• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 60
  • 55
  • 53
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 201
  • 201
  • 56
  • 51
  • 50
  • 47
  • 44
  • 41
  • 40
  • 35
  • 27
  • 24
  • 20
  • 18
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Att behandla postoperativ smärta efter större kirurgi : en utmaning för sjuksköterskan

Persson, Marica January 2015 (has links)
Thoraxkirurgiska ingrepp har väldokumenterade ökade risker för svåra smärtor postoperativt och tidigare forskning visar om den postoperativa smärtlindringen underbehandlas ökar risken att utveckla en kronisk smärta (CPSP) som drabbar 30-50% av alla som genomgår thoraxkirurgi. Detta leder till högre vårdkostnader för samhället, en kraftig försämring av patientens livskvalitet och ett vårdlidande för patienten. Sjukvården borde fokusera på att möta patienternas lidande och ge redskap och möjlighet för vårdarna att lindra lidandet och stärka patientens förmåga till egenvård av smärta i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av vad som behövs för att ge en bra smärtbehandling till patienter som genomgått större kirurgi exempelvis thoraxkirurgi och vilka hinder som måste överstigas för att lyckas. Examensarbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie där innehållet från elva artiklar analyserades och sammanställdes. I analysen av resultatet framkom två teman; Upplevda hinder och sjuksköterskans strategier. De beskriver hur sjuksköterskan på olika sätt arbetar med smärtskattning och vilka hinder som kan uppstå. Resultatet visar på stora problem i smärtbehandling, både vad gäller att smärtskatta som att lindra lidandet och berodde bland annat på bristande kunskap hos både patient och sjuksköterska. Slutsatsen är att sjukvården borde satsa på mer individualiserad patientinformation både preoperativt och innan hemgång, så patienten förstår varför smärtlindring är viktigt. Om detta görs kan man förhindra postoperativa komplikationer och kronisk smärta, som leder till lägre vårdkostnader och minst lika viktigt att bibehålla en patient med god livskvalitet.
82

Postoperativ smärta och illamående vid behandling med Dolcontin/Depolan/Morfin och Oxycontin/Oxynorm : En jämförande studie

Nordin, Anna, Ragnarsson, Caroline January 2012 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra graden av smärta och illamående hos två patientgrupper inom ortopedi som smärtlindrades med tablett Dolcontin/Depolan/Morfin eller tablett Oxycontin/Oxynorm postoperativt dag 0, 1 och 2. Syftet var även att undersöka vilka riskfaktorer enligt Apfel Risk Score som kan påverka grad av illamående samt att undersöka om en korrelation fanns mellan preoperativ information och incidensen av postoperativt illamående och kräkning (PONV). Metod: En komparativ studie med kvantitativ ansats. Data samlades in genom två olika enkäter, varav en enkät fylldes i av patienterna och en enkät av sjuksköterskorna. 48 patienter inkluderades i studien, 24 per substans. Både kvinnor och män som genomgått elektiva knä- eller höftarteroplastikoperationer deltog i studien och de var mellan 31-77 år. Mätinstrumentet som sjuksköterskorna använde sig av för att skatta smärta och illamående var visuell analog skala (VAS). Data analyserades i Statistic Package for the Social Science (SPSS) 10.1 med x2-test, oberoende t-test samt Mann-Whitney U-test. Resultat: Resultatet i studien visade att inte fanns någon signifikant skillnad gällande smärta och de två substanserna. Det fanns en signifikant skillnad gällande illamående och de två substanserna. Inget signifikant samband påvisades mellan illamående och riskfaktorerna i Apfel Risk Score. Det fanns heller inget signifikant samband mellan incidensen av PONV och patientens upplevelse av att ha fått noggrann information preoperativt. Slutsats: Då dokumentationen av smärta och illamående enligt VAS på sjuksköterskeenkäterna var bristfällig, kan inga säkra slutsatser dras. Mer forsknings krävs således inom detta område. / Aim: The aim of this study was to compare the rating of pain and nausea in two groups of patients in orthopedics that was pain relieved with tablet Dolcontin/Depolan/Morphine or tablet Oxycontin/Oxynorm postoperative day 0, 1 and 2. The aim was also to investigate the risk factors according to Apfel Risk Score that may affect the degree of nausea and to investigate whether a correlation existed between preoperative information and the incidence of postoperative nausea and vomiting (PONV). Method: A comparative study with quantitative approach. Data were collected through two different questionnaires, one that was filled out by the patients and the other questionnaire by the nurses. The study included 48 patients, 24 per substance. Both men and women, between 31-77 years old, who would undergo elective knee or hip replacement surgery, participated in the study. The measuring instrument that the nurses used to estimate the pain and nausea were visual analogue scale (VAS). Data were analyzed in the Statistic Package for the Social Science (SPSS) 10.1 with the x2-test, independent t-test and Mann-Whitney U-test. Results: The results of the study showed that there was no significant difference regarding pain and the two compounds. There was a significant difference regarding nausea and the two compounds. No significant correlation was found between nausea and the risk factors in the Apfel Risk Score. There was no significant correlation between the incidence of PONV and patient experience of receiving accurate information preoperatively. Conclusion: As the documentation of pain and nausea according to VAS on the nursing surveys were poor, no firm conclusions can be drawn. Further studies are necessary to confirm the results of this study.
83

