Denna uppsats syftade till att undersöka svenska elitfotbollsföreningars rekryteringsarbete och bedömning av egenskaper och förmågor hos spelare. Fyra av fem föreningar tillhörande högsta serien i svensk fotboll, Allsvenskan har medverkat medan en av de fem är en förening som för tillfället befinner sig i Division 1 men har stor erfarenhet av svensk elitfotboll. För att kunna svara på uppsatsen syfte valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlingsmetoden av data för denna uppsats grundade sig i att få så utförliga svar som möjligt av respondenterna därför valdes semistrukturerade intervjumetod. Resultatet visar på att rekryteringsarbete är en vital del hos varje förening och att det är oerhört viktigt att göra en tydlig behovsanalys ihop med att vara noggrann i sitt researcharbete. Uppsatsen visar på att det finns en koppling mellan näringslivets angreppsätt vad gäller rekrytering som kan appliceras på fotbollsvärlden men även hur det de båda världarna skiljer sig åt. Det som skiljer dem åt är att inom näringslivet arbetar man mer strukturerat med hjälp av olika tester och intervjuer medan inom fotbollen så är referenstagande en vital del i en rekrytering tillsammans med noggrann scoutingprocess. Att göra en noga behovsanalys innan rekryteringsprocessen är något som de båda organisationerna lägger stor vikt vid.

Ett projekt om prestationsångest som slutate i en bok.  Mitt projekt handlar inte om någon sorts Strindbergsk skaparkris-ångest med excentrisk galenskap som följd. Inte det där stora nästan religiösa sökandet efter den konstnärliga inspirationen. Det är en mycket mer grådaskig diskbänksrealistisk molande tråkångest jag tänker på. Den envetna rösten i huvudet som väser åt en att det inte kommer bli bra. Det är rädslan för att göra fel och det är viljan att göra något riktigt fett “just this time!” i en ohelig blandning som sätter kolsvarta käppar i hjulet för en.

Ledarskapet anses ha stor påverkan på individers motivation inom sin idrott. Ledarskap kan, inom ramarna för Self-Determination Theory (SDT), i stort sorteras i två olika stilar, autonomistödjande respektive kontrollerande ledarskap. I dagsläget finns en brist på experimentella studier som jämför dessa två ledarskapsstilars påverkan på motivation. Denna studie syftade till att i en isolerad miljö undersöka hur ett autonomistödjande respektive ett kontrollerande ledarskap har en påverkan på inre motivation och prestation. I studien ingick 37 deltagare som under 20 minuter fick utföra en bygguppgift med lego under en neutral, autonomistödjande eller kontrollerande ledarskapsstil. Resultatet visade att den kontrollerande ledarskapsstilen hade en viss negativ påverkan på motivation och att gruppen kontroll angav en lägre upplevd kompetens än gruppen autonomi.  Ingen av ledarskapsstilarna hade någon effekt på prestation. Vidare visade sig upplevd motivation ha ett signifikant samband med prestation på bygguppgiften. / Within sports, leadership is considered having a great impact on individuals’ motivation. Leadership could, within a Self-Determination Theory (SDT) framework, be sorted into two different styles, autonomous and controlling leadership. There is a gap in current research concerning the effects of autonomous and controlling leadership on motivation in experimental settings. The aim of the present study was to, in an isolated environment, examine how an autonomy supportive- or a controlling leadership affects intrinsic motivation and performance. The study included 37 participants who, over a period of 20 minutes, performed a lego building task under a neutral, an autonomy supportive- or a controlling leadership style condition. The results indicated that the controlling leadership style had a negative impact on motivation and that the controlled group had lower perceived competence compared to the autonomous group. None of the leadership styles affected performance. Further, perceived motivation was found to significantly correlate with task.

Syftet med studien är att undersöka och analysera samband mellan prestation och självkänsla hos operasångare. För att konkretisera syftet har två forskningsfrågor utarbetats. De problematiserar sambanden mellan prestation och självkänsla hos operasångare samt hur operasångare kan öka sin prestation och självkänsla. Således utgår studien från självkänslans innebörd och betydelse, dess konsekvenser och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen är ambitionen att studien skall kunna erbjuda kulturella verktyg och förståelseramar till unga sångare för att hjälpa dem i sin mentala och konstnärliga utveckling. Metodologiskt bygger undersökningen på hermeneutisk texttolkning av relevant litteratur som berört ämnet i triangulering med kvalitativa intervjuer som genomförts med tre olika informanter med professionell sakkunskap och ämneserfarenhet. Forskningsresultaten från studien påvisar att kopplingen mellan prestation och självkänsla är stark. Vidare finns det en komplexitet med en rad faktorer som samspelar. Några av dessa faktorer är att vara medveten om betydelsen av att vara mentalt och musikaliskt förberedd och framförallt ha kunskapen om hur dessa förberedelser bör genomföras. Andra viktiga faktorer som framkommit i studien är att förstå betydelsen av att behålla lekfullheten, passionen och nyfikenheten för yrket samt betydelsen av hårt arbete.

