Introduktion: Principbaserade regelverk innebär att redovisningsansvariga gör bedömningar utifrån principer snarare än regler och gränsvärden vilket medför att professionella bedömningar blir en central del av redovisningen. Redovisningen ska spegla företagets ekonomiska situation och vara användbar i beslutsfattande vilket gör bedömningarna viktiga och ställer krav på de som utför redovisningen. Utförande av bedömningar är däremot inte helt enkelt eftersom regelverken i många fall ger otillräcklig vägledning samtidigt som utförarna är exponerad mot många aspekter som kan komma att påverka bedömningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska hur professionella bedömningar görs i företag som följer ett principbaserat regelverk och vad som påverkar bedömningarna. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer för inhämtande av data. Ansatsen är deduktiv med induktivt inslag. Slutsats: Slutsatsen visar att företagen i stor utsträckning gör bedömningar genom att titta på tidigare bedömningar, andra organisationer och använder sig av revisorer. Slutsatsen visar också att bedömningarna görs med en mer eller mindre metodisk process där företaget har utarbetade metoder och relaterar till redovisningsprinciper. Det är svårt att avgöra hur olika faktorer påverkar bedömningarna men det finns indikationer på att flera aspekter kopplade till både person, uppgift och miljö påverkar bedömningarna.

Öppenhet är en allt viktigare del av företagens årsredovisningar. I en mer och mer komplex värld har öppenheten blivit en större fråga för företagen vid upprättandet årsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. Därför är det inte konstigt att redovisningskvalité har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet är att kvalité ses på olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgåva av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalité. SEC anser kvalitén på redovisningen bestäms av rådande standarder samt respektive lednings ansvar att korrekt tillämpa dessa. Ett annat alternativ är användarnas perspektiv, det vill säga investerarnas, aktieägarnas och vilka krav de vill ställa på öppenheten. Det råder stor oenighet kring vilket perspektiv man ska se öppenheten ifrån.Denna studie fokuserar på öppenhet med motiveringen att kvalité är ett resultat öppenhet i redovisning. Syftet är att klargöra hur begreppet öppenhet presenteras upprättandet av företags resultaträkning. Vidare kopplas detta till redovisningskvalité med centrum på intäkterna. I studien undersöks åtta olika företags årsredovisningar. Avgränsningen innebär att studien endast undersöker fyra valda poster resultaträkningarna. Vi har utgått från ett textanalysperspektiv, där redovisning ses som ett kommunikationsmedel för företagen. Texten analyseras ur följande fyra perspektiv; intertextrelationer, användare, revisorer och tillverkare.Studien har visat att företagen inte alltid följer de krav som finns på öppenhet. Detta trots att studien fokuserar på ett av de allra viktigaste områdena i årsredovisningen. Intäkterna har en central och avgörande roll i redovisningen och därmed även vad gäller öppenheten. Företagen som undersökts i studien ligger relativt jämnt vad gäller kvalitén öppenhet avseende obligatorisk öppenhet. Tilläggsinformationen skiljer dock företagen väsentligt. Vissa poster är det vanligare att utlämna mer information kring än andra.Studien har visat att det inte är populärt att redovisa beräkningen av resultat per aktie på så vis som IAS kräver att företagen ska göra. Atlas Copco, Scania och Volvo är de företag som bäst lever upp till kraven som ställs utifrån standarderna. Det är de företag som ger ut mest tilläggsinformation i sina årsredovisningar, de ger framförallt ut information då det gäller rörelsesegment och resultaträkningen. Det är dessutom de företagen som ger ut mycket information i sina noter till årsredovisningarna. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet är det så kallade materiella sambandet som fastslår att det beskattningsbara resultatet för näringsverksamhet baseras på företagets årsredovisning, så länge den anses uppfylla kraven på god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetänkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas från och med 1 januari 2011.</p><p>Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning får för kvalitén på redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att få.</p><p>För att mäta redovisningskvalité har vi utgått från IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. I vår undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle påverkas av ett avskaffande av sambandet.</p><p>Vi har via ett deduktivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat respondenter baserade i Umeå och Stockholm om deras syn på sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalité och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära. Vid valet av respondenter sökte vi aktivt efter både respondenter med stor praktisk erfarenhet av redovisning och revision, det vill säga auktoriserade eller godkända revisorer, och respondenter med stor teoretisk erfarenhet av redovisning och beskattning såsom skattejurister, redovisningsexperter och liknande. Syftet var att få respondenter som kunde se ämnet från olika synvinklar och komma med synpunkter baserat på personliga erfarenheter från hans/hennes yrkesbakgrund för att se om det fanns någon skillnad i åsikter baserat på vilken yrkesgrupp respondenten representerade.</p><p>Vi kunde framförallt se skillnader i inställningen till en eventuell frikoppling då de med stor praktisk erfarenhet var något mer försiktigt inställda. Vidare kunde vi också dra slutsatsen att relevansen och jämförbarheten skulle påverkas positivt vid en frikoppling medan effekterna på begriplighet och tillförlitlighet förmodligen skulle vara oförändrad, baserat på våra respondenters svar. Kvalitén på redovisningen påverkas förmodligen negativt på grund av sambandet, framförallt i teorin, effekterna i praktiken är däremot svårare att analysera innan en frikoppling är genomförd.</p><p>Vi anser att överförbarheten är god då vi kunnat se stor enighet bland våra respondenter, oavsett yrkesgrupp, angående sambandets kvalitetsmässiga påverkan samt de kvalitativa konsekvenserna vid en eventuell frikoppling.</p><p>Det är viktigt att påpeka att våra slutsatser bygger på hypotetiska resonemang då några faktiska resultat av en frikoppling inte går att se ännu av förklarliga skäl. Därför är ett förslag till vidare studier att undersöka vilka effekter en frikoppling får i praktiken när en frikoppling är genomförd.</p>

