Mitt examensarbete har främst bestått av inhämtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsättningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med två skolor, i två olika Europeiska länder. Det viktigaste är att göra de olika momenten i rätt ordning. Till min hjälp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det här på sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhämtat informationen, har jag jobbat med att vår skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor. Allt från att förankra det hos arbetslaget och rektorn till att skriva idéskissen och söka samarbetspartner. Tanken är att du genom detta arbete ska få en överblick över hur du ska gå tillväga när du ska söka EU-bidrag, lite av en handledning.

IT-projekt bedrivs åt organisationer som har beställt det och förväntar sig ett lyckat utfall. Mendet händer att IT-projekt misslyckas. Vad som orsakar att ett IT-projekt misslyckas beror påprojektets karaktär. Majoriteten av de projekt som klassats misslyckat berör stora IT-projekt.Studier genomförs kring misslyckade stora IT-projekt eftersom stora misslyckade IT-projektslutar oftast med en kostsam nota. Däremot finns inte många studier rörande små IT-projekt.Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra små misslyckade IT-projekt för att komma fram tillvad som har orsakat att respektive IT-projekt fått ett misslyckat utfall. I denna uppsats har treundersökningsfrågor besvarats: U1 Vilken eller vilka orsaker bidrog till att var och en av defyra små IT-projekten misslyckats? U2: Finns det gemensamma orsaker mellan de fyra småIT-projekten som har misslyckats? U3: Hur kunde respektive IT-projekt fått ett mer lyckatutfall?Datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer där författaren har intervjuat fyrarespondenter.Följande faktorer kan ha orsakat att de fyra små IT-projekten fick ett misslyckat utfall. Bristeri projektgrupp, användarmedverkan, projektplan, krav och projektledare har haft påverkan påde fyra IT-projekten. Projekt B har orsakats av projektplan, projektledare, krav, projektgruppsamt användarmedverkan. Projekt A har orsakats av faktorn projektplan. Projekt C harmisslyckats på grund av krav. Projekt D har misslyckats på grund av projektplan. Detframkommer att faktorn krav är en gemensam orsak som går att identifiera både i stora och småIT-projekt.

Detta examensarbete syftar till att ta fram ett produktförslag för att utveckla en batteridriven omrörare som saknas på marknaden. Målet med projektet var att skapa en självverkande omrörare som underlättar arbetet i köket genom att effektivisera och förenkla matlagningen när det kommer till omrörning av livsmedel i kastruller och liknande. Produkten är utformad för att bidra till tidsbesparingar och förbättra den ergonomiska upplevelsen i köket. Genom att följa produktutvecklingsprocessen har fyra olika koncept utvecklats och utforskats. Efter en noggrann utvärdering valdes det mest lovande konceptet för att gå vidare med. Konceptet representerar vår vision om en innovativ och användarvänlig omrörare som kan revolutionera köksarbete. Fokus i projektet har varit att skapa en hållbar produkt som kombinerar funktionalitet, prestanda och enkel användning. Resultatet av detta examensarbete blev en självverkande omrörare som presenteras med illustrationer av CAD modelleringen och beskrivning av produkten. Moderna tekniker och material användes för att uppnå en hög kvalitet och lång livslängd på produkten. Med hjälp av datorbaserade applikationer har utseendet på produkten visualiserats för att ge en tydligare bild av dess estetiska egenskaper. Dessutom har vi beaktat miljöaspekter genom att minimera energiförbrukningen och säkerställa en effektiv användning av batteriet. / This thesis aims to produce a product proposal to develop a battery-powered stirrer, which at this time is unavailable on the market. The goal of the project is to create an automatic self-acting stirrer that facilitates work in the kitchen by streamlining and simplifying cooking when it comes to stirring food in pots and the like. The product is designed to contribute to time saving and improve the ergonomic experience in the kitchen. By following the product development process, four different concepts were developed and explored. After careful evaluation, we chose the most promising concept to move forward with. The concept represents our vision of an innovative and user-friendly mixer that can revolutionize kitchen work. The focus of the project has been to create a sustainable product that combines functionality, performance and ease of use. The result of this thesis was a self-acting stirrer which is presented with illustrations of CAD modeling and description of the product. Modern techniques and materials were used to achieve a high quality and sustainable product. With the help of specified computer applications, the appearance of the product has been visualized to give a clearer picture of its aesthetic properties. In addition, we have considered environmental aspects by minimizing energy consumption and ensuring efficient use of the battery.

Purpose: the differences between projection and actual results are very common in most of the construction projects. The problems that seem to be most common appears in projection, communication, planning and documents but there are as well smaller areas to find in the study. The aim of the study is to investigate what differences can be found between the theoretical and actual time schedule and the problems that can appear in the construction industry. Method: The study is based on a literature study, two interviews and two case studies. The literature study gives an understanding of what has to be in consideration when planning a project. Detailed information about all the aspects gives a good base for the study. Two people that works with building planning were interviewed to give some better insight. First some general questions about building planning were asked to give a better understanding of the subject. Then questions were asked about the specific projects and what results they had. The case studies consist of two projects, one of them being “Nationalmuseet” and the other “Kulturhuset Stadsteatern”. Documentation about the projects were examined to evaluate the procedure and outcome. The projects were used to compare with the results from the interviews to see if there was any connection. Results: the project is presented by responses from both of the preformed interviews. Respondents describes the challenges with the design process and what kind of problems that often occurs during projects. The questions are asked regarding their design process and thoughts about time pressure, the use of programs as well as preferred forms of contracting. The interviews also provide an insight into how experience feedback and improvements addressed within the company. Conclusions: from the own study, most conclusions could be drawn regarding which factors influences the projection, what are the differences between the theoretical and actual result and how these differences can be reduced. With the help of the interview study, conclusions could be made based on experience and knowledge of which problem areas are common for construction industry at present.