Minimizing Risks and Morbidity in Live Kidney Donors

Biglarnia, Ali-Reza January 2010 (has links)
Live kidney donors are healthy volunteers who are exposed to major surgical procedure and physical harms with no direct therapeutic benefits. Efforts to minimize their risks and morbidity are therefore of utmost importance. The current thesis describes studies on donor evaluation, surgical procedure and postoperative management of live kidney donors. The overall purpose is to evaluate and possibly improve routines and treatments in order to reduce risks and the overall morbidity of live kidney donors. In Study I, we evaluated the assessment of kidney function during donor evaluation and found that the accuracy of iohexol glomerular filtration rate (GFR) is compromised by large variations in repeated measurements in presumably healthy donors. We proposed that there is a need for improvement of GFR measurements and that the assessment of predonation kidney function should be more comprehensive, involving GFR, laboratory investigations, functional and morphological examinations and sound clinical judgment. In Study II, we addressed the risk of perioperative venous thromboembolism (VTE) and concluded that expanding the standard screening protocol for VTE to include perioperative venous duplex can potentially decrease the VTE-related morbidity. In studies III and IV, we investigated the impact of hand-assisted retroperitoneoscopic (HARS) nephrectomy on donor safety and perioperative morbidity. The HARS nephrectomy uses the hand-assisted approach, which enables immediate manual compression for hemostasis in case of sudden and severe bleeding. Additionally, the pure retroperitoneal access further increases the safety margin of laparoscopic donor nephrectomy by 1) minimizing the risk of intestinal injury, and 2) exposure of the retroperitoneal nerves, making HARS suitable for continuous infusion of local anesthetics (CILA). CILA effectively reduces the need for opioid consumption and has the potential to totally obviate opiate analgesics postoperatively. Consequently, CILA in combination with HARS reduces morphine-related morbidity and promotes postoperative recovery. In accordance with these data, we recommend improvement and modification of the donor evaluation process as well as a broad introduction of HARS nephrectomy in combination with CILA to increase the safety margin for live kidney donors.
84

Postoperativ smärtbedömning : Ur ett sjuksköterskeperspektiv / Postoperative pain assessment : From a nurses perspective

Smith, Fredrik, Ekelund, Kristoffer January 2009 (has links)
Mycket forskning inom ämnet postoperativ smärta är gjord. Det är ett komplext ämne och studier visar att det förekommer att patienter smärtlindras otillräckligt. Syftet med den här studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan använder sig av för att bedöma akut postoperativ smärta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansåg att en litteraturstudie var mest lämpad för vår studie och har använt oss av tolv artiklar i resultatet. Där identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta. (1) Hur patienten ser ut, (2) Kommunikation, (3) Erfarenheter och (4) Smärtskattningsskalor. Ofta vägs flera av dessa kategorier in när sjuksköterskan bedömer smärta. Resultatet visar att sjuksköterskan har en tendens att bedöma smärtan utifrån tidigare erfarenheter och det händer att de ibland undervärderar patientens smärtnivåer. Det framgår också att patientens verbala beskrivning om smärtupplevelsen är den mest tillförlitliga indikatorn i bedömningen av akut postoperativ smärta. / There has been a lot of research conducted on the subject matter of postoperative pain. It’s a complex subject matter with studies showing the presence of inadequate pain relief. The purpose of this study is to describe the methods and tools nurses use to assess acute postoperative pain, and the pros and cons of the various methods. A literature review was conducted and twelve articles where used for the results. Four categories describing how nurses assess postoperative pain were identified. (1) What the patient looks like, (2) Communication, (3) Previous experiences and (4) Pain rating scales. It’s common for multiple categories to be used by nurses assessing pain. Results show nurses have a tendency to assess pain from previous experiences, and in the process sometimes underestimating the patients’ true pain levels. Results also show that the most accurate indicator of a postoperative pain in patients is their own verbal expression of said pain.
85

