Möbeldesign, d.v.s. en möbels utseende, är betydelsefullt av flera anledningar. Det är därför vanligt förekommande med s.k. efterbildning. Hur mycket en formgivare får inspireras av föregångare och därmed hur rättsligt skyddad en möbel är mot efterbildning har argumenterats vara ett av immaterialrättens mest svårlösta problem. Uppsatsen utreder vilket skydd en möbel ges mot efterbildning genom upphovsrätten, mönsterrätten och gemenskapsformgivningen. Dessutom undersöks om dagens rättsliga skydd är anpassat till möbeldesignföretagens behov. För att kunna utreda vilket rättsligt skydd en möbel har mot efterbildningar måste först utredas vilka möbler som är ”skyddsbara”. Avgörande för mönsterrätten och gemenskapsformgivningen är huruvida möbeln anses som ny och särpräglad. Avgörande för upphovsrätten är verkshöjd, vilket innebär att möbeln ska ha en utseendemässig distans från föregångarna. Det får anses att det är svårare för en möbel att uppnå verkshöjd än vad det är för samma möbel att anses som ny och särpräglad. Bedömningen av skyddsbarhet är idag inte den viktiga utan istället är bedömningen av skyddsomfånget som är den viktiga. Bedömningen av skyddsomfånget är direkt avgörande för vilket skydd en möbel ges mot efterbildningar. Skyddsomfånget skiljer sig från möbel till möbel och från skydd till skydd. Den oregistrerade gemenskapsformgivningen ger endast skydd mot direkta efterbildningar. Mönsterrätten och den registrerade gemenskapsformgivningen kräver dock inte att det är fråga om direkta efterbildningar. Rättsligt skydd ges gentemot alla andra möbler som inte ger en kunnig användare ett skiljaktigt helhetsintryck. Upphovsrätten kan ge skydd mot möbler som ger ett påfallande likt helhetsintryck. Det är svårt att bestämma en möbels rättsliga skyddsomfång. Bedömningarna är komplexa och en avvägning måste göras mellan å ena sidan formgivarens skyddsbehov, å andra sidan samhällets intresse av effektiv konkurrens och produktutveckling. Detta får anses som immaterialrättens största svårighet. Möbeldesignföretagens önskemål om att förenkla skyddet, är därför svårt att tillgodose. Om en förenkling sker kan de avvägningar som måste göras bli felaktiga, vilket inte kan anses lämpligt. Möbeldesignföretagens andra önskemål, att möbler ges ett brett skydd, kan dock vara möjligt att tillfredsställa. Om kravet på verkshöjd skärps kan upphovsrätten ge möbeldesign ett bredare skyddsomfång.

Behavioral economics is widely recognized as a rising field in economics, one whose discoveries and implications are not yet completed or understood. At the same time, economic theory plays an enormous role in our governmental and legal system. In particular, the Coase Theorem and its implications have affected nearly every area in the field of law and economics. This paper proposes a experimental test of Coasean bargaining in situations using two competitive players whose payoffs depend on minimizing their costs of mitigating the externality. A rational player’s action can be predicted ahead of time, and the rationality of the game’s outcome can be objectively measured. If behavioral effects found in consumer goods situations by other experimenters carry over to competitive business situations, then a substantial review of law regarding such situations is in order.

