Background: Most procedures in healthcare were described to cause the child pain. Anxiety was also strongly linked to pain and painful experience can generate future consequences for the child in contact with health services. Administering medication to children was considered difficult to adapt while non-pharmacological treatment is considered to be both time- and cost efficient. Purpose: To describe nurses' use of non-pharmacological treatment of procedural pain in children and to examine the included articles research group.Method: This descriptive literature studies results was based on 15 articles sought in the databases Cinahl, PsycINFO and PubMed. Eight of the included articles were qualitative studies, four were quantitative studies and three were studies with mixed approach. Main Results: Non-pharmacological treatment of procedural pain in children was considered effective when it was formed based on each unique child and occasion. The nurses described distraction as a useful method that can be performed in several ways, ranging from the child's needs. The importance of a good relationship, a working cooperation and that the nurse had the ability to get the child's confidence was described as key elements in non-pharmacology. The research group characteristics were examined and in all articles the participants profession consists in the majority of nurses. Conclusion: Non-pharmacological treatment of procedural pain should be adjusted based on the unique child and the situation. Distraction was considered by the majority of nurses to be a positive and useful non-pharmacological treatment of procedural pain in children and can be performed by both nurses and parents to reduce the child's pain and future fears. / Bakgrund: Ett flertal procedurer inom vården beskrevs kunna orsaka barnet smärta. Oro var vidare starkt kopplat till smärta och en tidigare smärtsam upplevelse kan komma att generera framtida konsekvenser för barnet i kontakt med sjukvården. Administreringen utav läkemedel till barn ansågs vara svårt att anpassa samtidigt som icke-farmakologisk behandling anses vara både tids- och kostnadseffektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors användning av icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn, samt att granska de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: Denna beskrivande litteraturstudies resultat grundades på 15 artiklar eftersökta i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Åtta av studiens inkluderade artiklar hade kvalitativ ansats, fyra hade kvantitativ ansats och tre var studier med mixad ansats. Huvudresultat: Icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn ansågs effektivt när den formades utifrån varje unikt barn och tillfälle. Sjuksköterskorna beskrev distraktion som en användbar metod som kan utföras på flertalet sätt, allt utifrån barnets behov. Vikten av en fungerande relation, ett fungerande samarbete och att sjuksköterskan hade förmåga att få barnets förtroende beskrevs vidare som centrala delar inom icke-farmakologin. Artiklarnas beskrivning av undersökningsgrupp granskades och deltagarnas yrkeskategori utgjordes i majoritet av sjuksköterskor i samtliga fall. Slutsats: Icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta bör anpassas utifrån det unika barnet och situationen. Distraktion ansågs av majoriteten sjuksköterskor vara en positiv och användbar icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn och kan utföras av både sjuksköterskor och föräldrar för att minska barnets smärta och framtida rädslor.

Bakgrund: Barn som besöker vården upplever rädsla och oro inför att vårdåtgärder kan tänkas göra ont. Adekvat smärtlindring är viktig för att lindra barns fysiska och psykiska smärta samt främja god hälsa.  Det finns olika sätt att lindra barns smärta, en metod är lustgasbehandling. Syfte: Syftet var att i form av ett förbättringsarbete utvärdera lustgasbehandling i samband med att barn genomgår en smärtsam procedur på en barn- och ungdomsmedicinsk klinik på ett medelstort sjukhus i södra Sverige. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes med en kvantitativ design. Deskriptiv statistik har använts för att utvärdera lustgasens effekter och bieffekter, vidare har andra faktorer som kan påverka behandlingen utvärderats. Resultat: Lustgas har varit användbart i samband med smärtsamma procedurer, behandlingen har fungerat smärtlindrande samt varit till hjälp för barn som varit rädda. Lustgasbehandling uppskattas av både barn och deras vårdnadshavare. Slutsatser: För att lindra barns lidande och utföra god omvårdnad måste barnsjuksköterskan ha kunskap om hur barn upplever smärtsamma situationer samt hur smärta bäst lindras. Det aktuella förbättringsarbetet har bekräftat att lustgas är en metod som kan hjälpa barn i samband med flera typer av smärtsamma procedurer. Genom att kunna välja lustgas som smärtlindrande och lugnande metod kan barnets delaktighet och hälsa främjas. / Background: Children receiving health care experience fear and anxiety related to possible painful procedures. Adequate pain relief is important to ease children’s physical and psychological pain and further to promote good health. There are various ways of relieving children’s pain, one method is nitrous oxide. Aim: The aim was to through an improvement work evaluate the usage of nitrous oxide in connection to children undergoing a painful procedure on a children’s and youth’s medicine ward at a medium sized hospital in south of Sweden. Method: The improvement work was conducted through a quantitative design. Descriptive statistics was used to evaluate the effects and adverse events of nitrous oxide, furthermore has other variables that may affect the treatment been evaluated. Results: Nitrous oxide has been useful when utilized in painful procedures, the treatment has served pain relieving and eased children who experienced fear. Both children and legal guardians appreciated the usage of nitrous oxide. Conclusion: A children’s nurse must possess knowledge related to children’s experience of pain and adequate pain relief in order to ease children’s suffering and administer good care. The current improvement work has confirmed nitrous oxide to be a tool that might help children in connection to several painful procedures. Through the choice of using nitrous oxide as a pain relieving and sedative method the child’s empowerment and health can be improved.

