Thorax-Kärlkliniken på Universitetsjukhuset i Linköping har i jämförelse med liknandeoperationskliniker längre väntetid för behandling än riksgenomsnittet. Detta problem med långaväntetider, överbeläggning samt ett allt större intresse för Lean har varit incitament till attgenomföra en djupare studie av Thorax-Kärlklinikens patientflöde. Logistik som ämnesområdehar på senare år fått större uppmärksamhet inom sjukvården och tanken är att ett systematisktlogistiskt tänkande kan bidra till att förbättra välkända problem inom sjukvården såsomtillgänglighet, kvalitet samt effektivitet. Denna studie fokuserar på hur ett jämnt och stabiltpatientflöde ska kunna skapas, där författarna har valt att utgå från teorier angående hurvariationer påverkar verksamheten och hur variationer kan hanteras. Förseningar ochväntetider inom sjukvården orsakas inte på grund av för lite resurser, utan framför allt för attresurserna används på fel sätt och inte anpassas till de variationer som finns. Ofta är detprocesserna inom sjukvården som ger upphov till variationer som inte hanteras elleruppmärksammas, vilket leder till ett ojämnt patientflöde. En målsättning för sjukvården är att haen hög och balanserad användning av resurser utan toppar och dalar, vilket är viktigt föreffektiviteten men även för att få en bättre arbetsmiljö med jämnare arbetsbelastning. Inomindustrin är variationen på produktionsunderlaget mycket låg till skillnad från sjukvården, därpatienters hälsotillstånd kan variera mycket. Utmaningen är att designa och styra system medacceptabla nivåer av flexibilitet för att klara av den naturliga variationen som inte finns i sammautsträckning inom tillverkningsindustrin. Inom vården är uppfattningen om hur stor osäkerhetdet finns i miljön ofta överdriven vilket försvårar effektivt utnyttjande av resurser och ävenorsakar förseningar. Även om varje enskilt patientfall har sina karaktärsdrag som kräverbehandling utifrån dess förutsättningar är det viktigt att notera att patientfallen som populationeller grupp kommer att vara normalfördelade, vilket medför att det går att planera ellerprognostisera utifrån hela patientgruppen.Att på ett grundläggande sätt förstå patientflödet och verksamheten är viktigt för att kunnaidentifiera och beskriva problem för att sedan åtgärda dem. Av denna anledning genomfördestre olika empiriinsamlingar där interndata från datasystem samlades in, semistruktureradeintervjuer hölls samt en tidsstudie på operationssalar genomfördes. Interndatamaterialetanvändes för att beräkna nyttjandegrad, genomloppstid och leveranssäkerhet, vilket gav endjupare insikt hur verksamheten fungerar och presterar. Intervjuerna syftade till att undersökainformationsflödet samt olika yrkeskategoriers informationsbehov och tidsstudien användes tillatt se hur mycket aktiviteterna på operationssalen varierar i tid. Tidsstudien möjliggjorde ocksåför identifiering av onödig väntetid på operationssal.Studien syftade till att ta fram åtgärdsförslag för att få ett jämnare och stabilare flöde avthoraxpatienter. Det stora problemet som försvårar flödet är alla de variationer Thorax-Kärlkliniken upplever, på grund av detta har studien fokuserat på hur variationer kan hanterasoch elimineras. Lösningen på problemet har identifierats till att utarbeta en rimlig och pålitligplanering av daglig verksamhet, vilket har resulterat i följande åtgärdsförslag: Beräkna genomloppstider på vårdavdelningen Thiva Prognostisera akuta patientfall Fastställa operationstider Hantera variationer på operationssal Standardisera möten Fatta beslut tidigareDen förutbestämda operationsplanen ändras ofta på Thorax-Kärlkliniken och beslut tenderar attta i sista stund. Detta leder till dålig framförhållning gällande patientförflyttningar ochoperationsstarter, vilket medför kontinuerlig problemlösning och mycket kommunikation bådeinom och mellan de olika avdelningarna. Planeringens pålitlighet skulle kunna ökas om beslutfattades tidigare istället för att skjutas upp till ett senare tillfälle. Detta skulle leda till tydligarekommunikation samt att personalen skulle ha något att arbeta mot och inte arbeta enligt en plansom byggs upp under dagen. Detta skulle betyda ett minskat behov av att hela tiden vara flexibel.Osäkerheten i verksamheten skulle också kunna reduceras genom att ta fram en plan som på ettbättre sätt tar hänsyn till nuläget. Det skulle öka rimligheten i planeringen och verksamhetenskulle inte behöva stå ut med en lika hög grad av variationer och ändringar av den dagligaplaneringen. Det är viktigt att de möten som hålls har ett syfte och att de utnyttjas tillbeslutstagande och diskussioner om den dagliga planeringen. Genom att så tidigt som möjligtfatta ett beslut och sedan kommunicera ut information till berörda personer skulle förbättraframförhållningen. Ökad framförhållning skulle betyda att behovet av flexibilitet minskar samtatt pålitligheten ökar då osäkerheten reduceras.