För att en uppfinning ska anses vara patenterbar uppställer artikel 52(1) EPC fyra rekvisit. Det ska vara en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. Uppfinningsrekvisitet finns inte definierat i EPC utan har utvecklats genom praxis. För att en uppfinning ska anses vara en patenterbar uppfinning ska den ha teknisk karaktär. Vad som utgör teknisk karaktär har även det utvecklats genom praxis. En patenterbar uppfinning ska avse den tekniska ämnessfären. Detta kommer till uttryck i artikel 52(2) EPC som genom en inte uttömmande lista definierar vad som inte ska anses vara en uppfinning. Det framgår av artikel 52(2)(c) och (3) EPC att datorprogram ”som sådana” inte är patenterbara uppfinningar. Trots det kan vissa datorprogramrelaterade uppfinningar patenteras. Syftet med denna uppsats är att redogöra för EPO:s utveckling av patent på datorprogram och mer specifikt hur kravet på teknisk karaktär har förändrats för att avgöra om uppfinningsrekvisitet i artikel 52(1) EPC är uppfyllt. Bedömningen av teknisk karaktär för bedömningen av uppfinningsrekvisitet i artikel 52(2) EPC har utvecklats från en bedömning av det tekniska bidraget i VICOM-målet till att bedöma ytterligare teknisk effekt, tekniska medel och fysiska ting i IBM-målet, Pension Benefit-målet och Hitachi-målet. Denna utveckling har inte medfört någon minskning av kravet på teknisk karaktär, utan har gjort uppfinningsbegreppet bredare med anledning av den utveckling som skett på området och på så vis anses flera uppfinningar ha teknisk karaktär. Effekten av utvecklingen i praxis är att det anses viktigare att bedöma kravet på uppfinningshöjd. Kravet på uppfinningshöjd är speciellt viktigt inom tekniska områden med en snabb utveckling eftersom det annars finns en stor risk att utvecklingen blockeras. / For an invention to patentable, article 52(1) EPC require four criteria to be fulfilled. It should be an invention, that is new, involve an inventive step and is susceptible of industrial application. The criteria of invention is not defined in the EPC, but has been developed through case law. An invention need to have technical character for it to be patentable. What constitutes technical character has also been defined through case law. A patentable invention should be in the field of technology. This is expressed in article 52(2) EPC which defines what should not be seen as an invention. Article 52(2)(c) and (3) EPC states that a program for computers as such is not a patentable invention. The purpose with this thesis is to analyze the EPO case law on programs for computers and more specifically how the concept of technical character has changed. The assessment of technical character required for a patentable invention has developed from assessing the technical contribution in VICOM to assessing further technical effect, technical means and physical products in IBM, Pension Benefit Systems and Hitachi. The development has not meant any decrease in assessing technical character, but instead made the criteria of invention broader because of the development in the field of computer programs. The effect of the case law development has meant a shift from assessing invention to assessing inventive step. The criterion for inventive step is especially important in fields where technical development moves rapidly, otherwise there is a risk of blocking development.

With the advent of the EULIS project, the purpose of which was the unification of national real property registers, it is particularly interesting to study the differences between European legal systems in respect of real property registry law. This thesis compares Sweden and the Civil law system with Ireland and the Common law system. The purpose of this comparison is to illustrate the complications that might arise in transactions between different systems, and it will argue that future cooperation will benefit from being subject to one unified European Real Property Law. Sweden and Ireland differ in their definition of real property and land. Whereas the Swedish legislature defines land as a unit of earth surface that is registered in the Real Property Register, the Irish definition is broader and more abstract. This can cause confusion as to what is really purchased when a buyer from one country wishes to operate within the other. Both systems emphasise the necessity of form, not only in the actual purchase but also when registering the sale. Whereas registering the sale gives right of ownership over previous buyers, it is sufficient to present a contract of sale to establish right of ownership over any third party who might have a claim towards the seller. Registering the property also serves the purpose of having the transaction recognised by the state. The Irish system, however, has two systems of registration, where only one grants the buyer such recognition. This double registration system creates confusion for foreign actors on the Irish property market. EULIS has been developed to provide a single register to facilitate cross-border purchases. As of today it is simply a merged database consisting of information provided by each national real property register. As a consequence, units of property defined according to different legal definitions are presented as if they were similar, which might cause confusion. We propose that EULIS be accompanied by a single code of European real property law to avoid unnecessary bureaucracy and misunderstanding.

