Inom ambulanssjukvården förekommer i olika sammanhang begreppet professionalism. En profession kännetecknas av att den har samhällelig sanktion, egen kultur, auktoritet, etiska regler och systematisk teori. De inom professionen verksamma utövarnas beslut styrs av allmänhetens behov. Ambulanssjuksköterskan är en relativt ny profession och yrkesrollen är under konstant utveckling. Yrkesrollen skiljer sig delvis från andra sjuksköterskor med en ständigt varierande arbetsmiljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar av professinalism. Metoden var intervjuer som kvalitativ datainsamlingsmetod och som forskningsansats valdes fenomenografi. Sju specialistsjuksköterskor arbetande inom ambulanssjukvård intervjuades och i analysen framkom fem kategorier: förväntningar, patientens behov styr vården, uppträdande, att ta ansvar samt en dynamisk ambulanssjuksköterska. Under diskussionen togs det sista steget i analysen och ledde fram till konklusionen att professionalism uppfattas som ett dynamiskt och mångfacetterat fenomen som är en del av utövaren och syftar till att göra gott för patienten.

Enligt denna undersökning identifieras läraretiken som en blandning av de tre stora områdena av etiska teorier, det vill säga konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. Läraretik hämtar sin etik från olika områden av samhället såsom humanism, miljöetik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk etik. Detta är ett problem då lärarna individuellt måste agera utifrån en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen enhetlighet i lärares agerande vilket skadar lärares möjligheter till professionalisering. Det noteras också hur avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk förhindrar både etiskt handlande och en eventuell professionalisering. Förslag som lagts fram för bidra till en professionalisering är bland annat att lyfta en mer objektiv etik istället för en pluralistisk relativ etik som baseras på konsekvensetik, pliktetik eller dygdetik. I praktiken agerar lärare etiskt pluralistiskt. Yrkesprinciperna för lärare är något mer lutat åt pliktetik med dess regler och riktlinjer. Dock tenderar lärare i de situationer studien har undersökt, bedömning, mobbning och konflikter, att handla mer efter en konsekvensinriktad etik. Lärare tenderar att handla utefter konsekvensen utifrån en omsorgstanke istället för att välja regeln som ofta främjar rättvisa mellan eleverna. Dygdetik kommer in i frågan om professionalism. Frånvaron av dygd i konfliktsituationer är en av anledningarna till att lärare inte anses professionella.

Syftet med examensarbetet är att utifrån tre kommunalt styrda gymnasieskolor undersöka hur sex ämneslärare på gymnasienivå i dagsläget upplever att politiken, marknaden och brukarna intervenerar skolans organisation liksom lärarens professionella arbete och hur detta påverkar gymnasielärarnas tillit till skolans organisation.  Detta undersöker jag genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex ämneslärare på gymnasienivå. För att säkerställa att frågorna knyts an till kvalitativa nyckelfaktorer kring pedagogens yrkesutövning och skolans ramverk så har jag hämtat inspiration från skolinspektionens huvudsakliga undersökningsområden gällande; kommunernas huvudmannaskap, skolans enskilda huvudman, rektorn och gymnasieskolan. Undersökningen utgår från två vetenskapsteoretiska perspektiv, fenomenologi och kunskapssociologi. Dessa perspektiv är valda då undersökningen kretsar kring respondentens upplevelse av sin sociala verklighet samt hur detta påverkar respondentens tillit till skolans organisation.  Som teoretisk utgångspunkt har jag valt Bo Rothsteins teori ”Korruption och social tillit: Varför fisken ruttnar från huvudet och ner”.1 I uppsatsen kommer jag att testa Rothsteins teori i förhållande till hur respondenterna innehar tillit till skolans organisation i förhållande till politikens, marknadens och brukarnas interventioner i skolan. Uppsatsens slutsatser ger teorin ett starkt stöd då resultatet visar att respondenterna inte innehar någon tillit i förhållande till skolans organisation. Undersökningen visar också att brukarna, marknaden och politiken menligt intervenerar lärarnas professionella arbete till den grad att läraryrket inte kan sägas utgöra en profession.

