Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar. Underkategorier under social värld är socialt stöd, relatera till andra och identitet. Levd kropp består av symtom, förändrad kropp, ägare av kroppen och känslor av helhet. I levd erfarenhet identifierades acceptans, beslutsfattande och känslor. Slutsats: Upplevelsen av att förlora en kroppsdel är en unik process. Upplevelsen ur ett livsvärldsperspektiv är färgad av sorg och glädje, lidande och tillförsikt, men präglas av stöd och identitet i samspel med andra, likväl som att ständigt förhålla sig till den förändrade kroppen och vardagen. Personer som förlorar en del av kroppen är i behov av stöttning och hjälp för att öka sin egenmakt och självkänsla. Klinisk betydelse: Genom förståelse för livsvärlden hos personer som förlorat en kroppsdel kan sjuksköterskor få en helhetsbild och lindra lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera om stödgrupper och hjälp i den förändrade vardagen. / Background: Loss of body part may cause grief and loss of the actual body part as well as the function. The experience of the loss of body part may vary between different surgeries or medical conditions.Aim: To describe the experience after loss of body part through a life-world perspective.Method: A literature-study based on 10 phenomenological articles about mastectomy, prostatectomy and amputation. The life-world theory of Todres, Galvin and Dahlberg has been used through the work, with the concepts experienced time, experienced space, social world, lived body and lived experience.Findings: Sub-categories of the theoretical framework are presented in the result. In the experienced time the sub-categories future, at present time and time as a process was identified. The experienced space was identified with the sub-categories limitations in daily life, independence and changes. Sub-categories identified in the social world are social support, relating to others and identity. Lived body consists of symptoms, changed body, owner of the body and feelings of embodiment. In the lived experience the sub-categories acceptance, decision-making and feelings was identified. Conclusion: The experience of loss of body part is a unique process. The experiences through a life-world perspective is colored by grief and happiness, suffering and belief in the future, but also support and identity in relation to social interaction, as well as relating to the changed body and life. A person who has lost a body part is in need of support and help to enhance empowerment and self-esteem.Relevance to clinical practice: By gaining knowledge about the life-world of a person who has lost a body part, the nurse can improve practice and ease suffering. The nurse can also contribute with information about support groups and help for the changed daily life.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och har ökat under det senaste decenniet. Radikal prostatektomi är en vanlig behandling för prostatacancer. Emellertid kan ingreppet innebära en stor risk för komplikationer som inkontinens och erektil dysfunktion.Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns erfarenheter av komplikationer efter radikal prostatektomi Metod: Litteraturbaserad studie som grundar sig på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom två huvudkategorier; Ett förändrat samliv och behov av strategier med fem underkategorier.  Konklusion: Sjuksköterskans uppgift är att ge individanpassad informera inför operation om möjliga komplikationer i samband med ingreppet sam efter operationen. För att lindra lidande bör sjuksköterskan lyssna på männen, identifiera deras behov samt undervisa dem i sexualitet för att förbättra deras livskvalitet. Sjuksköterskan ska även inkludera männens partner i vårdförloppet samt hjälpa männen och stödja samt ge råd för att hjälpa dem hitta ett nytt positivt sexliv. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer among men and has increased over the past decade. Radical prostatectomy is a common treatment for prostate cancer, however, the procedure may involve a high risk of complications such as incontinence and erectile dysfunction. Aim: The aim was to describe men's experiences of complications after radical prostatectomy.Methods: A literature based study with a qualitative approach based on 10 scientific articles.Results: From the analysis two main categories emerged; A changed cohabitation and need for strategies with five subcategories.Conclusion: The Nurse's task is to provide individualized information prior to surgery about possible complications associated with surgery after surgery. In order to alleviate suffering, the nurse should listen to men, identify their needs, and teach them in sexuality to improve their quality of life. The nurse should also include men's partners in the care process as well as help men and support as well as advise to help them find a new positive sex life.

Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie. 20 patienter deltog i studien. Resultatet visade att mer än en tredjedel av patienterna drabbades av postoperativt illamående och/eller kräkning inom 24 timmar efter operationsslut. Av samtliga 20 deltagare hade enbart en patient erhållit antiemetika i förebyggande syfte. Slutsatsen för denna studie var att man bör gå vidare och undersöka fler patienter för att se om behov finns för att eventuellt justera antiemetikaprofylax för denna patientgrupp i framtiden. / Robotic assisted prostatectomy requires special circumstances for the patient regarding their positioning. They lay with the head tilted down 45 degrees in a position called Trendelenburg and their bowel is insufflated with carbon dioxide which both can cause nausea and vomiting. The aim of this study was to investigate the frequency of postoperative nausea and vomiting 24 hours after a robotic assisted prostatectomy. The patients valued their own nausea according to the MANE-scale which is a 7-pointed scale. The method used was a quantitative non- experimental pilot study. 20 patients participated in the study. The result showed that more than a third of the patients were nauseas or vomited within 24 hours after surgery. Of all 20 participants only one had received antiemetics in preventing purpose. The conclusion was that this study should be proceeded and a larger number of patients should be evaluated too see if there is a need to adjust the antiemethic prophylaxis for this patientgroup in the future.

Syfte. Att belysa vad den vetenskapliga litteraturen skriver om mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi (RP) och dess påverkan på det dagliga livet. Bakgrund. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 diagnostiserades nästan 10 000 män med prostatacancer. Vid lokaliserad prostatacancer är ett av behandlingsalternativen radikal prostatektomi. Vid radikal prostatektomi kan komplikationer såsom erektil dysfunktion (ED) och urininkontinens (UI) uppstå. Efter att ha undersökt ämnet upptäcktes ett återkommande problem, nämligen att män som genomgått RP ansåg att de inte fått tillräckligt med information kring komplikationerna. Metod. I denna litteraturstudie har sökningar gjorts i olika databassökningar. Databaser som använts är Medline, Cinahl samt PsycINFO. Utifrån de sökningar som gjorts har sedan tio artiklar valts ut för att granskas. Resultat. Från de tio artiklar som valdes ut skapades fem teman: känslomässiga upplevelser efter operationen, att återfå kontrollen, tillgången på information och egen kunskap, förändringar i vardagen relaterat till UI, samt förändrade sexuella/intima relationer. Slutsats. ED och UI är komplikationer som medfört stora förändringar i respondenternas liv. Resultatet visade på att det fanns en brist i att ge patienterna information som de klarade av att ta in. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stödja och hjälpa dessa män. Med tanke på att ingreppet ökar krävs ytterligare forskning inom detta område. / Aim. To illustrate what the scientific literature writes about men's experiences of urinary incontinence and erectile dysfunction after radical prostatectomy (RP) and its impact on daily life. Background. Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and in 2010 nearly 10,000 men were diagnosed with prostate cancer. When cancer is localized to the prostate one of the treatment options is radical prostatectomy. Complications such as erectile dysfunction (ED) and urinary incontinence (UI) occur after radical prostatectomy. After having been researching the topic there was a recurring problem, which is that men who had undergone RP often felt they had not received enough information about complications. Method. In this literature review searches have been made in various database searches. Databases used were Medline, Cinahl and PsycINFO. Based on the different searches that been made, ten articles were selected for review. Result. From the ten articles five themes were created: emotional experiences after surgery, to regain control, the availability of information and self-knowledge, changes in daily life related to UI, and altered sexual/intimate relationships. Conclusion. ED and UI are complications that led to major changes in the respondents lives. The results show that there is a lack in giving patients information they are able to take in. The nurse has an important role when it comes to support and help these men. Considering that this intervention is growing, further research in this area is required.

Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL samt Psycinfo där litteraturstudiens nyckelord anpassades som MeSH-termer, CINAHL-headings eller sökord i olika kombinationer. Artiklar som inkluderades var publicerade efter år 2000 samt fanns tillgängliga i fulltext. Databassökningar tillsammans med reference tracking resulterade i 42 artiklar som granskades närmre varav 11 valdes ut till resultatdelen och kvalitetsgranskades. Resultat: Under artikelgranskning framkom fyra tydliga teman; minskad manlighet, påverkan på den intima relationen, upplevelsen vid diagnosbesked och minskad sexuell förmåga. Efter prostatektomi upplevdes minskad manlighet på grund av minskad sexuell förmåga, detta resulterade i sänkt livskvalitet. Den erektila förmågan var postoperativt i många fall frånvarande eller liten. Om den erektila förmågan upplevdes som mycket dålig påverkade detta männens livskvalitet negativt efter operation. Även den intima relationen till en partner påverkades i hög grad postoperativt. Vid diagnosbeskedet sågs överlevnad som högsta prioritet och långsiktiga konsekvenser prioriterades inte, vilket gjorde valet mellan död och impotens enkelt. Slutsats: Patienter behöver mer information preoperativt för att kunna lyfta upp ämnet kring sexualitet postoperativt. För att detta ska bli möjligt behöver sjuksköterskan ge information preoperativt samt stöd och trygghet postoperativt. / Background: The most common malignant disease in men is prostate cancer, while prostate cancer usually affects older men, the proportion of elderly in the population increases which has resulted in an increased incidence. The most common treatment for curing prostate cancer is surgery when the prostate gland, vas deferens and seminal vesicles surgically are removed, a radical prostatectomy. The most significant complication after this procedure is impotence. How impotence after radical prostatectomy is experienced is largely dependent on the nurse's role in caring. Objective: To describe what previous studies have shown about men's experiences of erectile dysfunction and its impact on sexuality and quality of life after radical prostatectomy. Method: Literature review of descriptive design. Database searches were made in PubMed, CINAHL and Psycinfo where literature study's keywords were adapted as MeSH terms, CINAHL-headings or keywords in various combinations. Articles included were published after year 2000 and were available in full text. Database searches in combination with reference tracking resulted in 42 articles examined more closely and 11 were chosen for the results. Result: Through analysis four distinct themes presented: reduced masculinity, impact on the intimate relationship, the experience in the diagnosis clearance and decreased sexual ability. After prostatectomy reduced masculinity were experienced because of decreased sexual ability, resulting in decreased quality of life. Erectile function was often absent or small. If erectile function was perceived as very bad it had a negative impact on these men's quality of life postoperatively. The intimate relationship with a partner was significantly affected post-operatively. At the time of diagnosis survival was the highest priority and long-term consequences were not a priority, making the choice between death and impotence was easy. Conclusion: Patients need more information preoperatively to talk about the subject of sexuality postoperatively. For this to be possible, nurses need to provide information preoperatively and give support and safety postoperatively.

Bakgrund: Radikal prostatektomi är en onkologisk botande behandlingsmetod mot lokaliserad prostatacancer. Komplikationer till ingreppet är bland annat sexuell dysfunktion vilket påverkar patienterna negativt. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av sexuell dysfunktion efter radikal prostatektomi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där 11 resultatartiklar ur databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO inkluderades. För att besvara syftet på studien bearbetades artiklarnas innehåll och sammanställdes i flera steg. Resultat:Sexuell dysfunktion var något nästan alla patienter upplevde. Den sexuella dysfunktionen orsakade negativ självkänsla och upplevelse av minskad maskulinitet. Patienter upplevde att den sexuella dysfunktionen blev värre i samband med brist på information om komplikationer postoperativt. Patienter kunde i viss utsträckning få sexuell återhämtning med hjälp av medicinering mot erektil dysfunktion. En god partnerrelation var ett viktigt emotionellt stöd postoperativt. Sexuell dysfunktion påverkade relationer både positivt och negativt. Konklusion: Patienterna påverkades negativt av sexuell dysfunktion. Information om komplikationerna var viktigt för att öka återhämtning och minska lidande. Studien var värdefull för att sjuksköterskor ska ha möjligheten att bättre vårda patienter som genomgått en radikal prostatektomi. / Background: Radical prostatectomy is an oncological curative treatment method for localized prostate cancer. Complications of the procedure include sexual dysfunction, which negatively affects patients. Objective:The aim was to illuminate patients' experiences of sexual dysfunction after radical prostatectomy. Method: The study was conducted as a literature review with an inductive approach, including 11 research articles from the databases PubMed, CINAHL, and PsycINFO. To answer the purpose of the study, the content of the articles was processed and compiled in several steps. Results: Almost all patients experienced sexual dysfunction which caused them to experience negative self-esteem and self- perceived masculinity. Patients described that the sexual dysfunction worsened in connection with the lack of information about postoperative complications. Patients could to some extent achieve sexual recovery with medication for erectile dysfunction. A good partner relationship was an important emotional support postoperatively. Sexual dysfunction affected relationshipsboth positively and negatively. Conclusion: Patients was negatively affected by sexual dysfunction. Information about complications is crucial to enhance recovery and reduce suffering. The study was valuable for nurses to provide better care for patients who has underwent radical prostatectomy.

