No description available.

No description available.

Esta tesis analiza cómo el movimiento punk representó un punto de inflexión en el cambio de sensibilidades durante la década de 1980, especialmente en las representaciones de género en la música popular latinoamericana. A través de un análisis detallado de las canciones en la Balada Romántica y el movimiento punk, se examina cómo estas tendencias musicales reflejaron y, en ocasiones, cuestionaron las dinámicas de género tradicionales en países como Argentina, Chile, Perú y Uruguay. En un contexto donde las dictaduras militares utilizaron el machismo y otros prejuicios de género como una herramienta política para reprimir ideas liberales, los jóvenes de esta generación encontraron en el movimiento punk una vía para expresar su hartazgo hacia el conservadurismo y desafiar las mentalidades tradicionales sobre el género. Esta contracultura emergente fue crucial para los cambios de sensibilidades que vendrían en esta región, creando una nueva necesidad por relaciones de género más equitativas. / This thesis analyzes how the Punk Subculture represented a turning point in the change of sensibilities during the 1980s, especially in gender representations in Latin American popular music. Through a detailed analysis of songs in the Balada Romántica and Punk Subculture, it examines how these musical trends reflected and, at times, questioned traditional gender dynamics in countries such as Argentina, Chile, Peru and Uruguay. In a context where military dictatorships used machismo and other gender prejudices as a political tool to repress liberal ideas, the young people of this generation found in the punk subculture a way to express their fatigue against conservatism and challenge traditional mentalities about the gender. This emerging counterculture was crucial to the changes in sensibilities that would come in this region, creating a new need for more equitable gender relations.

Text in Afrikaans / Die doel van hierdie studie is om op die liedtekste van die kunstenaars, Bok van Blerk, Fokofpolisiekar, The Buckfever Underground (en Toast Coetzer) en Karen Zoid te fokus en om te bepaal wat hulle funksie in die eietydse Afrikaanse kultuurlandskap is, en wat hulle rol in die definiëring van kulturele identiteit is. In hierdie studie sal daar ook klem gelê word op die sosiopolitieke faktore wat tot die opbloei van die Afrikaanse musiekbedryf gelei het. Deur die analise van dié kunstenaars se lirieke, sal ek vasstel of hulle wel betekenisvolle werk van literêre gehalte lewer. Ek het spesifiek hierdie musikante gekies omdat hulle jong eietydse musikante is. / The purpose of this study is to focus on the song texts of artists, Karen Zoid, Fokofpolisiekar, The Buckfever Underground (and Toast Coetzer) and Bok van Blerk and to determine their function in today’s cultural reality, and whether these musicians and their music have an influence on today’s youth and their search for a Cultural Identity. This study will also focus on the socio-political factors that led to the rise of the Afrikaans Music Industry. By analyzing these artists’ lyrics, I want to determine whether they are significant works of literary quality. These musicians were chosen because they are regarded as young contemporary musicians. / Afrikaans & Theory of Literature / M.A. (Afrikaans)

Text in Afrikaans / Die doel van hierdie studie is om op die liedtekste van die kunstenaars, Bok van Blerk, Fokofpolisiekar, The Buckfever Underground (en Toast Coetzer) en Karen Zoid te fokus en om te bepaal wat hulle funksie in die eietydse Afrikaanse kultuurlandskap is, en wat hulle rol in die definiëring van kulturele identiteit is. In hierdie studie sal daar ook klem gelê word op die sosiopolitieke faktore wat tot die opbloei van die Afrikaanse musiekbedryf gelei het. Deur die analise van dié kunstenaars se lirieke, sal ek vasstel of hulle wel betekenisvolle werk van literêre gehalte lewer. Ek het spesifiek hierdie musikante gekies omdat hulle jong eietydse musikante is. / The purpose of this study is to focus on the song texts of artists, Karen Zoid, Fokofpolisiekar, The Buckfever Underground (and Toast Coetzer) and Bok van Blerk and to determine their function in today’s cultural reality, and whether these musicians and their music have an influence on today’s youth and their search for a Cultural Identity. This study will also focus on the socio-political factors that led to the rise of the Afrikaans Music Industry. By analyzing these artists’ lyrics, I want to determine whether they are significant works of literary quality. These musicians were chosen because they are regarded as young contemporary musicians. / Afrikaans and Theory of Literature / M.A. (Afrikaans)

Thesis (M.A.)--Indiana University, 2010. / Title from screen (viewed on July 19, 2010). Department of English, Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI). Advisor(s): Karen Kovacik, Peggy Zeglin Brand, Ronda C. Henry. Includes vitae. Includes bibliographical references (leaves 79-83).