Medical students need to acquire not only biomedical knowledge and clinical skills, but also a professional identity to become future qualified physicians. However, much of the professionalization of medical students comes not from the formal curriculum, but the implicit hidden curriculum. This thesis is based on a content and discourse analysis of 75 articles that employ the term “hidden curriculum” or “hidden curricula” in the article title or abstract in two medical education journals Medical Education and Academic Medicine. The study tries to answer two main research questions: what the components of hidden curriculum are, and why hidden curriculum is becoming a popular discourse in medical education. The purpose of this research is to use the key concepts informed by theories developed by Bourdieu and Goffman to build a theoretical framework to understand the usage and interpretation of hidden curriculum from the medical educators’ perspective. I conclude that hidden curriculum is used in a distinct and ambiguous way in medical education literature, emphasizing institutional culture, role modeling, and socialization process. A discrepancy between the usage of hidden curriculum in medical education literature and sociological study is found. Though many innovations have been initiated in both practical pedagogy and the model of medical education, there has been little change in the legitimate knowledge in medicine, the ways in which medical education is organized, the underlying institutional hierarchy, and medical students’ learning experiences.

De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning.   Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell. Det är dock inte helt entydigt vad detta innebär och vad det får för effekter på den konkreta handläggningen. Utan en precisering av vad den professionella ambitionen innebär kan det uppstå en diskrepans mellan vilken professionalism som Försäkringskassan eftersträvar och vilken som i praktiken finns hos enskilda handläggare. Om handläggarna uppfattar sin professionella roll olika är det möjligt att detta får effekter på deras handläggning. Uppsatsens syfte blir således att undersöka huruvida en handläggares uppfattning av sin yrkesroll som personlig handläggare påverkar hur handläggaren agerar inom sjukfallsärenden som denne handlägger. Följande frågeställning är vägledande för genomförandet av studien.   Påverkar personliga handläggares uppfattning av sin professionella roll deras agerande inom sjukförsäkringen?   Det finns huvudsakligen två inflytelserika professionella ideal inom offentlig verksamhet – dessa är yrkesbaserad professionalism och organisatorisk professionalism. Trots att båda har samma begrepp för att beskriva sina respektive metoder för att organisera offentlig verksamhet finns det grundläggande och långtgående skillnader dessa emellan. I denna uppsats appliceras dessa teoretiska utgångspunkter på ett omfattande empiriskt material för att kunna studera syftet.   I studien kombineras en omfattande enkätundersökning med data från de sjukfallsärenden som handläggarna handlägger för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan hur handläggarna ser på sin yrkesroll och hur de agerar inom sjukfallsärenden. Utifrån teorin skapas ett index som fungerar som mätinstrument för att klassificera handläggare som antingen yrkesbaserade eller organisatoriska i sin professionella roll.   Utifrån förefaller det rimligt att förvänta sig att organisatoriska handläggare ökar sannolikheten för att någon arbetsförmågeprövning genomförs medan yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten att någon utredning genomförs.   Resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att utredningar och arbetsförmågeprövningar genomförs.  Resultaten indikerar att handläggares professionella roll påverkar deras agerande i sjukfallsärenden de handlägger. Uppsatsens viktigaste resultat sammanfattas enligt följande:   Handläggares uppfattning av sin yrkesroll påverkar dennes agerande inom sjukfallsärenden de handlägger.   Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon arbetsförmågeprövning är genomförd inom 190 dagar.   Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon utredning är genomförd inom 190 dagar.   Resultaten visar att åtgärder som genomförs inom sjukfallsärenden inte är helt oberoende av handläggare – en försäkrad som får en yrkesbaserad handläggare har större sannolikhet att få arbetsförmågeprövning och utredning genomförd inom 190 dagar. Denna skillnad kan möjligtvis ha en negativ inverkan på Försäkringskassans legitimitet men vad det innebär för sjukskrivnas möjlighet till rehabilitering och återgång till arbetslivet förefaller mer osäkert.   Resultaten visar även att det finns skillnader mellan vilka åtgärder olika typer av handläggare genomför inom sjukfallsärendena. Eftersom handläggares uppfattning av sin yrkesroll visar sig påverka den konkreta handläggningen är det rimligt att problematisera vilken typ av handläggare Försäkringskassan ämnar skapa och om nuvarande ambitioner får önskad effekt. Samtidigt som resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att arbetsförmågeprövning och utredning genomförs indikerar tidigare forskning att Försäkringskassan utvecklas alltmer åt en organisatorisk professionalism.   En annan slutsats man kan dra av studien är att Försäkringskassan måste öka fokus på att skapa en gemensam värdegrund som omfattar handläggarnas konkreta arbete. Även om det finns betydande instruktioner för hur handläggarna ska agera vid vissa tillfällen i sjukförsäkringsärenden saknas en grundläggande konsensus kring vad det innebär att vara en handläggare inom sjukförsäkringen. Det är problematiskt om Försäkringskassans ledning driver ett ideal medan tusentals handläggare har en annan uppfattning om vad det innebär att vara handläggare inom sjukförsäkringen.   Denna studie kan i ett större sammanhang ses som en del av den diskussion som finns kring professionalism inom offentliga verksamheter. Inom flera områden som exempelvis skolan och hälso- och sjukvården har det framförts krav på att öka professionaliseringen inom verksamheten. Men innebörden av professionalism är inte självklar och det är en betydande skillnad mellan en organisatorisk professionalism och en yrkesbaserad professionalism. Innan förändringar genomförs kan det vara relevant att noga definiera vilken typ av professionalism organisationen eftersträvar. För medarbetare kan vilken typ av professionalism som eftersträvas få omfattande inverkan på deras konkreta arbetssituation.   Nyckelord Personlig handläggare, professionalism, Försäkringskassan, sjukförsäkringen.   Tack till Pathric Hägglund och Shirin Alhbäck-Öberg för tålmodig, utmanande och ambitiös handledning. Tack även till Per Molander, Nina Granqvist och Stina Simonsson på ISF som har gjort denna uppsats möjlig.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollärare går tillväga för att hjälpa barnen, i relation till professionalism. Jag har också valt att undersöka stödet förskollärare får från andra professionella. Jag använde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollärare för att få fram hur deras arbetssätt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollärare ser på sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollärares olika syn på diagnos, att de hjälper barn både på egen hand och med hjälp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. Förskollärare beskriver även sin professionella roll och ansvar utifrån barnperspektiv och relation till föräldrar. De slutsatser som kan dras av min studie är framförallt att området jag studerat är viktigt att reflektera över. Både jag och samtliga förskollärare jag har intervjuat har kommit till insikt i hur arbetet med barn med diagnoser och hur samarbetet med andra professionella ser ut, samt reflektioner kring att vara professionell

