Bakgrund: De normativa föreställningarna om livskvalitet och hälsa uppvisar stora likheter och de är beroende av varandra. Det är av stort intresse att utforska hur psykisk hälsa och livskvalitet påverkar varandra då patienter med psykiatriska diagnoser ändå kan uppleva hälsa. Flertalet kvantitativa studier är genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagsläget brist på sammanställd forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos människor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa hur människor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet. Metod: Litteratursammanställning av kvalitativ forskning baserat på innehållsanalys av 23 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: fysisk hälsa, psykisk hälsa, sociala relationer samt en meningsfull vardag, med kategorierna: betydelse av fysisk hälsa, att leva med livslång medicinering, acceptans och förståelse, att uppskatta det man har, spiritualitet, att ha- eller ta kontroll, brist på kontroll, vikten av sociala relationer, att få hjälpa andra, problematik kring relationer, stigmatisering, att ha arbete eller sysselsättning, en rik fritid, mål och ambitioner, dagliga rutiner och struktur samt närmiljö- att ha ett hem. Slutsats: Upplevelser av livskvalitet kan beskrivas utifrån de kategorier som framkommer i resultatet. Genom att vårdpersonal beaktar kategorierna och dess innebörd kan god livskvalitet främjas hos patienter med psykiatriska diagnoser.

<p>Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde på tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och två kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus på studien är riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att få sin diagnos, i kontakter med familj, vänner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering påverkat deras självbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner. Den upplevda stigmatiseringen var mest framträdande i kontakter med vänner och andra som de möter i det dagliga livet samt i kontakten med psykiatrin. I vissa sammanhang upplevde sig intervjupersonerna som avvikande i förhållande till omgivningen. Intervjupersonernas självkänsla har påverkats negativt eller inte alls av stigmatiseringen som de upplevde. Slutsatsen är att även om intervjupersonerna placerats i avgränsade diagnoskategorier och upplevt stigmatisering från omgivningen har de inte reducerats till sina diagnoser utan alla är aktiva subjekt och har inte accepterat en passiv sjukroll.</p>

Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde på tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och två kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus på studien är riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att få sin diagnos, i kontakter med familj, vänner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering påverkat deras självbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner. Den upplevda stigmatiseringen var mest framträdande i kontakter med vänner och andra som de möter i det dagliga livet samt i kontakten med psykiatrin. I vissa sammanhang upplevde sig intervjupersonerna som avvikande i förhållande till omgivningen. Intervjupersonernas självkänsla har påverkats negativt eller inte alls av stigmatiseringen som de upplevde. Slutsatsen är att även om intervjupersonerna placerats i avgränsade diagnoskategorier och upplevt stigmatisering från omgivningen har de inte reducerats till sina diagnoser utan alla är aktiva subjekt och har inte accepterat en passiv sjukroll.

Bakgrund Hälsa är ett multidimensionellt begrepp som innefattar såväl fysisk som psykisk hälsa och är det centrala begreppet inom vårdvetenskap så väl som målet för den svenska hälso- och sjukvården. Globalt sett så står psykisk ohälsa för uppemot 30 procent av världens ickedödliga sjukdomsbörda och den psykiska ohälsan är ett av de snabbast växande hoten för folkhälsa i världen. Enligt svensk lag så ska hela befolkningen få vård på lika villkor. Samtidigt rapporteras det om stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk sjukdom. Forskning har visat att vårdpersonal saknar tillräcklig kunskap om olika psykiska sjukdomar och tillstånd vilket leder till brister inom bedömning, bemötande och hantering av patienter med psykisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa upplevelsen av den icke-psykiatriska hälso- och sjukvården bland personer med psykiatrisk diagnos. Metod En litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar inhämtats under januari-februari 2020. Artiklarna är av kvantitativ och kvalitativ design och hämtades via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Integrerad analys har använts för att analysera data. Resultat Fyra kategorier identifierades och resultatet visade att det fanns en okunskap hos vårdpersonal och att detta påverkade patienterna i vården. Relationen mellan vårdpersonal och patient hade stor betydelse för hur patienterna upplevde vården och sin möjlighet att vara delaktig i den. De upplevde att vården inte var tillräckligt anpassad för personer med vissa psykiska sjukdomar och att detta kunde göra det svårt att få tillgång till vård och hjälp. Stigmatisering var vanligt förekommande och hade en stor påverkan på personer med psykisk sjukdom. Slutsats Patienters upplevelser av den icke psykiatriska hälso- och sjukvården påverkas av vårdpersonalens kunskap, attityder och inställning till patienter med en psykiatrisk diagnos. Att söka sig till den icke- psykiatriska vården som psykiskt sjuk är något som av flera patienter anser vara svårt då vården inte är anpassad utefter deras behov.

