Flipped Classroom (flipp) is described in both school and scientific contexts as a new teaching method where the individual pupil and her active learning is placed at the center and where lesson time to a greater extent is used for discussion and laboratory work, while information gathering takes place outside lesson time via ICT. Flipp has in recent years become widely spread in Sweden, which is why it is interesting to investigate flipp in a Swedish context. This has so far been made to a very limited extent. This study aims to deepen the understanding of flipp as a teaching method as the method appears in the speech and actions of upper secondary school teachers who claim they use flipp when they teach. The study addresses three general issues. First, teachers' purposes with flipp are explored, second, the roles that emerge in flipped teaching is investigated and third, individualization in teaching where flipp is applied. The study is a case study based on interviews and observations with three upper secondary school teachers who flip their teaching. The study is based on social constructivist theory formation and Dewey's progressivist philosophy of education is the discussion partner in this study. Previous research suggests that in the development of flip, inspiration was drawn from pedagogical ideas from the early 1900s, which makes it advisable to discuss possible points of contact between flipp as expressed in the case study, and progressivism. Previous research presents flipp as a method for creating flexibility and individualization as well as a method that helps the teacher and students spend more time together for laboratory work and discussions. The teachers express that flipping helps the students to become active during lessons. Observations, however, show that there are significant problems with the students not preparing for the lesson to the extent that was expected, which will have negative consequences for the opportunities to work and discuss during lessons as intended. The study thus shows evidence that there is a discrepancy between the image that the teachers produce and the image of the flip that has been observed. / Denna licentiatuppsats handlar om hur gymnasielärare som flippar uppfattar och  tillämpar undervisningsmetoden. I studien undersöks vilka syften lärarna har med att flippa, vilka roller lärare och elever har när man flippar och i vilken mån flipp kan bidra till att individualisera undervisningen. Tre verksamma gymnasielärare har deltagit i studien och de har intervjuats och observerats vid flera tillfällen. Flipp beskrivs av lärarna som har deltagit i studien som en undervisningsmetod som kan bidra till att de kan göra undervisningen mera individualiserad och flexibel. Studien visar även att den omdisponering av tid, som flipp syftar till, innebär att lärare ger elever ansvar för att på egen hand arbeta med grundläggande kunskapsinhämtning, vilket i kombination med andra bärande element i flipp, kan missgynna elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Karen Stormats är verksam som lärarutbildare vid Högskolan Dalarna. Hon har tidigare erfarenhet av undervisning i historia och samhällskunskap på gymnasiet. Under tiden som forskarstuderande har Karen ingått i forskarskolan Skolnära, ett samarbete mellan Pedagogisk utveckling Dalarna (PUD), Högskolan Dalarna och Karlstads universitet.

<p>Arbetet bygger på ett ifrågasättande av synen på gymnasieskolans olika delar mellan åren 1965 och 1994 som idémässigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte är att problematisera denna syn utifrån ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, den första frågeställningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förändras under den undersöka tidsperioden. Den andra frågan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika ämnenas kursplaner under tidsperioden. Källmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att på så sätt utvinna de idéer som utrycks. Därefter används idealtyper för att kategorisera idéerna till dess utbildningsfilosofiska grund. Slutligen görs en jämförande analys för att analysera likheter och skillnader mellan de undersökta ämnenas kursplaner. Resultatet av analyserna visar på att det finns vissa gemensamma drag gällande utbildningsfilosofisk grund och utveckling under den behandlade tidsperioden, men att skillnaderna är fler än likheterna. En av de slutsatser man kan dra av resultatet är att gymnasieskolan under tidsperioden mellan åren 1965 och 1994 hade ett splittrat syfte. De olika ämnena byggde inte på samma utbildningsfilosofiska grund och därmed syftande ämnena till att påverka eleven på olika sätt.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Oregon, 2006. / Typescript. Includes vita and abstract. Includes bibliographical references (leaves 145-149). Also available for download via the World Wide Web; free to University of Oregon users.

Arbetet bygger på ett ifrågasättande av synen på gymnasieskolans olika delar mellan åren 1965 och 1994 som idémässigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte är att problematisera denna syn utifrån ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, den första frågeställningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förändras under den undersöka tidsperioden. Den andra frågan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika ämnenas kursplaner under tidsperioden. Källmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att på så sätt utvinna de idéer som utrycks. Därefter används idealtyper för att kategorisera idéerna till dess utbildningsfilosofiska grund. Slutligen görs en jämförande analys för att analysera likheter och skillnader mellan de undersökta ämnenas kursplaner. Resultatet av analyserna visar på att det finns vissa gemensamma drag gällande utbildningsfilosofisk grund och utveckling under den behandlade tidsperioden, men att skillnaderna är fler än likheterna. En av de slutsatser man kan dra av resultatet är att gymnasieskolan under tidsperioden mellan åren 1965 och 1994 hade ett splittrat syfte. De olika ämnena byggde inte på samma utbildningsfilosofiska grund och därmed syftande ämnena till att påverka eleven på olika sätt.

No description available.

James Harvey Robinson, Charles Austin Beard, John Dewey, and Herbert Croly are all founding members of the American Progressive Movement. However, a thorough understanding of their philosophy remains incomplete. Thus, this thesis attempts to investigate the intellectual foundations of these scholars by comparing their philosophy to Hegel's. Therefore, the object of this thesis is to demonstrate that Hegel's philosophy plays a major role in the formation of American Progressive thought---an understanding of Hegel's political thought helps one to better grasp the philosophy of the American Progressive movement. While Robinson, Beard, Dewey, and Croly have many intellectual influences, a close reading of Hegel's works and the writings of the Progressives teases out similarities between the two. However, Hegel's influence on the Progressives is not self-evident or unattenuated---in most cases Hegel's influence comes to the Progressives through sources other than his texts (e.g., instructors and mentors, readings, and personal relations). Thus, this thesis argues that American Progressive thought represents some variation on Hegelianism.

This dissertation examines how progressive era social scientists thought about African American workers and their place in the nation’s industrial past, present, and future.Progressives across the color line drew on a common discourse of industrial evolution that linked racial development with labor fitness. Evolutionary science merged with scientific management to create new taxonomies of racial labor fitness. I chart this process from turn of the century actuarial science which defined African Americans as a dying race, to wartime mental and physical testing that acknowledged the Negro as a vital -albeit inferior- part of the nation’s industrial workforce. During this period, African Americans struggled to prove their worth on the shop-floor, the battlefield, and the academy. This thesis contends that the modern Negro type- African Americans as objects of social scientific inquiry- which came of age in the post-World War Two era, was born in the draft boards, factories, trenches, hospitals, and university classrooms of the Progressive Era.

Thesis (Ph. D.)--University of California, Riverside, 2009. / Includes abstract. Available via ProQuest Digital Dissertations. Title from first page of PDF file (viewed March 24, 2010). Includes bibliographical references (p. 440-461). Also issued in print.

Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1969. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1969. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.