Bakgrund: Rådgivningstjänster utgör idag en betydande del för många revisionsbyråers verksamhet. Revisionsbyråer har på grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett förtroende som revisorer som ger en fördel i rådgivningsbranschen. Dock är det detta förtroende, eller oberoende, som många är rädda för ska åsidosättas när revisorn utför rådgivningstjänster. Studien tar stöd av olika ekonomiska teorier, med fokus på agentteorin. Syfte: Studien syfte är att granska forskning avseende förhållandet mellan rådgivningstjänster och revisorns oberoende. Metod: Studien har utförs genom en litteraturstudie. Fem stycken tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har analyserats. Samtliga utvalda artiklar behandlar ett land som är medlem i EU. Resultat: Studiens resultat visar att rådgivningstjänster påverkar revisorns synbara oberoende, men hittar inga starka bevis för att det påverkar revisorns faktiska oberoende. Olika länder i EU förhåller sig olika till revision och rådgivningstjänster. Studien visar även att intressenterna i regel upplever revisorn som mer oberoende om rådgivningstjänster utförs av en annan avdelning/personal på revisionsbyrån än den som utför revisionen. Den relativa nivån mellan rådgivning- och revisionsavgifter spelar också roll, samt om man köper rådgivningen från en Big-4 byrå eller inte. Diskussion: IFACs etiska regler som EU följer nämner att revisorn måste vara synbart oberoende för sakkunniga intressenter. Vilka dessa intressenter är och huruvida de är sakkunniga eller ej diskuteras i studien, samt eventuell diskrepans mellan de analyserade artiklarnas resultat och intressenters faktiska åsikter och konkreta agerande. Studien väger företagens efterfrågan av rådgivning mot intressenters negativa syn på rådgivning och oberoende. / Background: Non-auditing services is a big part of the revenue of auditing firms. Because of auditing, auditing firms aquire a knowledge about their clients that their competitors do not, along with a trust as auditors which gives them a competitive advantage in the non-auditing services industry. However it is this trust, or independence, that is of concern. There is a fear of an auditor compromising their independence when the auditor also supplies non-auditing services to the same client. This study is supported by different economic theories and models, focusing primarily on the agency-theory. Purpose: The purpose of this study is to peruse research concerning the relationship between non-auditing services and auditor independence. Method: The study is performed through a literature review. Five previously published articles have been analyzed. All the selected articles base their research on a specific country, being a member of the EU. Results: The results of this study show that non-auditing services influences auditor independence in appearance, but find no strong evidence for influence on independence in fact. Different member states in the EU approach auditing and non-auditing services differently. The study shows that interested parties sometimes experience the auditor as more independent if the non-auditing services are performed by another division or personnel than the same auditor performing the audit itself. The relative level between non-auditing fees and auditing fees matter to some extent, as well as if the non-auditing services are bought from a Big-4 firm or not. Discussion: The EU follows IFAC’s ethical guidelines, which mentions that auditors must be both independent in fact and independent in appearance to their interested parties, which are deemed to be outside experts. The study further discusses if these interested parties are experts or not, and if there is a discrepancy between the results of the analyzed articles and the actual opinions and actions of the interested parties. The study also weighs the demand for non-auditing services by the business management against the interested parties’ reported negative opinion towards non-auditing services and independence.