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förändra synen på patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen på den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förändringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock ännu inte blivit verklighet.Svensk patenträtt har över tiden kommit att närma sig den europeiska, vilket är ettexempel på det arbete som pågår inom Europa. Inom den svenska rätten är Patentlagenav stor betydelse då internationella avtalsbestämmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan länge är det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patenträtten. I slutetav år 2009 nåddes en politisk överenskommelse gällande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i något nytt patent eller någon ny patentdomstol är dockännu oklart. Bland annat väntas ett avgörande från EG-domstolen.Det har argumenterats för att ett nytt patentsystem skulle kunna innebära ett merkostnadseffektivt och smidigt patentsystem inom EU. Samtidigt försvåras fråganslösning av de många olika viljor som finns då ett så övergripande samarbete är förhanden. Språkliga problem har varit betydande och komplicerat debatten.Vilka för- och nackdelar som skulle kunna följa av ett nytt patentsystem behandlasi denna uppsats för att svara på frågan om det verkligen behövs ett gemensamtpatentsystem inom EU. Trots de svårigheter som omgärdar frågan ställer sigmånga av de europeiska länderna positivt till ett ökat samarbete. Exakt hur dettasamarbete ska se ut har dock varit den stora frågan.Enligt min uppfattning finns det behov av ytterligare samarbete och fler förbättringarinom den europeiska patenträtten.

Upphovsrätten har den senaste tiden varit ett av de mest omdiskuterade juridiska områdena. Dagens lagstiftning ger upphovsmäns prestationer skydd under hela upphovsmannens livstid plus i ytterligare 70 år medan en utövande musikers prestation endast skyddas i 50 år. En utövande musiker har således inte samma starka skydd som en upphovsman. EU-kommissionen har emellertid lagt fram ett förslag på förändring av de regler som omfattar just de utövande musikerna. Syftet med denna uppsats är att diskutera om det finns ett behov av ett utökat skydd för utövande musiker. Vidare kommer vi att diskutera huruvida förslaget är en lämplig lösning för att uppnå ett starkare skydd för de utövande musikernas förevigade prestationer.

Intellectual Property Protection is been understood in this paper as IP laws and enforcement of these laws in order to protect intellectual property rights. The goal of this research work is to understand how Swedish companies view issues regarding to Intellectual Property Protection (IPP) and how it influences a foreign company?s market entry mode. In order to achieve this objective, the Nigerian market situation and its? laws that govern IPP will be used to analyzed this issue. This paper argues that IPP is an important factor that influences a company?s entry mode and this argument finds IP laws and enforcement as two variables that influence the market while the market situation influences the foreign company. In carrying out this research literature was reviewed and interviews carried out. The research methodology section has presented a qualitative research and explains the nature of the interview stages that have been used to achieve the goals concerning the findings of the empirical data. A qualitative method was adopted by carrying out in-depth semi-structured interviews. The empirical data collected from the investigation were gathered and analyzed based on the research questions. The findings show that IPP of a host market influences a potential foreign company through the market situation that is also influenced by IP laws and enforcement. The outcome of these findings argues that the Swedish companies that were interviewed in this research will enter the Nigerian market through an intermediary mode. This has been based on the current IPP system of Nigerian.

<p>Recently, the potential conflict between intellectual property law and competition law within the European Union has become political as many of the Member States see the economic Holy Grail through the so called knowledge economy, an economy to which intellectual property is inextricable linked.</p><p>The general rule in EC-law is that a holder of an intellectual property right is not obliged to license the use of that right to others. However, the law can intervene in certain specific circumstances, forcing an owner to license his right. Remedies of this kind are called compulsory licenses and have as their purpose to work as a safety valve, hindering the possible abuse of the exclusiveness following an IPR.</p><p>An analysis of the EC Commission’s Microsoft Decision reveals that the Decision is inconsistent with settled case law from the European Court of Justice in a number of respects. The Decision is unclear and it will be difficult, close to impossible to predict how this approach will be applied in future cases.</p><p>The Decision taken by the Commission in Microsoft states a new legal and economic policy for Europe, a paradigm applying a new standard on when a compulsory license could be ordered. The analysis show that this paradigm represent a considerable loosening of the circumstances when a remedy of a compulsory license could be ordered</p><p>and, as a consequence, introduces a considerable degree of legal uncertainty. This uncertainty can have a substantial effect on innovations by market leaders around the whole world who market their products in Europe.</p>

