Syftet med studien var att studera lagsammanhållning, prestation och motivationsklimat i lagsporterna innebandy och ishockey för att jämföra eventuella skillnader. I enkätstudien medverkade totalt 106 deltagare varav 50 ishockeyspelare ( n = 50) och 56 innebandyspelare ( n =56). De var spelare från sju lag varav fyra ishockeylag ( n =4) och tre innebandylag Spelarna var i åldrarna 16 år till 32 år (M = 20.58, Sd = 3.60). Lagen var i division 1, 2, 3 eller 4-elit. Lagsammanhållning mättes med: Group Enviroment Questionarie, motivationsklimat med: The Perceived Motivational Climate in Sport Questionarie-3 och prestation med:Vragenlijst Evaluatie Sport Psychologische Begeleiding. Resultat visade att innebandyspelarna hade starkare lagsammanhållning, högre prestationsnivå och motivationsklimat än ishockeyspelarna. Resultaten visar att innebandyspelarna har tydligare gemensamma mål medan ishockeyspelarna hade högre rivalitet inom laget vilket skulle till en del vara förklaringen. Gemensamt för ishockeyspelarna var fokus på individuella prestationer medan innebandyspelarna hade ett gemensamt mål, vilket tidigare forskning visat har positivt samband med lagsammanhållningen. I diskussionen behandlas fenomenet att genom hög lagsammanhållning kan motivationsklimatet öka och som i sin tur korrelerar positivt med ökad prestation. I framtida forskning skulle en undersökning kring spelarnas syn på lagsammanhållning, prestation och motivationsklimat över en säsong eller mellan säsongerna vara intressant. Denna studie mäter lagsammanhållning, motivationsklimat och prestation vid ett tillfälle

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser på läxan i allmänhet och i synnerhet matematikläxan. Med ett fokus på vilka olika typer av läxor det finns både i allmänhet men även inom matematikämnet. Fokus har även legat på hur läxor i matematik påverkar elevers motivation och prestation i matematikämnet.  Studien består av tolv artiklar och rapporter som använts för att besvara frågeställningarna. Vi har fokuserat på studier gjorda på elever i årskurs 4-6, men har använt artiklar och rapporter som diskuterar andra årskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra årskurser. Begrepp som använts har varit matematik, läxa, motivation och prestation.  Resultatet visar att det finns många typer av matematikläxor som har olika betydelse för elevers motivation och prestation. Forskarna är inte eniga om något enhetligt svar på om matematikläxor påverkar elevers motivation och prestationer inom matematik. Flertalet av forskarna ser dock positivt på matematikläxan och anser att den påverkar elevers prestation till det bättre. Inom motivation är forskarna överrens om att läxor påverkar elevers motivation, det råder dock skilda åsikter om läxorna påverkar elevers motivation positivt eller negativt.

Den här kvantitativa studien genomfördes med enkäter som elever på gymnasiet svarat på. Syftet med föreliggande undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers frukostvanor och hur dessa kan påverka dem i fråga om prestation under lektionerna i Idrott och hälsa. Vi vill även få en uppfattning om eleverna fått information gällande sambandet kost och hälsa, samt om de omsätter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förståelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bättre förutsättningar för lärare att utbilda elever i ämnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fått betyget VG eller MVG i ämnet Idrott och hälsa äter frukost dagligen. Samt att de som ätit frukost på morgon orkar vara aktiva under hela lektionen. Det är dock ingen garanti att om du äter frukost så får du ett högt betyg då det finns elever som äter frukost varje dag som inte får ett högt betyg. Det finns även de elever som har betyget MVG som hoppar över frukosten vissa dagar. Anledningen tidsbrist är vad de flesta eleverna anger som svar till varför de inte äter frukost. Undersökningen visar också att informationen från läraren om frukost och frukostens betydelse till eleverna varierar från skola till skola.

