En komplikation efter öppen prostatektomi vid prostatacancer är erektil dysfunktion. En vanlig reaktion vid förlust av potens är skuldkänsla, nedstämdhet och nedsatt känsla av manlighet. Männen upplever därmed att deras hälsa och livskvalitet påverkas negativt. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Nio artiklar valdes ut för granskning. Resultatet delades in i teman: viljan att leva, rädsla för att misslyckas, männens syn på sig själv och männens upplevelser av sexuella relationer. Resultatet visade att erektil dysfunktion påverkar männen djupgående genom att de såg på sig själva och andra på ett nytt sätt. Männen uttryckte känsla av kluvenhet och upplevelsen av att vara en förändrad man medförde frustration och en känsla av förändrad självbild. Rädsla för sexuellt umgänge med kvinnor och vetskapen att de förlorat sexuella kapaciteter fick männen att känna att de förlorat sin manlighet och de upplevde sig mindre värda. Vidare forskning är av stor vikt inom detta ämnesområde för att få en djupare förståelse för mäns upplevelser av erektil dysfunktion.

<p>En komplikation efter öppen prostatektomi vid prostatacancer är erektil dysfunktion. En vanlig reaktion vid förlust av potens är skuldkänsla, nedstämdhet och nedsatt känsla av manlighet. Männen upplever därmed att deras hälsa och livskvalitet påverkas negativt. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Nio artiklar valdes ut för granskning. Resultatet delades in i teman: viljan att leva, rädsla för att misslyckas, männens syn på sig själv och männens upplevelser av sexuella relationer. Resultatet visade att erektil dysfunktion påverkar männen djupgående genom att de såg på sig själva och andra på ett nytt sätt. Männen uttryckte känsla av kluvenhet och upplevelsen av att vara en förändrad man medförde frustration och en känsla av förändrad självbild. Rädsla för sexuellt umgänge med kvinnor och vetskapen att de förlorat sexuella kapaciteter fick männen att känna att de förlorat sin manlighet och de upplevde sig mindre värda. Vidare forskning är av stor vikt inom detta ämnesområde för att få en djupare förståelse för mäns upplevelser av erektil dysfunktion.</p>

Bakgrund: Prostatan hos en människa är en valnötsstor körtel som sitter på undersidan av urinblåsan. Radikal prostatektomi är en vanlig behandling för prostatacancer där prostatan, omgivande vävnader, bit av urinröret och sädesblåsor tas bort samt nervtrådar kan skadas eller tas bort under operationen. Biverkningar som patienter upplever är urininkontinens och sexuella problem. Sjuksköterskan har en viktig roll i informationsutbytet med patienten och mellan de olika yrkeskategorierna och patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva patientens upplevelser av informationen från sjuksköterskan i samband med radikal prostatektomi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt och baserades på sju kvalitativa studier. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmetod.  Resultat: Resultatet av analysen visade på en huvudkategori; Informationsbrist med subkategorierna; Information vid fel tidpunkt, Kvalitet på information samt Konsekvens av informationsbrist. Slutsats: Studiens övergripande slutsats visade på informationsbrist som handlar om att informationskvaliteten var otillräcklig eller tidpunkten som den delgivits varit felaktig. Anledningen kan vara att patienten inte engagerar sig i sin vård och/eller att sjuksköterskan har kunskapsbegränsningar eller tidsbrist.

Bakgrund: Radikal prostatektomi (RP) är en av behandlingsmetoderna vid prostatacancer. Det innebär att prostatan opereras bort och i samband med denna operation kan nerverna som används för att bibehålla eller kunna få erektion förstöras. Detta upplevs olika för män och kan bli ett psykiskt problem.  Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av intimitet efter en radikal prostatektomi.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats.  Resultat: Mäns upplevelser efter genomgången RP är varierande. Resultatet presenteras i tre kategorier som är Fysiska begränsningar, Psykiska symtom och Stöd från vården och närstående.  Slutsats: Män som genomgått en RP drabbas både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att denna behandlingsmetod blir mer uppmärksammad då det är en av det vanligaste behandlingsmetoderna vid prostatacancer. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att skapa förståelse för hur män som genomgått en RP upplever sin situation och hur de kan erbjudas stöd på bäst sätt. Nyckelord: Erektil dysfunktion, Intimitet, Prostatacancer, Radikal Prostatektomi, Upplevelse, Urindysfunktion