Studiens syfte var att beskriva fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio fotbollsspelare varav sex män och fyra kvinnor som alla spelar på hög nationell nivå. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys Granheim och Lundman (2004) och visade att faktorer såsom tidigare prestation, informellt ledarskap, gemensamma mål, kommunikation, motivationsklimat, värdegrunder samt ledarskapsfaktorer upplevdes vara relaterade till kollektivt självförtroende. Agerandet som laget uppvisar när laget upplever högt kollektivt självförtroende beskrivs av spelarna som att de arbetar för varandra, de tar den extra löpningen, de har en hög energinivå och de kommunicerar på ett sätt som gör att de lyfter varandra och laget. Vidare visade studien på att spelarna upplever kollektivt självförtroende som viktigt för prestation, det leder till ageranden som är essentiella för framgångsrika prestationer i fotbollslag. Föreliggande studie fokuserar på fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende där framtida studier skulle kunna undersöka elittränares upplevelse av det kollektiva självförtroendets betydelse för prestation och hur de arbetar med att stärka det kollektiva självförtroendet i elitlag.

Talesättet framtiden är oviss, är kanske mer applicerbar idag än det varit förut. En värld där det enda konstanta är förändring, vilket absolut gäller inkluderar arbetsförhållande. Hur vi ser på arbetsförhållande idag är helt annorlunda än för 100 år sedan. Idag vet vi att mänskliga resurser är det som utgör organisationerna och utan den mänskliga arbetskraften skulle det inte finnas många organisationer. Studien undersöker hur vi ser på arbetsförhållande idag, hur synen på framtidens arbetsförhållanden är och vad vi anser är viktigt för att vi ska må bra på arbetsplatsen och kunna arbeta hela vårt yrkesliv. Syftet med studien är att identifiera dagens arbetsförhållanden och informanternas önskan om framtidens samt hur organisationen kan möta upp dessa önskningar.    Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer genomfördes. Resultaten har framkommit genom att intervjua sex medarbetare från ett industriföretag. Utifrån det empiriska materialet har ett underlag för analysen och diskussionsavsnitten kunnat skapas. Studiens resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring arbetsförhållandens utveckling, arbetsförhållandens olika delar och dess komplexitet kring ämnet. Resultatet visar tydligt att det finns mycket i dagens arbetsmiljö som upplevs positivt såsom flexibilitet, arbetskamrater och chefer samt att det rent generellt finns en glädje och motivation till att gå till arbetet. Däremot uppfattas också arbetet stressigt och att arbetsuppgifternas utformning påverkar informanterna  fysiskt. Det upplevs finnas en medvetenhet kring den fysiska arbetsmiljön medan den psykiska- och psykosociala verkar brista. Dessa brister handlar om att det finns få forum att diskutera sådana frågor och de forum som finns, såsom medarbetarundersökning och individuella samtal, verkar till viss del  inte fungera som medarbetarna skulle vilja. Hur organisationen ska möta dessa önskningar kan tyckas vara ett enkelt svar men i verkligheten finns det flera aspekter att ta hänsyn till och organisationernas olika förutsättningar och branscher.

<p>Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror på dess förmögenhet. Syftet är att se om små fonder presterar bättre än stora (sett till riskjusterad prestation) och således är att föredra. Undersökningen innehåller 21 stycken svenska fonder med inriktning på nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mått på prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa använts. Undersökning har gjorts på paneldata, tidseriedata och tvärsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv. I resultaten påträffades ett signifikant negativt samband mellan prestation och fondförmögenhet, dvs. fonder presterade sämre ju större de blev. Det påträffades dock inget samband i skillnaden i hur små fonder presterat gentemot större fonder. En förklaring till detta kan vara att stora fonder gynnas av att ha bättre förvaltare medan små fonder gynnas av sin storlek och att dessa fördelar tar ut varandra.</p>

<p>Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen. För många var klättring en stor del av livet, de identifierade sig som klättrare, trots att stereotypen av en klättrare allmänt verkar anses vara en man. Det vältränade kroppsidealet inom klättringen upplevdes som självklart, men det sågs även en gräns för hur muskulös en kvinna kunde vara innan hon framstod som oattraktiv. Det viktigaste är att tjejerna får delta på sina villkor och att de inte alltid behöver jämföras med männen.</p>

<p>Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen. Vidare förutsätts motivation som visat sig vara en direkt prediktor för prestation, men även visat sig mediera samband mellan personlighetsdrag och prestation förklara varians i prestation utöver CSE och extraversion. En enkätundersökning med 80 deltagare genomfördes på ett privat svenskt företag i partihandelsbranschen. Resultaten visade att CSE predicerade prestation med en förklarad varians på 21 %. Denna ökade med 11 % när extraversion inkluderades, och motivation bidrog med ytterligare 10 %. Studiens resultat styrker därmed att personlighetsdraget extraversion borde ingå i CSE-modellen inom forskningen av arbetsprestation.</p>

Syftet med denna studie har varit att få en inblick i hur elevers inre motivation påverkar deras prestationer i matematikämnet. Till studien har det komponerats frågeställningar, vilka har fokuserat på elever mellan förskoleklass och årskurs tre. Detta är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att de aktuella frågeställningarna har ställts till relevant, skriftlig forskning. Resultatet visar på en tudelning gällande den inre motivationens effekter på elevers prestationer i matematikämnet. Majoriteten av de bearbetade studierna presenterar en positiv effekt mellan elevers inre motivation och prestation. Dock förekommer det även motsägelser till detta genom att ett par studier framhåller att det inte går att se några relationer mellan inre motivation och prestation. Slutsatserna som kan utläsas från denna litteraturstudie är att den inre motivationen har någon form av positiv effekt hos eleverna, dock kan den inte alltid knytas till deras prestationer i matematikämnet. / <p>Matematik</p>