Sammanfattning Bakgrund: Smärtsamma procedurer i barnsjukvården kan vara en orsak till att barn blir rädda och utvecklar fobier. Flera metoder finns för att minska barns upplevda smärta vid smärtsamma procedurer, en metod är lustgas. Syftet med lustgasen är att blockera receptorer så att känslan av smärta minskar.    Syfte: Syftet med studien var att undersöka barns självskattade smärta under smärtsamma procedurer och jämföra skillnader mellan ålder och kön då lustgas som smärtlindrande metod användes. Vidare undersöktes om barn som använt lustgasen skulle vilja använda den igen vid smärtsamma procedurer. Metod: Med en kvantitativ och jämförande kohortdesign, undersöktes tidigare ifyllda protokoll som användes vid lustgasbehandlingar på Gävle sjukhus. Från protokollen extraherades data om barns smärtskattning under lustgasbehandling vid smärtsamma procedurer. Skattningen beskrivs med en ordinalskala från 0 till 10. T-test användes för att undersöka skillnader mellan åldersgrupperna 7 till 11 år och 12 till 18 år samt mellan pojkar och flickor. Vidare samlades data in om barns önskan att använda lustgas igen från protokollen och beskrevs sedan med procentfördelning mellan ja och nej. Resultat: 149 protokoll i båda åldersgrupperna analyserades. Det var ingen skillnad mellan deras smärtskattning under lustgasbehandling. Totalt jämfördes 152 protokoll från flickor och 146 från pojkar som visade en signifikant skillnad mellan könen (p=0.02). Medelvärdet (standardavvikelse) för flickornas självskattade smärta var 2.3 (2.7) och pojkarnas var 1.6 (2.2). Resultatet visade att 97 % av barnen svarade att de ville använda sig av lustgas vid en annan smärtsam procedur. Slutsats: Lustgasbehandling tolkas som en bra metod för att lindra smärta vid smärtsamma procedurer och metoden verkar uppskattas av de barn som använd sig av den. Skillnaden mellan flickor och pojkars smärtskattning under lustgasbehandling indikerar på att vidare forskning kan behövas. / Abstract   Background: Painful procedures in the care of children may cause fear and phobia later in life. Several methods exist to reduce children's perceived pain during painful procedures and one method is nitrous oxide. Nitrous oxide blocks receptors to reduce the pain experience.   Aim: The purpose was to investigate children's self-assessed pain during painful procedures and compare ratings between age-groups (7-11 vs 12-18 years) and gender. Furthermore, the study explored wheatear children who had used nitrous oxide would like to use it again during another painful procedure.   Method: A quantitative and comparative cohort design was used. Protocols from Gävle Hospital regarding children’s pain assessments during nitrous oxide treatments during procedures were reviewed. From the protocols, the children's pain estimations were extracted when nitrous oxide treatment was used during painful procedures. The pain estimation was described on an ordinal scale, ranging from 0 to 10. Independent t-tests were used to investigate differences between age-groups 7 to 11 year’s vs 12 to 18 years and between genders. Furthermore, data were collected (yes/no) to explore if the children had a desire to use nitrous oxide again if they were to undergo another painful procedure.   Results: 149 protocols in each of the two age-groups was analyzed and no significant difference between children’s pain estimation during nitrous oxide treatment was found. In comparison of 152 protocols representing girls and 146 boys a significant difference between the genders was found regarding their pain estimation. Mean (standardeviation) for girls estimated pain were 2.3 (2.7) and for boys 1.6 (2.2). The result showed that 97 % of the children had a desire to use nitrous oxide again if they had to undergo another painful procedure. Conclusion: Nitrous oxide as a pain relief treatment shown to have a positive effect to reduce the pain experience during painful procedures   and the method seems to be appreciated by the children who have used it. The difference between girls’ and boys’ pain estimation during nitrous oxide treatment indicates that further research is needed.