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet är det så kallade materiella sambandet som fastslår att det beskattningsbara resultatet för näringsverksamhet baseras på företagets årsredovisning, så länge den anses uppfylla kraven på god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetänkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas från och med 1 januari 2011. Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning får för kvalitén på redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att få. För att mäta redovisningskvalité har vi utgått från IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. I vår undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle påverkas av ett avskaffande av sambandet. Vi har via ett deduktivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat respondenter baserade i Umeå och Stockholm om deras syn på sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalité och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära. Vid valet av respondenter sökte vi aktivt efter både respondenter med stor praktisk erfarenhet av redovisning och revision, det vill säga auktoriserade eller godkända revisorer, och respondenter med stor teoretisk erfarenhet av redovisning och beskattning såsom skattejurister, redovisningsexperter och liknande. Syftet var att få respondenter som kunde se ämnet från olika synvinklar och komma med synpunkter baserat på personliga erfarenheter från hans/hennes yrkesbakgrund för att se om det fanns någon skillnad i åsikter baserat på vilken yrkesgrupp respondenten representerade. Vi kunde framförallt se skillnader i inställningen till en eventuell frikoppling då de med stor praktisk erfarenhet var något mer försiktigt inställda. Vidare kunde vi också dra slutsatsen att relevansen och jämförbarheten skulle påverkas positivt vid en frikoppling medan effekterna på begriplighet och tillförlitlighet förmodligen skulle vara oförändrad, baserat på våra respondenters svar. Kvalitén på redovisningen påverkas förmodligen negativt på grund av sambandet, framförallt i teorin, effekterna i praktiken är däremot svårare att analysera innan en frikoppling är genomförd. Vi anser att överförbarheten är god då vi kunnat se stor enighet bland våra respondenter, oavsett yrkesgrupp, angående sambandets kvalitetsmässiga påverkan samt de kvalitativa konsekvenserna vid en eventuell frikoppling. Det är viktigt att påpeka att våra slutsatser bygger på hypotetiska resonemang då några faktiska resultat av en frikoppling inte går att se ännu av förklarliga skäl. Därför är ett förslag till vidare studier att undersöka vilka effekter en frikoppling får i praktiken när en frikoppling är genomförd.

Den svenska idrottsrörelsen har gått över från att vara en amatör- och folkrörelsebaserad verksamhet till en mer kommersiell och professionell verksamhet. Det finns ett ökat fokus på arbetet med att förbättra redovisningen hos ideella föreningar, därför att det finns en ökad oro kring kvalitén. Syftet med denna studie är att undersöka hur de ekonomiansvariga i de ideella idrottsföreningarna upplever arbetet med den ekonomiska redovisningen och utifrån detta diskutera möjliga orsaker till varför ideella idrottsföreningars redovisning varierar i kvalité. För att uppfylla syftet genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Representanter från sex idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet deltog i studien. Dessutom intervjuades två anställda på ett distriktsidrottsförbund. Våra resultat tyder på att de ekonomiansvariga upplever att arbetet med att upprätta den ideella idrottsföreningens redovisning tar mycket tid. Detta kan vara ett tecken på att redovisningen har vuxit i omfattning. Vidare kan denna ökade omfattning leda till tidsbrist som möjligen kan påverka redovisningens kvalité. Tidsbristen kan möjligen göra att redovisningen som en ideell idrottsförening producerar inte kan uppfylla de kvalitetsförbättrande kriterierna som finns gällande redovisning. / The Swedish sports movement has developed from sporting among common folks and amateurs to a more commercial and professional movement. The work of improving nonprofit accounting has been focused on since there are rising concerns about the quality of the accounting. The purpose of this study is to investigate how the bookkeepers experience working with the accounting, and on this basis, discuss possible causes as to why non-profit sports organizations’ accounting varies in quality. The study has been conducted through eight qualitative interviews. The participants were six representatives from non-profit sports organizations and two representatives of a District Federation from the Swedish Sport Confederation. Our study indicates that the bookkeepers find the accounting time consuming. This could be a sign that the scope of this kind of accounting has grown. This growth might further affect the quality of the accounting due to an increasing lack of time, which in turn could possibly lead to the accounting produced by a non-profit sports association not fulfilling the qualitative characteristics.