Vad behöver en fotbollsspelare för att lyckas? Det är svårt att säga precist vad som krävs. Det finns många faktorer som väger in. Det kan vara allt från träning till sömn och kost. I denna studie har syftet varit att beskriva vilket förhållningssätt damfotbollsspelare på elitnivå och herrfotbollspelare på amatörnivå har till kost. Detta gjordes genom enkät som nämndes innan den skickades ut att den var frivillig och anonym. I resultatet framgick att det var få av fotbollsspelarna som följde en planerad kosthållning, och att det var ännu färre som använde sig av kosttillskott för bättre prestation. Det var ingen större skillnad mellan elitlag och amatörlag när det gäller förhållningssätt till kost. / What does a football player need to successfull? It is difficult to say precisely what is required. There are many factors involved. It can be everything from training to sleep and nutrition. In this study the aim is to describe football players’ (women elite and men amateur) diet. This was done through questionnaires which was mentioned before it was sent out that it was voluntary and anonymous. The result showed that it was few of the football players that followed a diet, and it was even less player that used supplements for increased performance. There was not much difference between the elite teams and amateur teams in terms of approach to nutrition.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka idrottares relation till sin coach och idrottares upplevda prestation, hos lagidrottare i ishockey och fotboll, samt att analysera dessa två variablers samband separat för kvinnor och män, då sambandet skulle kunna se olika ut beroende på kön. Frågeställning Finns det ett samband mellan lagidrottarnas relation till sin coach och lagidrottarnas upplevda prestation, hos kvinnor respektive män? Metod Undersökningen gjordes utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska regler. Enkäterna delades ut till sex lag inom idrotterna ishockey och fotboll, totalt 119 enkäter (N=119). Det var tre herrlag (n=61) och tre damlag (n=58). Damlagen var två fotbollslag, ett i Elitettan respektive ett i Division 1 samt ett ishockeylag i Riksserien. Herrlagen var alla ishockeylag varav två lag i HockeyEttan och ett lag i Division 2.  Det är en kvantitativ undersökning med hjälp av en enkät som är sammansatt av två olika instrument: Coach-Athlete Relationship Questionnaire (CART-Q, se Jowett &amp; Ntoumanis 2004, s.245) och Elite Athlete Self-Description Questionnaire (EASDQ, se Felton &amp; Jowett 2012, s.133). Instrumenten mäter idrottarens relation till sin coach och idrottarens upplevda prestation. Resultat Det fanns ett signifikant samband mellan frågorna som handlar om complementarity och den mentala prestationen för kvinnorna. Det fanns inga signifikanta samband mellan relationen (commitment, closeness och complementarity) och prestationen (Färdigheter, fysisk prestation, mentalt prestation och övergripande prestation) för männen.  Slutsats Sambandet mellan complementarity och den mentala prestationen för kvinnorna kan bero på att de har mer förståelse för känslor och ställer andra krav på relationen. Det fanns inget signifikant samband för männen mellan relationen och prestationen, detta kan bero på att det är fler dimensioner än bara relationen till coachen som spelar en viktig roll för prestationen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om relationer mellan olika typer av feedback och arbetsmotivation bland personalarbetare. De typerna av feedback vi behandlat i studien är arbetsrelaterad beröm, konstruktiv feedback samt negativ kritik. Vi utgår ifrån två frågeställningar: Vilken skillnad upplever personalarbetare feedback beroende på vem som är feedbackgivare? samt Vad händer med motivationen hos personalarbetare vid mottagandet av olika typer av feedback? För att samla in empiri till vårt arbete har vi använt oss av en webbenkät som har delats ut via e-post där totalt 68 personalarbetare har deltagit. Vi har använt oss av tvåfaktorteorin samt inre och yttre motivation som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång har vi analyserat empirin med hjälp av bivariata analyser och medelvärdesanalyser och har därmed kunnat avläsa sambanden mellan variablerna. Ur resultatet kan vi se samband mellan upplevelserna beroende på vem som är feedbackgivare. Det tydligaste sambandet vi kan se är att personalarbetare upplever att feedback från chefer ofta är mer effektfull än feedback från medarbetare. Däremot är det marginella skillnader beroende på vilken typ av feedback som ges.