Bakgrund Barns smärta utgörs av många olika dimensioner, och har länge varit ett eftersatt område som har präglats av myter och missuppfattningar. Barn som uppsöker sjukvården och som genomgår smärtsamma procedurer är särskilt utsatta då kommunikationen med ett barn måste anpassas i samband med vårdbesöket. Sjuksköterskan bör förstå komplexiteten kring att behandla smärta hos ett barn och vilka faktorer som utgör en smärtupplevelse samt vad smärta innebär. Barn är inte små vuxna och detta är av stor vikt för en sjuksköterska att förstå i samband med omvårdnaden när ett barn behöver uppsöka sjukvården. Syfte Syftet var att undersöka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid procedursmärta hos barn. Metod Detta arbete redovisas med hjälp av en icke-systematiska litteraturöversikt där resultatet baserats utifrån 16 originalartiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna som inkluderades inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökord i olika kombinationer som var relevanta för att besvara syftet. Artiklarnas kvalitet granskades sedan med hjälp av en kvalitétsgranskningsmall. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat I resultatsammanställningen identifierades två huvudkategorier samt fem underkategorier för att strukturera upp samt för att kunna besvara syftet. Att barns smärta är komplex och flerdimensionell tyder på att ett personcentrerat förhållningssätt är av stor vikt och att anpassningar bör göras utifrån ålder och barnets mognadsgrad när det kommer till vilka icke-farmakologiska åtgärder som bör användas under procedurer. Att ta hjälp av rätt verktyg leder till en minskad smärtupplevelse samt minskar även oro och ångest som barn upplever när de genomgår en smärtsam procedur. Slutsats Denna litteraturöversikt visar på värdefulla metoder och distraktionstekniker som sjuksköterskor kan och bör använda sig av för att minska procedursmärta, ångest och oro hos barn. Att barn får möjlighet att bli distraherade under procedurer, oavsett vilken teknik som används, är värdefullt för helhetsupplevelsen och framtida vårdmöten. / Background Children's pain consists of many different dimensions and has long been a neglected area that has been characterized by myths. Children seeking medical care and undergoing painful procedures are particularly vulnerable as communication with a child must be adapted. The nurse should understand the complexity of treating pain in a child and what factors make up a pain experience and what pain means. Children are not small adults, and this is of great importance for a nurse to understand in connection with the care when a child needs to seek medical care. Aim The aim was to investigate non-pharmacological nursing interventions for procedural pain in children. Method This work is presented using a non-systematic literature review where the results are based on 16 original articles with quantitative approach. The articles used were retrieved from the databases CINAHL and PubMed using keywords in various combinations. The quality of the articles was then reviewed using a quality review template. An integrated data analysis was used to compile the results. Results In the summary of results, two main categories were identified and five subcategories to give the result a structure to answer the purpose of the study. Children's pain is complex and multidimensional suggests that a person-centered approach is of great importance and that adjustments should be made based on the age and maturity of the child when it comes to which non-pharmacological measures should be used during procedures. Conclusions This literature review demonstrates valuable methods and distraction techniques that nurses can and should use to reduce procedural pain, anxiety and worry in children. That children could be distracted during procedures, regardless of the technology used, is valuable for the overall experience and future care encounters.