<p> </p><p> </p><h1>Sammanfattning</h1><h1>Företag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs.</h1><h1>Detta mynnar ut i vår problemformulering:</h1><h1>· Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag?</h1><h1>Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag. Studiens delsyften är att undersöka om en kassaflödesanalys ger bättre information än resultat- och balansräkningen samt att undersöka om den lagstiftande gränsen på vilka företag som ska omfattas av att upprätta en kassaflödesanalys är rimlig.</h1><h1>Genom en kvantitativ metod, en positivistisk kunskapssyn och ett deduktiv angreppssätt, har vi upprättat kassaflödesanalyser på 20 små aktiebolag i Västerbotten. 10 konkursade bolag och 10 verksamma bolag. Kassaflödesanalyser gjordes fem år tillbaka i tiden och information från de två grupperna jämfördes sedan via logistisk regression. Vår teoretiska referensram grundar sig på teorier angående konkurser, kassaflödesanalyser och redovisning. En stor genomgång av tidigare studier på området har legat till grund för analysen. I teorikapitlet återfinns också en intressentmodell som synliggör vilka intressentersom kan ha nytta av en kassaflödesanalys.</h1><h1>Studien visar att information från kassaflödesanalysen kan bidra vid prognostisering av framtida konkurser. Studien visar också att informationen från kassaflödesanalysen inte är överlägsen information från resultat- och balansräkningen. Författarna anser att generaliserbarheten i studien kan ifrågasättas men att studien trots allt ger en fingervisning av kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursförutsägelse och att studien kan ligga till grund för fortsatt forskning.</h1>

Sammanfattning Företag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs. Detta mynnar ut i vår problemformulering: · Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag? Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag. Studiens delsyften är att undersöka om en kassaflödesanalys ger bättre information än resultat- och balansräkningen samt att undersöka om den lagstiftande gränsen på vilka företag som ska omfattas av att upprätta en kassaflödesanalys är rimlig. Genom en kvantitativ metod, en positivistisk kunskapssyn och ett deduktiv angreppssätt, har vi upprättat kassaflödesanalyser på 20 små aktiebolag i Västerbotten. 10 konkursade bolag och 10 verksamma bolag. Kassaflödesanalyser gjordes fem år tillbaka i tiden och information från de två grupperna jämfördes sedan via logistisk regression. Vår teoretiska referensram grundar sig på teorier angående konkurser, kassaflödesanalyser och redovisning. En stor genomgång av tidigare studier på området har legat till grund för analysen. I teorikapitlet återfinns också en intressentmodell som synliggör vilka intressentersom kan ha nytta av en kassaflödesanalys. Studien visar att information från kassaflödesanalysen kan bidra vid prognostisering av framtida konkurser. Studien visar också att informationen från kassaflödesanalysen inte är överlägsen information från resultat- och balansräkningen. Författarna anser att generaliserbarheten i studien kan ifrågasättas men att studien trots allt ger en fingervisning av kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursförutsägelse och att studien kan ligga till grund för fortsatt forskning.

This thesis examines the statistical and economic performance of modeling and predicting equity index returns by application of various statistical models on a set of macroeconomic and financial variables. By combining linear principal component regression, vector autoregressive models, and LSTM neural networks, the authors find that while a majority of the models display high statistical significance, virtually none of them successfully outperform classic portfolio theory on efficient markets in terms of risk-adjusted returns. Several implications are also discussed based on the results. / Detta examensarbete undersöker den statistiska och ekonomiska prestationen i att modellera och prognostisera aktieindexavkastning via applikation av flertalet statistiska modeller på en datamängd bestående av makroekonomiska och finansiella variabler. Genom att kombinera linjär huvudkomponentsregression (principal component analysis), vektorautoregression och den återkopplande neurala nätverksmodellen LSTM finner författarna att även om majoriteten av modellerna påvisar hög statistisk signifikans så överpresterar praktiskt taget ingen av dem mot klassisk portföljteori på effektiva marknader, sett till riskjusterad avkastning. Flera implikationer diskuteras också baserat på resultaten