Bakgrund: Prostata är en körtel som befinner sig under mäns urinblåsa och omger urinröret. Prostatacancer är den vanligaste cancerform i Sverige bland män. En vanlig behandling är radikal prostatektomi vilket innebär avlägsnade av prostatakörtel. En av biverkningar vid denna behandling är erektil dysfunktion som påverkar över hälften av män efter ingreppet. Mäns sexualitet är intimt kopplad till det sociala sammanhanget och kan påverkas av både fysiologiska och psykosociala faktorer. Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av sexualitet efter radikal prostatektomi. Metod: Det valdes meta-etnografi som analysmetod för att besvara metasyntesens syfte. För datainsamling användes PubMed, CINAHL och PsykINFO.Kvaliteten av artiklarna bedömdes enligt Joanna Briggs granskningsmall. Metasyntesens resultat grundas på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudkategorier som framkom under analysen av artiklarna: Första huvudkategori är Upplevelsen av det sexuella livet, vilken inkluderar underkategorin Brist på stöd och underkategorin Begränsningar för sexuell aktivitet. Den andra huvudkategorin är Påverkan på psykosocialt välbefinnande och upplevda känslor som följs av underkategorin Livsövergångar och förändringar, påverkan på livskvalitet och underkategorin Omdefiniering av sexualitet. Den tredje huvudkategori är Förändrad identitet som följs av underkategorin Förlorad av självförtroende, maskulinitet och manlighet. Slutsats: Män upplevde negativa förändringar i sina sexuella skript, påverkade av traditionella maskulinitetsnormer. Av den anledningen är det av stor betydelse att denna patientgrupp får adekvat stöd efter operationen och sexuell rådgivning i syfte att främja sexuell hälsa, sexualitet och att minimera negativa biverkningar på livskvalitet och mäns uppfattning av maskulinitet samt manlighet. Klinisk tillämpbarhet: Denna studie kan bidra till en ökad insikt, kunskap och förståelse om män som har genomgått radikal prostatektomi. Vilket vidare kan hjälpa barnmorskor att hantera bemötandet av dessa patienter. Förbättrad insikt och förståelse för problematiken kan främja högkvalitativ personcentrerad vård, minska sjukhusvistelse och öka patienternas tillit för hälso- och sjukvården. / Background: The prostate is a gland located under the male bladder and surrounding the urethra. Prostate cancer is the most common form of cancer in Sweden among men. A common treatment is radical prostatectomy, which means removal of the prostate gland. One of the side effects of this treatment is erectile dysfunction, which affects over half of men after the procedure. Men's sexuality is intimately linked to the social context and can be influenced by both physiological and psychosocial factors Aim: To describe men's experience of sexuality after radical prostatectomy. Method: Meta-ethnography was chosen as the analysis method to answer the purpose of the meta-synthesis. PubMed, CINAHL and PsykINFO were used for data collection. The quality of the articles was assessed according to the Joanna Briggs review template. The results of the meta-synthesis are based on 15 scientific articles. Results: The result consists of three main categories that emerged during the analysis of the articles: The first main category is the experience of sexual life, which includes the subcategory Lack of support and the subcategory Restrictions on sexual activity. The second main category is Impact on psychosocial well-being and perceived emotions followed by the sub-category Life transitions and changes, impact on quality of life and the sub-category Redefining sexuality. The third main category is Changed Identity which is followed by the sub-category Loss of Confidence, Masculinity and Masculinity. Conclusion: Men experienced negative changes in their sexual scripts, influenced by traditional masculinity norms. For that reason, it is of great importance that this patient group receives adequate support after the operation and sexual counseling in order to promote sexual health, sexuality and to minimize negative side effects on quality of life and men's perception of masculinity and masculinity. Clinical applicability: This study may contribute to an increased insight, knowledge and understanding of men who have undergone radical prostatectomy. Which can further help midwives manage the treatment of these patients. Improved insight and understanding of the problem can promote high-quality person-centred care, reduce hospital stays and increase patients' trust in health care.