Bakgrund: Procedurrelaterad smärta är vanligt förekommande hos barn inom barnsjukvården. Procedurer kan skapa oro och ångest hos barnet och sjuksköterskan bör erbjuda adekvat smärtlindring och använda en distraktionsmetod som kan hjälpa barnet att hantera smärtan.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda VR-glasögon som distraktion på barn i samband med procedursmärta.  Metod: Studien är en kvalitativ fokusgruppsintervjustudie med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval gjordes och 13 sjuksköterskor som arbetar på barnkliniker i södra Sverige inkluderades. Intervjuerna analyserades efter en kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundmans modell.   Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att VR-glasögon fungerade som distraktionsmetod vid smärtsamma procedurer på barn, dock hade en del barn behov av kontroll och andra var inte mogna för att använda dem. Denna distraktionsmetod kunde underlätta för sjuksköterskornas arbete men det fanns även svårigheter så som att det var tidskrävande och att den tekniska utrustningen kunde krångla.   Slutsats: I denna studie ansåg sjuksköterskorna att VR-glasögon oftast är en bra distraktionsmetod för barn som genomgår procedurrelaterad smärta. Har sjuksköterskan kunskap om dess för- och nackdelar kan de fungera som ett redskap för att barnet ska uppleva hälsa trots procedurrelaterad smärta. / Background: Procedural related pain is common for children in pediatric care. Procedures can make the child anxious and the nurse should offer adequate pain relief and use a distraction method that can help the child cope with the pain. Aim: To describe nurses’ experiences of using VR-headsets as a distraction for children with procedural pain.  Method: This study is a qualitative focus group interview study with inductive approach. An appropriate selection was selected and 13 nurses working in pediatric clinics in southern Sweden were included. The interviews were analyzed according to a qualitative manifest content using the model of Graneheim and Lundman.   Result: The nurses thought that VR-headsets served as a distraction for children during painful procedures, but some children needed to be in control of the situation and others were not mature enough to use them. This method of distraction could simplify the nurses’ work, but there are also difficulties such as time consuming and some technology issues.  Conclusion: In this study the nurses thought that VR-headsets work as a good distraction for children undergoing procedural pain. If the nurse has knowledge of the advantages and disadvantages, they can serve as a tool for the child to experience health despite procedural pain.

Att lindra smärta är en basal mänsklig rättighet. Barn är extra utsatta i vården, de kan ha svårt att uttrycka egen vilja och får till skillnad från vuxna inte fatta egna beslut. Specialistsjuksköterskan måste därför värna om barnets autonomi och integritet. Rätt bemötande och förberedelse ökar tillit och trygghet liksom möjlighet att genomföra en nålprocedur på ett bra sätt. De underlag som finns tillgängliga idag upplevs dock inte ge tillräcklig vägledning för att säkerställa barnets rätt till adekvat stödjande metoder. Syftet var därför att kartlägga vad som påverkar barnets smärta och rädsla i samband med intramuskulära injektioner mellan noll och sex års ålder. En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Resultatartiklarna söktes fram via databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO och kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar Critical Appraisal Skill Programme [CASP]. Resultatet baseras på tolv kvantitativa studier och indikerar att föräldrars beteende påverkar barnet samt att information till föräldrar och barn, distraktion samt farmakologiska metoder påverkar barnet positivt. Det visar också på att tidigare smärtfylld upplevelse i samband med intramuskulära injektioner kan påverka barnet senare i livet. Endast genom att det finns risk för långsiktig påverkan måste barnets rättigheter och skyddsbehov bevakas. Slutsatsen är att barn och föräldrar bör erbjudas adekvat information och individuell stöttning. Barnets perspektiv måste synliggöras för att skapa en acceptabel situation för barnet. Som kliniska implikationer föreslås att distraktion och oral glukoslösning bör erbjudas frikostigt. Topikal anestesi bör erbjudas efter individuell bedömning. Huruvida två samtidiga injektioner bör användas kräver ytterligare studier. / Children are particularly vulnerable in the context of healthcare. Nurses must therefore protect the child's autonomy and integrity. Proper preparation and treatment increase trust as well as the ability to carry out the needle procedure, but available guidelines are not perceived to provide sufficient guidance to ensure the child’s right to adequate supportive methods. The aim of this study was therefore to identify what affects children's pain and distress in the context of intramuscular injections up to six years of age. A systematic literature review was conducted where scientific articles were searched via the databases Cinahl, Medline and PsycINFO and were quality-checked based on quality review template Critical Appraisal Skill Program [CASP]. The results, based on twelve quantitative studies, indicates that parents' behaviour affects the child and that information to parents and child, distraction, and pharmacological methods may lead to positive effects. Moreover, a previously painful experience in context of an intramuscular injection may affect the child later in life. Only by the risk of long-term impact the child's rights and need for protection should be safeguarded. Thus, children and parents should be offered adequate information and individual support. The child’s perspective must be made visible to create an acceptable situation for the child. As clinical implications, it is suggested that distraction and oral glucose solution should be offered generously. Topical anesthesia should be offered after individual assessment. Whether two simultaneous injections should be used requires further studies.