I samband med att koncerner genomför omstruktureringar, till exempel i form av aktieavyttringar, är det vanligt att rådgivningstjänster förvärvas. Det kan till exempel röra sig om finansiella eller juridiska sådana i syfte att omstruktureringar ska gå korrekt till och ge önskat resultat. På förvärvade rådgivningstjänster utgår mervärdesskatt. I det fall bolag inte kan göra avdrag för den ingående mervärdesskatten, belastar mervärdesskatten bolaget som en kostnad vilket ger en negativ inverkan på dess resultat. Förevarande uppsats syftar till att, genom en rättsdogmatisk metod, utreda under vilka omständigheter som ingående mervärdesskatt hänförligt till förvärvade rådgivningstjänster i samband med aktieavyttringar i dotterbolag anses vara avdragsgilla. Med anledning av det gemensamma system för mervärdesskatt som råder inom EU görs en genomgång och analyser av rättspraxis från EU- domstolen och från HFD, för att utreda problemformuleringen om avdragsrätten. Aktieavyttringar faller antingen utanför mervärdesskattens tillämpningsområde eller, i det fall avyttringen faller inom tillämpningsområdet, så klassas den som en från skatteplikt undantagen transaktion i enlighet med 10 kap. 33 § ML. Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt hänförligt till en transaktion som från början inte är skattepliktig, är inte möjligt. Trots detta kan det, utifrån genomgången av rättspraxis från EU-domstolen och HFD, konstateras att avdrag ändå beviljas under vissa omständigheter. För att avdragsrätt ska anses föreligga för ingående mervärdesskatt hänförligt till förvärvade rådgivningstjänster vid aktieavyttringar i dotterbolag, krävs ett direkt och omedelbart samband mellan en viss ingående transaktion och en eller flera utgående skattepliktiga transaktioner. Avdragsrätt anses även föreligga om ett direkt och omedelbart samband föreligger med den beskattningsbara personens samlade ekonomiska verksamhet. Kostnaderna anses då utgöra allmänna omkostnader. Bedömningen av huruvida ett direkt och omedelbart samband föreligger med den samlade ekonomiska verksamheten ska göras mot bakgrund av ifall kostnaderna för förvärven kan anses utgöra kostnadskomponenter i priset på aktieavyttringen eller i priset på utgående skattepliktiga transaktioner som tillhandahålls inom ramen för den mervärdesskattepliktiga ekonomiska verksamheten. Vid bedömningen bör en transaktions bakomliggande syfte beaktas, det vill säga om den syftar till att genomföra skattepliktiga transaktioner inom ramen för den ekonomiska verksamheten och så bör styrkas på objektiva omständigheter. Vid bedömningen bör dessutom stor vikt tillmätas mervärdeskattens grundläggande princip om neutralitet och vikten av att beskatta konsumtion. Över åren har bedömningen i rättspraxis av ett direkt och omedelbart samband gått från en funktionell till en mer ekonomisk bedömning vilket tycks resultera i utvidgade möjligheter till avdrag för ingående mervärdesskatt.

Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades i syfte att minska den administrativa kostnaden, stärka bolagens konkurrenskraft samt tillväxtmöjligheter för små aktiebolag. Sedan år 2010 har revisionen blivit frivilligt för företag som uppfyller vissa kriterier. Följaktligen har reformen lett till att flera företag inte längre kunde upprätthålla redovisningskvalité. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur små aktiebolag upprätthålla en god redovisningskvalité trots att de har valt bort revisionen. Kunskapen kommer skapas genom att förklara effekten av den frivilliga revisionen på redovisningskvalitéten, för att vidare bidra med kunskap åt små aktiebolag som inte vill anlita revisorer. Metod: I studien har kvalitativ metod tillämpats genom användning av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade och godkända revisorer. Resultat & Analys: Revisorer menade att många företag inte förstår vikten av att behålla revisionen samt ser det som en kostnadsbelastning. Vidare menar revisorer för att behålla god redovisningskvalité är det viktigt med intern kompetens och externa redovisningstjänster. Studien påvisar att små aktiebolag kan utöver revision upprätthålla en god redovisningskvalité med hjälp av redovisningskonsulter samt interna kompetens tillsammans med bokföringsprogram. Utifrån studien har det klargjorts för små aktiebolagsägare att god redovisningskvalité kan uppnås med andra externa och interna tjänster än revisionen. / Background: The audit duty was abolished with the aim of reducing administrative costs, strengthening companies' competitiveness and growth opportunities for small limited companies. Since 2010, the audit has become voluntary for companies that meet certain criteria. Consequently, the reform has led to several companies no longer being able to maintain accounting quality. Purpose: The purpose of the study is to contribute with knowledge about how small limited companies can still maintain a good accounting quality even though they have opted out of the audit. The knowledge will be created by explaining the effect of the voluntary audit on accounting quality, in order to further contribute knowledge to small limited companies that do not want to hire auditors. Method: In the study, qualitative method has been applied through the use of semi-structured interviews with authorized and approved accountants. Results & Analysis: Auditors said that many companies do not understand the importance of maintaining the audit and see it as a cost burden. Furthermore, accountants believe that in order to maintain good accounting quality, it is important to have internal competence and external accounting services. The study shows that small limited companies can, in addition to auditing, maintain a good accounting quality with the help of accounting consultants and internal competence together with accounting software. Based on the study, it has been made clear to the owners of small limited companies that good accounting quality can be achieved with external and internal services other than the audit.