No description available.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / My thesis examines the ways in which female performance poets deliver their messages and how those messages inspire, affirm, and encourage their audiences. From the traditions of outsider art—Beat poetry, feminist poetry, jazz, folk, punk, and rap—feminist performance poets choose the public sphere as a platform to witness to social injustices. In naming inequality, these poets challenge patriarchal foundations of gender roles, question academia’s criteria as to what constitutes “good” poetry, and expose social injustices. In this thesis, I examine the work of feminist performance poets Ani Difranco, Alix Olson, Andrea Gibson, Ursula Rucker, and Jessica Care Moore as examples of a new way of reading. Their work is significant in that they continue the tradition of feminist poetry by challenging the patriarchal status quo through a re-socializing and accessible style. Their work allows audiences to commune together in shared experience and promotes social change by demystifying cultural norms and gender codes in order to expose the exclusivity in patriarchal ideologies. These poets draw on a woman-centered spirituality, subvert misogynistic feminine archetypes, pay homage to ancestors and foremothers, and address issues of the body—naming oppression yet making room for pleasure.

Uppsatsen undersöker konstbetraktandets natur i tunnelbanan genom en närstudie av fotomontaget ”Den dagen, den sorgen på Karlaplans tunnelbanestation i Stockholm.  Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur spelar ”Den dagen den sorgen” upp sin mening och hur tas denna emot av betraktaren i tunnelbanekontexten vid Karlaplan?   Två underfrågor kompletterar frågeställningen: 1.Vilken är fotomontagets konstnärliga särart och hur är det organiserat narrativt? 2.Hur är tunnelbanans ”genius loci” och hur samverkar konstverket med platsen och rummet?    Impetus för uppsatsen är konstverkets säregna och unika karaktär som konstverk. Det finns inget liknande verk i Stockholms tunnelbana. Det lockar, väcker frågor och involverar betraktaren på ett direkt sätt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka mekanismerna för denna betraktaraktiverande rörelse. En fråga som ofta saknas i den omfattande litteraturen om konsten i Stockholms tunnelbana är hur tunnelbanekonsten kommunicerar och tas emot av sina betraktarresenärer. Denna brist motiverar en undersökning av relationen mellan konstverk, betraktare och miljö.      Uppsatsen är utförd med hjälp av en deduktiv och systematiskt tolkande arbetsmetod utifrån en receptionsteoretisk och semiotisk teoribildning. De valda frågeställningarna har riktat analysen och fotomontaget har studerats som konstnärligt och språkligt fenomen. Receptionsteorin utgår från Wolfgang Kemps begreppsanalys, vilken är strukturerad i interna och externa faktorer. Peter Gillgren kompletterar Kemp och visar hur betydelsefulla verkets interartiella referenser och den litterära meningen är för den receptionsteoretiska tolkningen. Roland Barthes semiotiska teckenanalys, där denoterande tecken omvandlas till konoterande i betraktarens medvetande, ligger också till grund för tolkningen      Texten är uppbyggd av fem delar. De består av inledning, bakgrund, interna faktorer, externa faktorer samt avslutande diskussion med slutsatser och sammanfattning. Genom verkets många interartiella referenser framträder en samhällskritisk litterär mening. För att förmedla denna litterära mening har upphovsmannen medvetet sökt motverka en riskerad polysemi. Kompletterande performativa textremsor, det hyperrealistiska fotografiska bildmediet samt en återhållsamhet med fragment stramar åt och riktar bildens ”betydelse”. Bildens komposition och perspektiv samt en frekvent användning av vakanser och fokaliserande gestalter bjuder in betraktaren i bildens ”spel” och sätter dennes öga i rörelse.  Verk, betraktare och miljö möts och förstår varandra i hastiga filmiska ögonblick. Sådan är konstbetraktandets natur på Karlaplans tunnelbanestation.

No description available.