BAKGRUND: Prostatacancer (PCa) är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Efter kirurgisk behandling, radikal prostatektomi (RP), drabbas många av urininkontinens och sexuella besvär. Studier på kvinnor visar att urininkontinens påverkar sexuell lust men det finns få liknande studier bland män. SYFTE: Syftet med studien är att jämföra självskattad sexuell lust bland män med och utan inkontinens, ett år efter RP. METOD: Denna kvantitativa tvärsnittstudie utgår från enkätmaterial insamlat i en pågående prospektiv studie. Data insamlat bland 1751 män, ett år efter RP, har analyserats och jämförts mellan två grupper (fall-kontrollstudie). RESULTAT: Resultatet visar att män med urininkontinens skattar lägre sexuell lust, ett år efter RP, än män utan urininkontinens samt att de i högre grad beskriver tanken på ett fortsatt liv med sina sexualproblem med negativa begrepp. KONKLUSION: Män som genomgått RP, och i synnerhet de som har urininkontinens, har nedsättningar i sexuallivet. Sjuksköterskan bör uppmärksamma och ge tid till samtal om påverkan på sexuallivet efter RP, med både patient och partner. Ökad kunskap inom området bidrar till ökad förståelse, och behövs för att sjuksköterskor ska kunna hjälpa dessa patienter. Nedsatt sexuell lust hos män är ett outforskat område och vidare forskning behövs. / BACKGROUND: Prostate cancer (PCa) is the most common form of cancer among Swedish men. Urinary incontinence and sexual dysfunction are two side effects that many men experience after surgery, radical prostatectomy (RP). Previous studies show that urinary incontinence has negative effects on women’s sexual desire. Few similar studies concern men. AIM: The aim of the study is to compare self-reported sexual desire among men with and without urinary incontinence, one year post-surgical treatment (RP). METHOD: This quantitative, cross-sectional study is based on a self-reported survey from an ongoing prospective study. Data collected from 1751 men, one year post-treatment, have been analyzed and compared between two groups (case-control study). RESULT: The result shows that men with urinary incontinence after RP have less sexual desire than men without urinary incontinence. These men are also less satisfied with the idea of spending the rest of their lives with their sexual problems. CONCLUSION: Men that have undergone RP, especially the ones who have urinary incontinence, experience sexual dysfunction. Nurses need to acknowledge and initiate dialogues with patients and their partners about effects on sexual life after RP. Research concerning men’s sexual desire will help nurses’ knowledge and ability to discuss sexual problems. More studies about men’s reduced sexual desire are necessary.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige där det finns olika behandlingsalternativ. Behandlingarna medför olika biverkningar och effekter för männen. Under behandlingen är det oftast en sjuksköterska männen träffar innan, under och efter behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av livskvalitet under behandling av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt av aktuell forskning med kvalitativ och kvantitativ ansats där 12 artiklar har analyserats. Resultat: Många män upplevde en förändrad livsrytm och att det var viktigt att försöka leva så normalt och hälsosamt som möjligt. Männen upplevde förändringar av kroppen vilket ledde till att en del män kände skam och upplevde sig mindre manliga. Männen upplevde en förändrad syn på livet. Flera av männen upplevde att relationen till deras partner kunde bli påverkad både positivt och negativt. För att kunna hantera sjukdomen upplevde männen att det var viktigt med stöd och information från sjukvården för att behålla sin livskvalitet. Konklusion: Studien visar att män under behandling av prostatacancer upplever flera olika förändringar som påverkar deras livskvalitet. Män upplever en förändrad livsrytm, en förändring av kroppen, en förändrad syn på livet, ett förändrat samliv och ett behov av information och stöd från sjukvården. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kunskap om förändringarna för att kunna vara ett stöd för patienten och därmed minska lidande.