<p>Möbeldesign, d.v.s. en möbels utseende, är betydelsefullt av flera anledningar. Det är därför vanligt förekommande med s.k. efterbildning. Hur mycket en formgivare får inspireras av föregångare och därmed hur rättsligt skyddad en möbel är mot efterbildning har argumenterats vara ett av immaterialrättens mest svårlösta problem. Uppsatsen utreder vilket skydd en möbel ges mot efterbildning genom upphovsrätten, mönsterrätten och gemenskapsformgivningen. Dessutom undersöks om dagens rättsliga skydd är anpassat till möbeldesignföretagens behov.</p><p>För att kunna utreda vilket rättsligt skydd en möbel har mot efterbildningar måste först utredas vilka möbler som är ”skyddsbara”. Avgörande för mönsterrätten och gemenskapsformgivningen är huruvida möbeln anses som ny och särpräglad. Avgörande för upphovsrätten är verkshöjd, vilket innebär att möbeln ska ha en utseendemässig distans från föregångarna. Det får anses att det är svårare för en möbel att uppnå verkshöjd än vad det är för samma möbel att anses som ny och särpräglad. Bedömningen av skyddsbarhet är idag inte den viktiga utan istället är bedömningen av skyddsomfånget som är den viktiga.</p><p>Bedömningen av skyddsomfånget är direkt avgörande för vilket skydd en möbel ges mot efterbildningar. Skyddsomfånget skiljer sig från möbel till möbel och från skydd till skydd. Den oregistrerade gemenskapsformgivningen ger endast skydd mot direkta efterbildningar. Mönsterrätten och den registrerade gemenskapsformgivningen kräver dock inte att det är fråga om direkta efterbildningar. Rättsligt skydd ges gentemot alla andra möbler som inte ger en kunnig användare ett skiljaktigt helhetsintryck. Upphovsrätten kan ge skydd mot möbler som ger ett påfallande likt helhetsintryck. Det är svårt att bestämma en möbels rättsliga skyddsomfång.</p><p>Bedömningarna är komplexa och en avvägning måste göras mellan å ena sidan formgivarens skyddsbehov, å andra sidan samhällets intresse av effektiv konkurrens och produktutveckling. Detta får anses som immaterialrättens största svårighet. Möbeldesignföretagens önskemål om att förenkla skyddet, är därför svårt att tillgodose. Om en förenkling sker kan de avvägningar som måste göras bli felaktiga, vilket inte kan anses lämpligt. Möbeldesignföretagens andra önskemål, att möbler ges ett brett skydd, kan dock vara möjligt att tillfredsställa. Om kravet på verkshöjd skärps kan upphovsrätten ge möbeldesign ett bredare skyddsomfång.</p>

<p>Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förändra synen på patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen på den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förändringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock ännu inte blivit verklighet.Svensk patenträtt har över tiden kommit att närma sig den europeiska, vilket är ettexempel på det arbete som pågår inom Europa. Inom den svenska rätten är Patentlagenav stor betydelse då internationella avtalsbestämmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan länge är det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patenträtten. I slutetav år 2009 nåddes en politisk överenskommelse gällande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i något nytt patent eller någon ny patentdomstol är dockännu oklart. Bland annat väntas ett avgörande från EG-domstolen.Det har argumenterats för att ett nytt patentsystem skulle kunna innebära ett merkostnadseffektivt och smidigt patentsystem inom EU. Samtidigt försvåras fråganslösning av de många olika viljor som finns då ett så övergripande samarbete är förhanden. Språkliga problem har varit betydande och komplicerat debatten.Vilka för- och nackdelar som skulle kunna följa av ett nytt patentsystem behandlasi denna uppsats för att svara på frågan om det verkligen behövs ett gemensamtpatentsystem inom EU. Trots de svårigheter som omgärdar frågan ställer sigmånga av de europeiska länderna positivt till ett ökat samarbete. Exakt hur dettasamarbete ska se ut har dock varit den stora frågan.Enligt min uppfattning finns det behov av ytterligare samarbete och fler förbättringarinom den europeiska patenträtten.</p>