Bakgrund: Trots stora framgångar inom den psykiatriska vårdvetenskapen fortsätter psykiatriska sjukdomar att växa fram utbrett över hela världen. Genom coping kan en individ hantera de inre och yttre krav som ställs och överskrider individens personliga resurser. Psykiatriska diagnoser kan för en oerfaren sjuksköterska upplevas som främmande eller otäckt. Detta kan bero på bristande förståelse och kunskap kring psykiatriska diagnoser varför det är viktigt att öka kunskapen inom området. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka copingstrategier personer med psykiatrisk diagnos använder. Metod: En beskrivande litteraturstudie, artikelsökningen genomfördes i databaserna Medline via Pubmed samt PsycINFO vilket medförde totalt tretton artiklar som inkluderas i resultatdelen. Resultatet baseras på tolv kvalitativa artiklar och en kvalitativ och kvantitativ artikel. Huvudresultat: Resultatet består av tre huvudteman, problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping. Dessa copingstrategier gav upphov till mening, känslor av säkerhet och sinnesro, tillhörighet, glädje och skapade verktyg för att få en förbättrad förståelse för sina känslor och minimerad stress hos personer med en psykiatrisk diagnos. Resultaten visade att flest personer använde sig av problemfokuserade copingstrategier som inriktade sig på att aktivt sträva efter att förändra eller hantera det underliggande problemet. Slutsats: Studiens syfte var att beskriva vilka copingstrategier som personer med psykiatrisk diagnos använde. Resultaten visade att personer med psykiatrisk diagnos använde sig av olika kombinationer av copingstrategier i olika situationer utifrån olika behov. Att hantera sin situation med hjälp av rutiner, yttre stöd, medicinsk behandling, kontroll och förståelse av känslor, samt livssyn och tro framkom i resultatet som väsentliga faktorer. Att ha förståelse för att personer använder sig av individuella copingstrategier kan hjälpa sjuksköterskan att uppmuntra till nya hälsofrämjande copingstrategier.

Bakgrund: Stigmatisering kring människor som har psykiatriska diagnoser är vitt spridd. Det finns forskning som visar att detta också förekommer inom vården och att detta kan påverka den vård patienter med psykiatriska diagnoser får. Dessutom blir olika psykiatriska diagnoser allt mer vanligt förekommande i samhället, därför kommer även patienter med dessa diagnoser bli vanligare. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor inom den somatiska vården uppfattar bemötandet och omvårdnaden av patienter med en psykiatrisk diagnos. Metod: Studien var en empirisk studie genomförd med en deskriptiv kvalitativ ansats. Det genomfördes 5 halvstrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor från en somatisk avdelning. Materialet som framkom analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom 4 huvudkategorier med totalt tio underkategorier. Kunskap: kunskapsbrist och förkunskaper, Bemötande: frustration, patientsyn och omvårdnad, Rädsla: undvikande, vaksamhet och ovisshet, Trovärdighet: tilltro och misstro. Slutsats: Tids och kunskapsbrist skapar en frustration vid omvårdnaden av patienter med psykiatriska diagnoser. Kunskapsbristen leder också till en rädsla för hur dessa patienter ska reagera och bete sig, samt för att sjusköterskan inte vet hur hon ska hantera situationen. Detta leder till ett undvikande av patienten och på så sätt till ensämre omvårdnad. / Background: Stigma concerning people with psychiatric diagnoses is widespread. There are studies that show that this also is common in hospital settings. This might affect the care that is provided to patients with psychiatric diagnoses. Psychiatric diagnoses are also increasing in the society which means that the number of patients with psychiatric diagnoses will increase as well. Aim: The aim of this study was to bring some light to how registered nurses working with patient with medical problems experience the care given to patients with psychiatric diagnoses. Method: This is an empirical study using a descriptive qualitative approach. 5 semi-structured interviews were conducted with registered nurses working in a ward for medical problems. The data that was received were analyzed using a manifest content analysis. Results: 4 main categories and 10 under categories emerged. Knowledge: lack of knowledge and pre-knowledge, Response to the patients: Frustration, patient view and care, Fear: avoidance, vigilance and uncertainty, Trustworthiness: trust and distrust. Conclusion: Lack of time and knowledge creates a frustration when caring for patients with psychiatric diagnoses. The lack of knowledge also leads to a fear of how these patients will react and behave, and a fear for not knowing how to handle the situation. This leads to a avoidance of the patients and by that these patients get an inferior care.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera verksammas syn inom socialtjänsten, på barns risker för utsatthet med att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att belysa eventuella utvecklingsområden som finns i arbetet med barn och unga. Denna studie baseras på semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma från socialtjänsten. Samverkan, aktuella lagar och BBIC har varit de teoretiska utgångspunkterna som har använts i denna analys. Resultatet av denna studie indikerar på att det finns många risker för utsatthet med att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa, samt brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsorgan som arbetar med barn och unga, trots att det tillkommit nya bestämmelser med syfte att beakta barnen i högre utsträckning. Slutsatsen av denna studie visar vikten av att öka kunskapen om de risker för utsatthet för barn och unga som råder. Det bör även ske en förbättring med implementering av de nya bestämmelserna för ett större fokus på att beakta barnen och stärka samverkan för att fånga upp barnen i tid.