In a multicultural society such as Sweden opposition between different ethnical groups can be hard to avoid. In the educational arena there is legislation and there are guidelines that aim to avert any kind of xenophobia directed at individuals or groups. As teachers occupy the end point of the educational chain the execution of these guidelines is for the most part left up to them. This paper aims to study how teachers handle situations where xenophobia is present and if so how they work preemptively against it. It also takes a closer look into the notion of professionalism within the teacher force with the aim of trying to answer whether teachers reach the requirements of professionalism. To do so we apply Gunnar Berg’s definition of the term 'professionalism' together with other scholars' thoughts on the subject. To study this phenomenon nine interviews with pre-written questions were performed with teachers in social studies and history at the high school level. There was also time given for interviewees to voice any other concerns they had. Our results showed that all social study teachers were aware of their preemptive work against xenophobia, while only two of the history teachers deliberately planned for it. In this context the majority of teachers interviewed conducted themselves to some degree of professionalism. Our conclusion regarding teachers' notions of professionalism is that it depends what requirements are set on the definition of the concept. In this study we can see a great deal of autonomy in the teachers interviewed, however, it ultimately depends on the context in which you judge professionalism.

In our society, American citizens expect public policies to result in programs that address social problems in ways that are both efficient and effective. In order to judge if these two values are being achieved, public programs are often scrutinized through program monitoring and evaluation. Evaluation of public programs often is a responsibility delegated to local-level managers. The resulting discretion has to be balanced with the need for accountability that is also inherent in public programs. Evaluation is often difficult because outcomes are not readily measurable due to the complexity of the problems faced in the public setting. The Upward Bound program provides an example of this. Upward Bound provides services to students from low-income families and those in which neither parent holds a bachelor’s degree in order to increase the rate at which participants complete secondary education and enroll in and graduate from postsecondary institutions. Upward Bound is implemented and evaluated based upon specifications decided upon at the local level. This discretion granted to local level managers has resulted in wide variations in the way the program is being evaluated. This presents a problem for evaluation and has resulted in inconclusive results as to the success of the program. One way to correct this problem is to try and gain a clear understanding of how the evaluation outcome measures are being chosen for Upward Bound. My study accomplished this task.