Prostatacancer drabbar cirka 9600 svenska män årligen. Behandlingsalternativ finns i flera olika former och patienten kan i samråd med en medicinsk expertis välja den behandling som är mest lämplig. Radikal prostatektomi är en av behandlingsformerna som finns att välja, det innebär att prostatakörteln avlägsnas kirurgiskt och syftet med ingreppet är kurativt. Borttagning av prostatakörteln leder till en rad förändringar i männens livsstil samt på ett emotionellt plan. I vårdandet av prostatacancerpatienter har sjuksköterskan en viktig roll i att undervisa, rådgöra och stödja dessa patienter som ska genomgå eller har genomgått prostatektomi. Sjuksköterskans roll är att förbereda patienten preoperativt men också postoperativt där information och utbildning är en viktig del för denna patientgrupp och deras familjemedellemmar. Syfte med denna studie var att belysa patientens upplevelser av livet efter att ha genomgått prostatektomi. Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio artiklar valdes ut och granskades med hjälp av Fribergs granskningsmall. Fyra olika teman framkom. Det första; Att vara inkontinent, vilket handlar om hur männen med prostata cancer hanterar sina upplevelser i samband med urinläckage på grund av sjukdomen, hur det påverkar vardagslivet och männens syn på sin kropp. Det andra temat: Att vara impotent, beskriver hur impotens kan påverka männens identitet, bilden av sig själva, manligheten och känslor som rör sexualiteten. Det tredje temat Existentiella tankar, beskriver hur männen upplever sin situation i nuet och vilka funderingar de har om sin framtid. Det fjärde temat Behovet av stöd och uppföljning, beskriver uppföljning av vård och behandling för patienten samt vikten av information och undervisning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Radikal prostatektomi är ett vanligt kirurgiskt ingrepp som utförs vid lokaliserad prostatacancer. Olika former av sexuella dysfunktioner såsom förändringar i libido, erektil dysfunktion och orgasmssvårigheter är biverkningar förknippade med radikal prostatektomi. Trots att dessa biverkningar är vanliga, upplever patienter att de inte fått tillräckligt med information och stöd. Syfte: Syftet med denna studie är att redovisa och sammanställa empirisk kunskap om patienters upplevelse av sexuell dysfunktion efter radikal prostatektomi.Metod: Denna litteraturstudie grundas i 10 kvalitativa intervjustudier. Resultat: Upplevelser av sexuell dysfunktion ledde till att patienter undvek sexuell aktivitet och intimitet. Många deltagare kände frustration och förstörd njutning då de kände libido men oförmåga att uppnå spontan erektion. Rädsla att bli lämnad, värdelöshetskänslor och minskad manlighet var några av de emotionella reaktioner som deltagarna upplevde. Att lära sig att leva med sina sexuella dysfunktioner var en balansgång mellan överlevnad och acceptans.Diskussion: Sjuksköterskor måste arbeta mer strukturerat för att samla in information och upplevelser av sexuella dysfunktioner för att kunna hjälpa varje individuell patient på bästa sätt. Ålder får inte ses som ett hinder att inte informera om sexuella dysfunktioner. Att arbeta för att hjälpa patienter att hantera och minimera konsekvenser av sexuella dysfunktioner minskar risken för utveckling av depression, ångestproblematik eller annan psykisk ohälsa.Konklusion: Arbetet med sexuella dysfunktioner underprioriteras i vården och skapar stort lidande hos patienter och närstående. Vårdpersonal måste uppmärksamma och prioritera sexuell dysfunktion i omvårdnaden av patienter som har eller ska genomgå radikal prostatektomi. / Background: Radical prostatectomy is a common surgical treatment for localized prostate cancer. Sexual dysfunction in different forms such as changes in libido, erectile dysfunction and difficulties around orgasms, are consequences of radical prostatectomy. Even though these consequences are common, patients do experience a lack of information and support.Aim: The aim of this study was to report and compile empirical knowledge about patients’ experiences of sexual dysfunction after radical prostatectomy.Method: This literature review was based on ten qualitative