Mäns upplevelser efter genomförd prostatektomi till följd av prostatacancer  En litteraturstudie  Abstrakt  Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige som oftast behandlas med prostatektomi, vilket innebär att prostatakörteln avlägsnas. Prevalensen väntas öka vilket innebär att fler män kommer att komma i kontakt med sjukvården. Studier har visat att det finns stora brister i omvårdnaden och anledningen till detta är bristen på adekvat information.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser efter genomförd prostatektomi till följd av prostatacancer.  Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie där nio artiklar med kvalitativ ansats användes. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Artikelsökningarna utfördes i CINAHL och PubMed.  Resultat: Komplikationer, bristande information och otillfredsställande uppföljning var brister som männen upplevde orsakade både ett kroppsligt och själsligt lidande samt en minskad tillit till vårdpersonalen. Trots bristerna upplevde männen tacksamhet över att ha överlevt och att stödet som de fått var betydelsefullt. Relaterat till bristerna uttryckte männen även en önskan om att hjälpa andra.  Konklusion: Utifrån bristerna som männen upplevde kan vårdpersonal ses som en orsak till lidande, men också som ett hopp i den rådande situationen. Relaterat till detta kan en ökad förståelse leda till en förbättrad omvårdnad. / Men’s experiences after completed prostatectomy due to prostate cancer A literature study Abstract Background: Prostate cancer is the most common cancer among men in Sweden and is often treated with prostatectomy. The prevalence is expected to increase, which means that more men will be forced to seek healthcare. Studies have shown that major shortcomings exist in the care and the reason is the lack of adequate information. Aim: To illustrate men´s experiences after completed prostatectomy due to prostate cancer. Method: A literature study based on nine articles with a qualitative approach. The articles quality was reviewed, analyzed and compiled into a result.The article searches were conducted in CINAHL and PubMed. Results: Complications, lack of information and inadequate follow-ups caused men both physical and mental suffering, and reduced reliance on caregivers. Despite the shortcomings, men experienced gratitude for having survived and that the support they received was important. Related to the shortcomings men expressed their desire to help others. Conclusion: Based on the shortcomings that the men experienced, health professionals can be seen as a cause of suffering, but also as a hope in the current situation. Related to this, better understanding can lead to improved care.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning. Fjorton artiklar togs fram till studien med hjälp av databasen Cinahl. Alla inkluderade artiklar hade någon form av etiskt ställningstagande. Kategorier som skapades var: fysiska faktorer, psykologiska faktorer och sociala faktorer. Resultatet visar att fysiska, psykologiska och sociala faktorer kan försämras efter en prostatektomi och kan påverka männens livskvalitet. Slutsatserna var att främst urinfunktionen och den sexuella förmågan försämras vid en prostatektomi. Studien ger kunskaper till omvårdnadspersonal om hur en prostatektomi kan påverka patientens livskvalitet för att de på så vis ska kunna ge ett bättre bemötande till denna patientgrupp. Omvårdnadspersonal bör undervisa och informera patienten om troliga sidoeffekter en prostatektomi kan medföra innan behandlingen påbörjats. / Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and can be treated with a prostatectomy where the prostate is surgically removed. This operation entails risks for side effects which may affect the man's quality of life. There are several different instruments to measure quality of life. The aim was to describe the factors that can affect quality of life in men with prostate cancer who have undergone prostatectomy. The method was a literature study based on a quantitative approach. Fourteen articles for the study were found using the Cinahl database. All included articles had some sort of ethical stance. Categories that were created were: physical factors, psychological factors and social factors. The results indicate that the physical, psychological and social factors diminish after a prostatectomy, and thus affect the quality of life. The conclusions were that mainly the urinary function and the sexual ability declines at a prostatectomy. The study provides knowledge to nursing staff about how a prostatectomy may affect the patient's quality of life to be able to give a better treatment to this population. Nursing staff should educate and inform the patient of likely side-impact a prostatectomy can cause before beginning treatment.

Syfte: Syftet var att beskriva hur män upplever att de påverkats av miktionsproblem och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med tio vetenskapliga studier. Resultat: Upplevelsen av förlorad kontroll vid miktionsproblem var det som främst påverkade männen samt medförde att det sociala livet blev lidande. Männen beskrev hur de var tvungna att planera inför olika sociala tillställningar, vilket upplevdes som stressande och ångestfyllt. Det framkom också att männen oroade sig för urinläckage, stark odör och upplevde möten med oförstående människor som frustrerande. Erektil dysfunktion var den vanligaste komplikationen efter behandling, men miktionsproblem var det som orsakade mest besvär. Det upplevdes som att männen förlorat sin självständighet. Det framkom även att erektil dysfunktion upplevdes av vissa män som den komplikation som gav störst besvär. Erektil dysfunktion påverkade männen och var mycket svårt att hantera. Det var svårt att finna en acceptans för att den erektila dysfunktion kunde vara bestående. Många av männen beskrev att en viktig del i deras liv förlorats, en del av deras maskulinitet. De kände sig ofullständiga och det fanns en rädsla för att förlora sin partner. Slutsats: Studier visar att erektil dysfunktion och miktionsproblem i samband med radikal prostatektomi ger upphov till stress, oro, ångest samt en känsla av ofullständighet.

<p>Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning. Fjorton artiklar togs fram till studien med hjälp av databasen Cinahl. Alla inkluderade artiklar hade någon form av etiskt ställningstagande. Kategorier som skapades var: fysiska faktorer, psykologiska faktorer och sociala faktorer. Resultatet visar att fysiska, psykologiska och sociala faktorer kan försämras efter en prostatektomi och kan påverka männens livskvalitet. Slutsatserna var att främst urinfunktionen och den sexuella förmågan försämras vid en prostatektomi. Studien ger kunskaper till omvårdnadspersonal om hur en prostatektomi kan påverka patientens livskvalitet för att de på så vis ska kunna ge ett bättre bemötande till denna patientgrupp. Omvårdnadspersonal bör undervisa och informera patienten om troliga sidoeffekter en prostatektomi kan medföra innan behandlingen påbörjats.</p> / <p>Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and can be treated with a prostatectomy where the prostate is surgically removed. This operation entails risks for side effects which may affect the man's quality of life. There are several different instruments to measure quality of life. The aim was to describe the factors that can affect quality of life in men with prostate cancer who have undergone prostatectomy. The method was a literature study based on a quantitative approach. Fourteen articles for the study were found using the Cinahl database. All included articles had some sort of ethical stance. Categories that were created were: physical factors, psychological factors and social factors. The results indicate that the physical, psychological and social factors diminish after a prostatectomy, and thus affect the quality of life. The conclusions were that mainly the urinary function and the sexual ability declines at a prostatectomy. The study provides knowledge to nursing staff about how a prostatectomy may affect the patient's quality of life to be able to give a better treatment to this population. Nursing staff should educate and inform the patient of likely side-impact a prostatectomy can cause before beginning treatment.</p>