Behandlas barn olika? : Smärtskattning på barn efter skoliosoperation / Are the children treated differently? : Pain assessment in children after scoliosis surgery

Karlsson, Linda, Zetterlund, Martin January 2010 (has links)
Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas. Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt. Design: En retrospektiv studie. Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien. Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion. Flickor smärtskattades oftare än pojkar inom gruppen som förstod instruktion. Konklusion: Det fanns en signifikant skillnad i frekvens smärtskattning mellan Idiopatisk skolios och Neuromuskulär skolios, utöver detta gjordes fyndet att flickor smärtskattades högre än pojkar. För att alla skall få möjlighet till lika god omvårdnad krävs att det finns tillgång till olika smärtskattningsinstrument. / Background: Despite improved guidelines and treatment of children, postoperative pain is still a problem. Painassessment in children and specially children with cognitive disibilities demands knowledge in existing pain measurement tools for nurses. Then all children have the opportunity to express their pain. Aim: To find out if there is a difference in the frequency of assessment in postoperative pain in children after surgery for scoliosis. Design: A retrospective study. Methods: The study was performed in Linköping University hospital. Children admitted 2008-2009 for Idiopatic scoliosis or Neuromuscular scoliosis surgery, in age 0-18 years and available via the data journal were included in the study. Results: Children with Idiopatic scoliosis had a higher freqvence of painassessment compared with Neuromuscular scoliosis. Children who didn´t understood verbal information had less frequence of painassesment compered with those who understood verbal information. Girls were assessed for pain significant more often as compared to boys in the group who understood verbal information. Conclusion: There was differences between children who were able to express themselves and those who weren´t in painassessment, but also gender matters and to ensure all children’s right to similar care it´s of importance to access different pain measurement tools.
86

Föräldramedverkan vid barns postoperativa smärta : en litteraturstudie / Parental involvement in children’s postoperative pain : a literature review

Andersson, Frida, Andersson, Karin January 2013 (has links)
Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta. Föräldramedverkan kan även innefatta att hjälpa sitt barn med dagliga sysslor samt använda sig av ickefarmakologiska smärtlindringsmetoder. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan vid barns postoperativa smärta inom slutenvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av fem kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet. Resultat: I analysen framkom två kategorier: föräldrakomponenter och omvårdnadsinterventioner. Resultatet visar att emotionella reaktioner påverkar föräldrarnas möjlighet att delta i vården. Känslorna kan antingen hämma eller främja föräldramedverkan. Sjuksköterskan kan genom omvårdnadsinterventioner påverka känslorna och således även utfallet av delaktigheten. Slutsats: Resultatet visar på en rad olika faktorer som har en direkt eller indirekt påverkan på föräldramedverkan. Sammantaget bygger föräldramedverkan på en god relation mellan föräldrarna och sjuksköterskan. Klinisk betydelse: Genom ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan kan vårdpersonalen påverka utfallet av föräldrarnas delaktighet. En välfungerande föräldramedverkan kan förbättra vården för barn med postoperativ smärta. / Background: The postoperative pain is affected by several components: the location and extent of the surgery, the child’s age and expectations. In family-centred care parents have an important part. This care is based on a close cooperation, where the parents are used as a bridge between the child and the caregivers. By their presence parents can give comfort, support and help the child to relieve the pain. Parental involvement can also include helping the child with daily activities and use non-pharmacological pain relieving methods. Aim: The aim of this study is to investigate which factors affect parental involvement in children's postoperative pain during hospitalization. Method: The study is a literature review of five quantitative and four qualitative articles. Analysed with reference to similarities and differences in the result. Results: The analysis revealed two different categories: parental components and nursing interventions. The results show that feelings affect parental participation in the care of the child. Nursing intervention influences parent’s emotions, and therefore the outcome of parental participation. Conclusion: Results indicate a number of factors that have a direct or indirect impact on parental involvement. Overall, parental involvement is based on a good relationship between the parents and the nurse. Clinical Significance: Through increased knowledge of the factors that influence parental involvement, caregivers can affect the outcome of the parental participation. A well functioning parental involvement can benefit the care of children with postoperative pain.
87