ABSTRACT  Aim: Professionalism is an important and integrated part of dentistry and an essential characteristic in dentists. The aim of this study is to evaluate how patients perceive dental student’s professionalism and if their perception differs between male and female dental students at the Faculty of Odontology at Malmö University.  Material & method: By using definitions of professionalism, a cross-sectional survey with eight statements was created to evaluate the patients’ perceptions of the dental student’s professionalism. For each of the statements, patients responded through a five-point Likert scale. The results were analysed using IBM SPSS Statistics 25 programme and p ≤ 0,05 as a significant p-value.  Results: Majority of the 103 patients that participated in the survey had a positive response to all eight statement and only three patients responded negatively. Dental students in their final years generally received better reviews than students in their second or third year. 100% of the patients agreed completely that they felt respectfully treated by the students. Male dental student received slightly higher percentage in two statement that of them being more knowledge and able to care for the patient in the best way possible. No significant results, p ≤ 0,05, were obtained.  Conclusion: The patients generally perceived dental students to be professional and that the student’s professionalism increases as their education progresses. Male and female dental students were largely considered equally professional. More studies are necessary on professionalism in dental educations. / SAMMANFATTNING  Syfte: Professionalism är en viktig och integrerad del av tandvården och är ett nödvändigt karaktärsdrag hos tandläkare. Syftet med denna studie är att undersöka tandläkarstudenternas professionalism från patientens perspektiv samt att utvärdera om studenternas professionalism skiljer sig med hänsyn till kön på odontologiska fakulteten på Malmö Universitet.  Material & metod: En tvärsnittsundersökning med åtta påståenden om tandläkarstudents professionalism utformades för att undersöka patienternas uppfattning av tandläkarstudenternas professionalism. Patienternas respons registrerades på en fem-punkts Likert-skala. Resultatet analyserades med hjälp av kalkyleringsprogrammet IBM SPSS Statistics 25 och p ≤ 0,05 som ett signifikant p-värde.  Resultat: Majoriteten av 103 deltagande patienter gav positiva svar till alla åtta påståenden, och endast tre patienter svarade med negativa svarsalternativ. Tandläkarstudenter som går i de sista åren i tandläkarutbildningen fick generellt positivare respons än tandläkarstudenter som studerar i andra och tredje året av utbildningen. 100% av patienterna höll med helt att de kände sig respektfullt bemötta av studenterna. Manliga tandläkarstudenter fick något högre procentuella värden för två påståenden där patienterna ansåg att manliga studenter erhöll mer kunskap och var kapabla att ta hand om patienterna på bästa sätt. Inga signifikanta resultat där p ≤ 0,05 erhölls.  Konklusion: Patienterna uppfattade generellt tandläkarstudenterna som professionella och att studenternas professionalism ökade desto längre fram i utbildningen de befann sig. Manliga och kvinnliga tandläkarstudenter ansågs i stort vara likvärdigt professionella. Fler studier är nödvändiga för utvärdering av professionalism bland tandvårdsrelaterade utbildningar.

The role of the engineer in the late capitalist society of the last half century has been misunderstood at best. The lack of a consistent job description for engineers in various fields, a lack of job security, and a lack of respect from both industry and society have spawned severe angst in the engineering community. A classic remedy for this situation has been the rallying of engineering practitioners under a banner of increased professionalism. If engineers could make themselves more like doctors and lawyers — the respected members of professional society — they would gain similar respect and job satisfaction. This project analyzes current state of engineering practice as revealed in the self-image of the individual engineer. A survey of popular engineering literature is employed in order to develop a composite self-image of the engineer: the technical hired hand of industry. "Professionalization" is then demonstrated to be useless in the improvement of this situation and furthermore, undesirable in the late capitalist social and economic climate of the late twentieth century. Late professionalism—an alternative to a understanding of professionalism—is offered as a means by which to improve the job satisfaction of engineers in contemporary society. Suggesting that each engineer is free to negotiate the terms, conditions, and length of his/her own employment based on a personal understanding of the job requirements, late professionalism empowers the engineer to adopt a comfortable position in the late capitalist economy. A new metaphor—the commissioned engineer—is employed in support of the late professional understanding of the engineer's occupation. / Master of Science