Bakgrund: Smärta hos barn i samband med procedurer i sjukvården är ett vanligt problem som sjuksköterskan hanterar. Hos barn är smärta tydligt kopplat till rädsla och otrygghet. Syfte: Att kartlägga icke-farmakologiska metoder för att hantera procedursmärta hos barn. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats som studerar kvantitativa studier. Resultat: Tio vetenskapliga studier på ämnet icke-farmakologiska metoder att hantera procedursmärta hos barn i åldern 2–10 år inkluderades i analysen. Smärthanteringsmetoderna kategoriserades under rubrikerna aktiva distraktionsmetoder, passiva distraktionsmetoder och fysikaliska metoder. De aktiva distraktionsmetoderna att barnet blåser såpbubblor eller spelar spel på surfplatta/smartphone eller virtual reality och användning av de fysikaliska metoderna vibration kombinerat med kyla i den medicintekniska produkten Buzzy, visade god evidens. Vidare forskning på ämnet passiv distraktion med sjukhusclowner och effekten av utformningen på sjuksköterskors arbetskläder är önskvärt. Aktiv distraktion visade lovande resultat och vidare kartläggning rekommenderas. Slutsats: Hantering av procedursmärta bör inkludera barns lek med såpbubblor, spel på surfplatta/smartphone, lek med distraktionskort samt de fysikaliska metoderna vibration och kyla. / Background: Pain in children associated with procedures in healthcare is a common problem that nurses deal with. In children, pain is clearly linked to fear and insecurity. Aim: To map non-pharmacological methods to manage procedural pain in children. Method: A literature study with a systematic approach that studies quantitative studies. Results: Ten scientific studies on the topic of non-pharmacological methods of managing procedural pain in children aged 2–10 years were included in the analysis. The pain management methods were categorized under the headings active distraction methods, passive distraction methods and physical methods. The active distraction methods of the child blowing soap bubbles or playing games on a tablet/smartphone or virtual reality and using the physical methods vibration combined with cold in the medical device Buzzy, showed good evidence. Further research on the topic of passive distraction with hospital clowns and the effect of the design on nurses' work clothes is desirable. Active distraction showed promising results and further survey is recommended. Conclusion: Management of procedural pain should include children's play with soap bubbles, tablet/smartphone games, distraction card play, and the physical methods of vibration and cold.

Att smärtlindra sederade intensivvårdspatienter vid procedurer är något som intensivvårdssjuksköterskor utför dagligen på sina arbetsplatser. Att behandla smärta är viktigt för patientens välmående samtidigt som att bedöma smärta hos en sederad patient upplevs svårare än att bedöma smärta hos en vaken patient. Syfte: Studiens syfte är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att smärtlindra sederade intensivvårdspatienter vid procedurrelaterad smärta. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Nio legitimerade sjuksköterskor med specialistutbildning inom intenssivsjukvård intervjuades till studien. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urval: Inklusionskriterierna var legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom intensivsjukvård och en arbetslivserfarenhet av minst tre år vid en intensivvårdsavdelning samt en vilja att berätta sina erfarenheter. Resultat: Analysprocessen gav fyra kategorier: Utmaningen att bedöma smärta, Att förebygga smärta inför procedurer,  Att smärtlindra den sederade patienten vid procedurer, Samarbete och kommunikation. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor använder sig av observation av patienten och sina tidigare erfarenheter för att tolka och bedöma smärta hos patienten. Studien betonar även vikten av att samarbeta i teamet runt patienten för att förebygga smärta vid olika procedurer. / <p>Presentation skett via Zoom 9/6</p>