Leder patientinformation om PCA-pump till effektiv smärtlindring vid postoperativ vård - en kvantitativ studie

Grönqvist, Hampus, Vahlberg, Albin January 2014 (has links)
Bakgrund/syfte: Smärtlindring via PCA-pump är en effektiv och säker metod vid postoperativ vård. Den syftar till att ge patienten större möjlighet att påverka sin smärtlindring. Tidigare studier påvisar att många patienter upplever sin kunskap om PCA- pumpen som otillräcklig. Denna studie syftar till att undersöka vilken grad av självskattad kunskap patienter upplever sig ha om PCA-pumpen vid smärtlindring med hjälp av PCA vid postoperativ vård. Dessutom undersöks om utförlig information, både muntlig och skriftlig, leder till ökad kunskap beträffande PCA-pumpen samt om patientinformation om PCA- pumpen minskar patientens självskattade smärta vid smärtlindring med hjälp av PCA-pump postoperativt. Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på fem kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta delen av Sverige. 26 patienter deltog i studien. Resultat: Denna studie påvisade ett positivt samband mellan patientinformation och smärtlindring (r = 0,74, p = 0,0005). Det framkom även ett positivt samband mellan att få utförlig information om PCA-pumpen, muntlig och skriftlig, och ökad kunskap om PCA- pumpen hos patienten (r = 0,61, p = 0,0009). Självskattad kunskap om PCA pumpen och dess funktioner var i genomsnitt 6,3/10. Studien påvisade även att kombinerad smärtlindring med PCA-pump och EDA postoperativt leder i genomsnitt till ett VAS-värde som var 1,57 lägre efter administrering, i jämförelse med de som endast hade smärtlindring via PCA-pump, resultatet var dock inte signifikant (p = 0,1). Slutsats: Patientinformation kan spela en stor roll kring smärtlindringen hos patienter med PCA-pump. Utveckling av kvalitetsdokument för hur patientinformationen skall utföras kliniskt kan leda till en ökad smärtlindring hos patienter som vårdas postoperativt med PCA- pump. Mera forskning och större undersökningsgrupper behövs för att styrka generaliserbarheten och validiteten. / Background: Pain relief through PCA pump is an effective and safe method for the treatment of postoperative pain. It aims to provide the patient with greater ability to influence their pain. Previous studies shows that many patients experience their knowledge of the PCA pump as inadequate. This study aims to examine the degree of self-assessed knowledge patients feel that they have on the PCA pump during pain treatment through PCA in postoperative care. The study also aims to examine if detailed information, both verbal and written, will lead to increased knowledge regarding the PCA pump and whether extended information about PCA pumps reduces the patients self-rated pain during pain relief through PCA pump postoperatively. Method: A descriptive consecutive survey data collection was conducted on five surgical wards in the middle part of Sweden. 26 patients participated in this survey. Results: This study showed a positive correlation between patients and pain relief (r = 0,74, p = 0,0005). It was also a positive correlation between getting detailed information, both verbal and written, and increased knowledge for the patient (r = 0,61, p = 0,0009). Self-perceived knowledge of the PCA pump and its functions were an average of 6.3/10. The study also showed that combined pain treatment using the PCA-pump and EDA postoperatively leads to an avarage VAS-value that was 1,57 lower after administration, in comparison with those who only had pain treatment through the PCA-pump, the result was not significant (p = 0,1). Conclusion: Patient information can play a big role on pain relief in patients with PCA pump. Development of quality document for how patient information is to be performed clinically may lead to increased pain relief in patients treated postoperatively with PCA pump. More research and larger study groups are needed to demonstrate the generalizability and validity.
88

Groin hernia surgery : studies on anaesthesia and surgical technique /

Nordin, Pär January 2003 (has links) (PDF)
Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.
89

The relationship of spirituality and self-health assessment in predicting postoperative pain and analgesic use

Mcnally, Patricia Anne. January 2004 (has links)
Thesis (Ph.D.)--University of Florida, 2004. / Typescript. Title from title page of source document. Document formatted into pages; contains 102 pages. Includes Vita. Includes bibliographical references.
90