Syftet med denna studie är att söka svar på hur elever i årskurs tre upplever skolämnet matematik främst inom det av PISA aktualiserade området förändring och samband. Sveriges femtonåringar visar i PISA- undersökningen från 2012 försämrade resultat, men samtidigt att intresset för matematikämnet har ökat från PISA- undersökningen från 2003. Denna studie grundar sig i antagandet att intresse och prestation är beroende av varandra vilket resultatet av PISA- undersökningen från 2012 motsäger. Vi ville därför se hur eleverna i årskurs tre upplever området förändring och samband. Vi genomförde enkäter samt uppföljande intervjuer i två klasser. Studiens slutsats utifrån resultatet är att inom området förändring och samband finns det samband mellan vad eleverna anser vara svårt och tråkigt. Enligt den kognitiva teorin kan det antas att många elever i årskurs tre upplever området förändring och samband som svårt och tråkigt på grund av den ännu inte fullt utvecklade kognitiva utvecklingen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever anser att de påverkas av provveckor och om eleverna tycker det är ett koncept som fungerar. I studien användes en enkätundersökning, beståendes av en kvantitativ och en kvalitativ del. Två klasser från en gymnasieskola i mellersta Sverige deltog i studien. Den kvantitativa delen av enkäten sammanställdes via hemsidan SurveyMonkey, datan exporterades sedan till Excel i form av diagram. Den kvalitativa delen av enkäten kodades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att eleverna anser att provveckor är ett koncept som fungerar bra i gymnasiet gällande betygen. Majoriteten av eleverna tycker att de presterar måttligt eller bättre på provveckorna. Eleverna har blandade åsikter gällande bibehållandet av kunskap efter provveckor. De elever som tycker att kunskaperna finns kvar efter kursen studerar generellt mer inför provveckorna. Eleverna anser att de blir stressade och får prestationsångest på grund av provveckorna som påverkar elevernas hälsa överlag. Även om hälsan påverkas så anser majoriteten eleverna att det är positivt med provveckor och de är inte intresserade av att byta gymnasium efter att ha haft konceptet i två år på sitt gymnasieprogram.

<p>I flera stora jämförande undersökningar av elever i olika länder har det framkommit att svenska elever har lågt självförtroende i ämnet matematik och detta gäller i synnerhet tjejerna. Syftet med min undersökning har varit att fördjupa mina kunskaper om självskattningens betydelse. Eleverna fick skatta sin lösningsförmåga för 10 stycken givna uppgifter. Sedan fick de lösa exakt samma uppgifter och min analys bygger på att jämföra skattning med lösningsfrekvens. Jag ville se om jag kunde hitta något samband mellan självskattning och lösningsfrekvens samt kön. Jag har i min analys bl.a. kommit fram till följande resultat som gäller för undersökningsgruppen. Elever med hög lösningsfrekvens på testet skattar sin lösningsförmåga högre än elever med låg lösningsfrekvens, denna skillnad är dock liten. Killar skattar sin lösningsförmåga högre än tjejer oavsett om de kommer att lösa uppgiften eller inte. Denna skillnad i självskattning mellan könen växer ju mer lösningsfrekvensen ökar. Det fanns ingen signifikant skillnad i lösningsfrekvens mellan könen.</p>

I flera stora jämförande undersökningar av elever i olika länder har det framkommit att svenska elever har lågt självförtroende i ämnet matematik och detta gäller i synnerhet tjejerna. Syftet med min undersökning har varit att fördjupa mina kunskaper om självskattningens betydelse. Eleverna fick skatta sin lösningsförmåga för 10 stycken givna uppgifter. Sedan fick de lösa exakt samma uppgifter och min analys bygger på att jämföra skattning med lösningsfrekvens. Jag ville se om jag kunde hitta något samband mellan självskattning och lösningsfrekvens samt kön. Jag har i min analys bl.a. kommit fram till följande resultat som gäller för undersökningsgruppen. Elever med hög lösningsfrekvens på testet skattar sin lösningsförmåga högre än elever med låg lösningsfrekvens, denna skillnad är dock liten. Killar skattar sin lösningsförmåga högre än tjejer oavsett om de kommer att lösa uppgiften eller inte. Denna skillnad i självskattning mellan könen växer ju mer lösningsfrekvensen ökar. Det fanns ingen signifikant skillnad i lösningsfrekvens mellan könen.