interview studies. Result: Experiences of sexual dysfunction resulted in patients avoiding sexual activity and intimacy. Many participants felt frustration and ruined pleasure as they felt libido but unable to achieve spontaneous erection. Fear of being abended, worthlessness and diminished manliness were some of the emotional reactions that the participants experienced. Learning to live with their sexual dysfunctions was a balance between survival and acceptance.Discussion: There is need for nurses to collect information and experiences of sexual dysfunctions to help every patient needs in the best way possible. The patients’ age can´t be seen as an obstacle to not inform about sexual dysfunctions. To minimize developing depression, anxiety and other mental illnesses nurses must help patients in their acceptance of the new situation and give enough information and support for the patients’ needs.Conclusion: Sexual dysfunctions are under prioritized in nursing and gives the patients and their partner suffering. Nurses must pay attention to and prioritise patients’ sexual dysfunction in caregiving for patients undergoing radical prostatectomy.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 män per år av prostatacancer och av dessa är det cirka 3000 som genomgår en radikal prostatektomi. Vanliga komplikationer som uppstår efter operationen är erektil dysfunktion och urininkontinens. Detta kan medföra att livskvalitet påverkas och ett lidande kan uppstå. Sjuksköterskan har en betydande roll för att främja livskvaliteten och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av sexuell hälsa och urininkontinens efter en radikal prostatektomi. Metod: En analys av narrativer med kvalitativ ansats av fyra självbiografier. Resultat: Resultatet består av fem teman: Känsla av att mista kontroll, känsla av sexuell uppgivenhet, att våga vara öppen om sina känslor, när lusten äventyras och att känna hoppfullhet. Det är tydligt att den sexuella hälsan och urininkontinens är det som påverkar männens livskvalitet mest efter operationen. De känner en rädsla för att förbli impotenta och inkontinenta. Slutsats: Det framkommer att män inte pratar om den sexuella hälsan och urininkontinens vilket leder till att de kan känna sig ensamma med sina problem. Genom att öka medvetenheten kring området kan det främja männens livskvalitet och lindra lidande. Via denna studie har författarna förhoppningen om att hälso- och vårdpersonal ska få en djupare förståelse för hur det är att leva med dessa komplikationer och hur de på bästa sätt ska bli bemötta vid kontakt med vården. Samt att information är en viktig aspekt att beakta. / Background: In Sweden, there are about 10 000 men per year who suffer from prostate cancer and of these, about 3000 of them undergo radical prostatectomy. Common complications that occur after surgery are erectile dysfunction and urinary incontinence, affecting the quality of life and suffering can occur. The nurse has a significant role to play in promoting quality of life and relieving suffering. Purpose: This study aimed to describe how men experience their sexual health and urinary incontinence after radical prostatectomy. Method: An analysis of narratives with a qualitative approach of four autobiographies. Results: The results consist of five themes: Feelings of losing control, feeling of sexual resignation, to dare to be open about feelings, when lust and erection fail and feeling hopefulness. Sexual health and urinary incontinence affects men’s quality of life after the surgery. They have a feeling of fear that they will remain impotent and incontinent for therest of their lives. Conclusion: It turns out that men do not talk about sexual health and urinary incontinence, leading to feelings of lonliness with their problems. By raising awareness around the area, it can promote men’s quality of life and alleviate suffering. Through this study, the authors hope that health care professionals will gain a deeper understanding of what it is like to live with these complications and how they will best be dealt with in contact with healthcare. Furthermore, that information is an important aspect to consider.