Analgesia controlada pelo paciente comparada a analgesia padrão na função pulmonar, força muscular respiratória e dor no pós-operatório e revascularização do miocárdio: ensaio clínico randonizado

Freschi, Larissa [UNESP] 25 February 2015 (has links) (PDF)
Made available in DSpace on 2016-05-17T16:51:05Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2015-02-25. Added 1 bitstream(s) on 2016-05-17T16:54:37Z : No. of bitstreams: 1 000864355.pdf: 1279250 bytes, checksum: 997c584d269887d90ae842614208fa02 (MD5) / Introdução: A dor é um dos fatores que pode gerar diversas complicações ao paciente no pós-operatório (PO) principalmente devido a queda na função respiratória. A melhor analgesia no PO continua sendo um desafio. Objetivo: Verificar a ocorrência de alterações espirométricas, de força muscular respiratória e dor pós-operatória em dois grupos de pacientes submetidos à revascularização do miocárdio (RM), um com a analgesia padrão (PA) e o outro com a analgesia controlada pelo paciente (PCA) e testar se existe superioridade de um modelo analgésico sobre o outro. Casuística e métodos: o estudo foi realizado em pacientes submetidos à RM com circulação extracorpórea, no Hospital das Clínicas da Faculdade de Medicina de Botucatu. Eles foram divididos em grupos de acordo com a forma de analgesia pós-operatória: PA ou PCA. A determinação da alocação dos pacientes nos grupos foi aleatória. Os voluntários foram avaliados por meio de ficha com dados e antecedentes pessoais, hábitos de vida, informações sobre as características do procedimento cirúrgico; além de testes específicos como: espirometria (CVF, VEF1 e VVM), manovacuometria (pressão inspiratória máxima (PImáx) e pressão expiratória máxima (PEmáx)), e escala da dor. A avaliação dos pacientes foi realizada nos momentos: pré-operatório, do primeiro ao terceiro e sétimo PO (1PO, 2PO, 3PO e 7PO), com exceção da espirometria que foi realizada no pré-operatório e no 7PO. Resultados: Foram avaliados 60 pacientes (30 no grupo PA e 30 no grupo PCA). O perfil demográfico dos pacientes foi semelhante nos dois grupos, com exceção da hipertensão arterial sistêmica que esteve presente em 100% dos pacientes de PA e em 86,7% de PCA. Em relação às variáveis espirométricas analisadas em porcentagem do predito, o grupo PCA apresentou valores significativamente maiores de CVF (76,73% X 67,17%), de VEF1 (76,3% X 64,9%) e da VVM (89,17% X 72,23%) no... / Introduction: Pain in the postoperative days (POD) can lead to several complications to the patient, mainly due to decrease in respiratory function. The best analgesia in POD remains a challenge. Objective: To investigate the occurrence of spirometric changes, respiratory muscles' strength changes and post-operative pain in patients undergoing coronary artery bypass grafting (CABG) receiving different POD analgesia. Also, to determine whether there is a superiority of one analgesic model over the other. Patients and methods: Patients undergoing CABG with extra-corporeal circulation at University Hospital of the Botucatu Medical College were included in the study. They were randomly divided into 2 different groups according to the type of postoperative analgesia: one with the Standard Analgesia (SA) and the other with Patient-Controlled Analgesia (PCA). Volunteers were evaluated through a questionnaire with personal data, past medical history, lifestyle, characteristics of the surgical procedure; as well as specific tests such as spirometry (FVC, FEV1 and MVV), vaccum-manometry (maximal inspiratory pressure (MIP) and maximal expiratory pressure (MEP)), and pain scale. The questionnaire was applied: pre-operatively and in post-operative days 1,2,3 and 7 (POD 1, POD 2, POD 3, POD 7). The spirometry was performed only preoperatively and in the POD 7. Results: 60 patients were evaluated (30 in the SA group and 30 in the PCA group). Both groups were demographically similar, except for hypertension that was present in 100% of SA patients and in 86.7% of PCA. Regarding the spirometric variables in percentage of predicted, the PCA group had significantly higher FVC (76.73% vs. 67.17%), FEV1 (76.3% vs. 64.9%) and MVV (89.17% vs. 72.23%) compared to POD 7 in SA group. MIP did not differ between the 2 groups and MEP was significantly higher in the PCA group only in POD 3 (61.17 ± 15.57 cmH2O X 46.83 ± 12.28 cm H2O). Pain when assessed at rest ...

Page generated in 0.1075 seconds