Inom stora infrastrukturprojekt finns det en risk att saker inte går enligt plan. Detta kan bero på oförutsedda händelser och kan resultera i överskriden budget och/eller tidplan. Dessa oförutsedda händelser kan vara allt ifrån att det saknas ett godkännande att få påbörja ett bygge, till att vädret påverkar planerna. Denna rapport syftar till att undersöka de interorganisatoriska processerna i ett infrastrukturprojekt med fokus på samverkan, beslutsfattande och konsekvenser. Undersökningen baseras på tre frågeställningar kring detta. Det infrastrukturprojekt som valts att studeras i denna rapport är Program Roslagsbanans Utbyggnad (RBU). Rapporten är baserad på en litteraturstudie samt en empirisk studie. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att bygga upp den teoretiska referensramen för arbetet. Här undersöktes allmän organisationsstruktur och beslutsprocesser i infrastrukturprojekt samt hur man kan optimera arbetssätten för att säkra kvaliteten i stora projekt. Vidare utfördes en kvalitativ semistrukturerad empirisk undersökning med fyra respondenter. Två respondenter är anställda inom beställarorganisationen och två är anställda av ett av de företag som anlitats som entreprenör inom ramen för projektet. Det empiriska resultatet jämfördes därefter kritiskt med teorin. Empirin visar att organisationen är strukturerad så att Landstingsfullmäktige, som består av politiker, fattar beslut. Under dem finns sponsor/sektionschef. Sedan finns en programledare och en biträdande programledare som var för sig ansvarar för en del av alla projekt och dess projektledare. Sponsorn ansvarar för alla beslut inom programmet och ändringar i budget går tillbaka till Landstingsfullmäktige för nytt beslut. Entreprenören, vars roll och rättigheter regleras främst genom kontrakt med beställaren, kommer in i projektet via upphandling först när genomförande fasen ska påbörjas. Vid planering av projekt som Program Roslagsbanans Utbyggnad görs en riskanalys vilket innebär att man lyfter alla risker och utifrån detta gör en åtgärdsplan och sätter en så kallad riskpeng som är ett extra utrymme i avtalet med entreprenören för att täcka eventuella extra kostnader. Det förekommer alltid förändringar och inom just Program Roslagsbanans Utbyggnad finns det ganska små marginaler då en överskriden tidplan kan innebära stora kostnader och påverkan på samhället i övrigt. Både entreprenör och beställare ser samma risker och har samma mål men olika syn på vilken som är den bästa och mest effektiva vägen dit. Gällande förberedelser för händelser som inträffar utanför planerad projektplan så arbetar man till stor del förebyggande, men det förekommer även situationer som inte går att förbereda sig för. För andra typer av händelser som inte omfattas av förberedande åtgärder krävs ibland nya beslut längs vägen. Dessa fattas av projektledaren som efter bästa förmåga anpassar sitt arbete och gör det bästa som går efter de förutsättningar som hen har att arbeta med. Med större infrastrukturprojekt, som Program Roslagsbanans Utbyggnad innefattar, förenklar det processen märkbart att som beställare ha stor insyn i de arbeten som utförs. / In large infrastructure projects, there is a risk that things will not go according to plan. This may be due to unforeseen events and may result in exceeding budget and/or time plan. These unforeseen events can be for example a lack of approval to start a construction, or the weather affecting the plans. This report aims to examine the inter-organizational processes in an infrastructure project with a focus on collaboration, decision making and consequences. The report is based on three questions around this. The infrastructure project chosen to study in this report is Program Roslagsbanans Utbyggnad (RBU). The report is based on a literature study and an empirical study. Initially, a literature study was conducted to build up the theoretical frame of reference for the work. Here, the general organizational structure and decision-making processes in infrastructure projects were examined, as well as how to optimize working methods to ensure quality in large projects. Furthermore, a qualitative semi-structured empirical study was conducted with four respondents. Two respondents are employed within the customer organization and two are employed by one of the companies hired as a contractor within the program. The empirical result was then critically compared with the theory. The empirical study shows that the organization is structured so that the Landstingsfullmäktige makes decisions. Under them is a sponsor/a department head. Then there is a program manager and a subsidiary program manager who are individually responsible for some of the projects. All project managers for each individual project respond to them. The sponsor is responsible for all decisions within the program and changes in the budget go back to the board for a new decision. The entrepreneur, whose rights are regulated primarily through contracts with the customer organization, enters the project via procurement only when the implementation phase is to begin. When planning projects such as Program Roslagsbanans Utbyggnad, a risk analysis is performed, which means that all risks are highlighted and based on this, an action plan is made and a so-called riskpeng is set. Riskpeng is a way of calculating for extra costs in advance in case of the work exceeding budget. There are always changes and within Program Roslagsbanans Utbyggnad there are quite small margins as an exceeded time plan can mean large costs and impact on society in general. Both contractor and customer organization see the same risks and have the same goals but they have different views on which the best and most effective way is to reach them. Regarding preparations for events that occur outside the planned project plan, work is largely done preventively, but there are also situations that could not be prepared for. For other types of events thatare not covered by preparatory measures, new decisions are sometimes required along the way. These are made by the project manager who, to the best of its ability, adapts the work and does the best possible according to the conditions the project manager has to work with. With major infrastructure projects such as Program Roslagsbanans Utbyggnad, it significantly simplifies the process if the customer has insight into the work that is performed.