. Objective: The purpose of this study was to describe anesthesia nurses' experiences when caring for children with a need of postoperative pain relief. Method: Semi-structured interviews were carried out with eight anesthesia nurses at a county hospital in the north central part of Sweden. Collected data was analyzed with a manifest content analysis. Results: From the analysis three categories and seven sub-categories emerged. The three categories were: To create communication is a challenge, Holistic thinking and Routines.  It was a challenge for the anesthesia nurses to communicate with a child that has been put to sleep. It was also of importance that all healthcare staff and parents cooperated. The anesthesia nurses own experiences was the main source of knowledge and there was a shortage of written routine descriptions.Discussion: It is of importance to have clear procedures to facilitate pain relief of children postoperatively and children should assess their own pain as much as possible. To have a good planning e.g. to initiate pain relief before the operation was also of importance. Stress and anxiety before surgery may have an impact long time after the treatment was over. Parents are important and should be involved in the care so they can support their child. Children may react strongly to the anesthesia drugs and therefore they should be brought back slowly postoperatively and in calm conditions.

Sammanfattning   Bakgrund: Personer som ska genomgå en operation räknar med att ha smärta efteråt, så kallad postoperativ smärta. Hur stark smärtan upplevs beror bland annat på patientens erfarenhet av smärta. Smärta är en upplevelse som bara kan beskrivas av personen som har den. Kunskapen i smärta och smärthantering inom sjukvården har genom åren ökat, men patienterna uppger fortsatt att deras smärta är hög. Det ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter att bemöta och behandla smärtan för att minska patientens lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av postoperativ smärta samt att beskriva de etiska aspekterna i de utvalda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och Cinahl användes för att söka de vetenskapliga artiklarna till studien. Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för studiens resultat del. Huvudresultat: Analysen resulterade i 6 teman; ”Smärtan tar olika uttryck”, ”Finner egna sätt för att lindra smärtan”, ”Vill att bli tagen på allvar av vårdpersonalen”, ”Oro över att ta för mycket smärtstillande” ”Vill inte uppfattas som besvärlig” samt ”Viktigt med information om smärta” Slutsatser: Smärta är högst individuell och ska behandlas därefter. För att tillgodose patientens behov bättre vid smärta behöver sjuksköterskan mer kunskap om smärthantering, vilket då kan leda till större förståelse. När patienterna tilläts vara delaktiga i sin vård uppfattades det som något som påverkade deras tillfrisknande positivt. / Abstract   Background: People undergoing surgery are expected to have pain afterwards, so called postoperative pain. Hov strong the pain is experienced depends, among outher things, on the patient´s experience of pain. Pain is an experience that only can be described by the person who has it. Knowledge in pain and pain management has increased over the years, but patients still indicate that their pain is high. It is a part of the nurses duties to respond to and treat with the pain to reduce the patients suffering. Purpose: The aim with the literaturstudy was to describe patients experiences of postoperative pain. The aim was also to describe the ethical aspects in the selected articels. Method: A describtive literature study with qualitative approach. The databases PubMed and Cinahl was used to search for the scientific articels. Eight qualitative scientific articels formed the basis for the study result. Finding: The analyses resulted in 6 themes; ”The pain takes many forms”, ”Finds your own way to relieve the pain”, ”Wants to be taken seriously by health professionals”, ”Concern about too much pain medication”, ”Do not want to be perceived as troublesome” and ”Important with information about pain”. Conclution: Pain is highly individual and should be treated accordingly. To better meet the patients needs at pain nurses need more knowledge about painmanagement, which can leed to greater understanding. When the patient were allowed to be involved in their care it was perceived as something that affected their recovery positively.