Syfte: Tidigare forskning har fokuserat främst på hur användandet av IFRS separat påverkar transparens i redovisningen samt redovisningskvalité. Däremot finns det inte lika mycket forskning kring hur IFRS 15 påverkar relationen mellan transparens och redovisningskvalité. Syftet med studien är därmed att belysa IFRS 15:s påverkan på sambandet mellan transparens och redovisningskvalité.   Frågeställningar: Vilka faktorer i användandet av IFRS 15 påverkar transparensen och redovisningskvalitén? Hur påverkas redovisningskvalitén av att transparensen förändras?  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med hjälp av en abduktiv forskningsansats har teori och empiri arbetats fram genom en fallstudie med grunden i en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av primärdata och analysen i studien har använt tematisk analys som inspirationskälla för tillvägagångssättet.  Resultat &amp; slutsats: Studien tyder på att IFRS 15 har en påverkan på sambandet mellan transparens och redovisningskvalité. Den mest centrala förståelsen som funnits under denna studie är att när öppenheten kring transparensen förändras så blir det en positiv effekt på redovisningskvalitén där upplysningskraven ses som en väsentlig aspekt att beakta. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i denna studie studerat sambandet mellan redovisningskvalité och transparens utifrån IFRS 15 innan ikraftträdandedatumet. Det vore därför intressant att studera detta samband efter ikraftträdandet av IFRS 15 för att på så sätt få fram konkreta effekter.  Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie till att belysa hur användandet av IFRS 15 påverkar transparens och kvalité inom redovisningen. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar den även till en ökad förståelse för behovet av redovisningskvalité i den finansiella informationen. / Aim: Prior research has focused primarily on how the use of IFRS separately affects transparency in accounting and accounting quality. Nevertheless, more research focusing on how IFRS 15 affects the relationship between transparency and accounting quality. Thus, the aim of this thesis is to illustrate the effect of IFRS 15 on the relationship between transparency and accounting quality Research questions: Which factors in the use of IFRS 15 affects the transparency and the accounting quality? How will the accounting quality be affected if the transparency changes? Method: This thesis is based on a hermeneutic and social constructivist perspective. With the help of an abductive method, theory and empirical work have been developed through a case study with the basis of a qualitative approach with semi-structured interviews. When collecting and analyzing the empirical material the thesis has been inspired by thematic analysis. Result &amp; Conclusions: This thesis indicates that IFRS 15 has an impact on the relationship between transparency and accounting quality. The most central understanding in this thesis is that when transparency is changed, it has a positive effect on accounting quality, where disclosure requirements has been seen as an essential aspect to consider. Suggestions for future research: In this thesis, we have examined the relationship between transparency and accounting quality based on the use of IFRS 15 before the effective date. Therefore, for future research it would be interesting to examine this relationship after the effective date of IFRS 15. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this thesis contributes to highlight how the use of IFRS 15 can affect the transparency and quality of accounting. From a practical point of view, this thesis contributes to an increased understanding of the need for accounting quality in the financial information.

Digitaliseringen är ett aktuellt ämne i dagens samhälle, och den snabba utvecklingen gör att redovisningsbranschen utmanas i allt större utsträckning än tidigare. Till följd av detta har det uppstått omfattande förändringar i redovisningskonsulternas dagliga arbete vilket påverkar redovisningsbranschen i stort. Syftet med studien var därmed att undersöka och analysera om en ökad digitalisering av redovisningsarbetet försämrar kvalitén av den produkt som redovisningskonsulter skapar. En empirisk undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativ metod, där intervjuer med erfarna redovisningskonsulter skapat grunden för arbetet. För att ytterligare stärka det empiriska underlaget samlades sekundärdata in från de aktuella redovisningsbyråernas hemsidor. En jämförelse med den tidigare forskningen inom området gjordes sedan, där studiens resultat analyserades och tolkningar gavs. Resultaten ansågs inte ge tillräckligt starka indikationer för att digitaliseringen påverkar kvalitén av den produkt som redovisningskonsulter skapar. Därav är slutsatsen för denna studie att redovisningsproduktens kvalité inte tenderar att försämras av de digitaliserade processerna inom redovisningsyrket. / The digitization is a current topic in today's society, and the rapid progress creates greater challenges than before for the accounting industry. Due to this, significant changes have occurred in the accountants daily tasks which affects the industry in general. Thus, the purpose of the study was to investigate and analyze whether an increased digitization of the accounting profession deteriorates the quality of the product that accountants create. An empirical research has also been conducted using qualitative methods, where interviews with senior accountants create the basis for the study. To further strengthen the empirical data, secondary data was collected from the accounting bureaus websites. A comparison was then made with the previous research on the subject, whereupon the results of the study were analyzed and interpreted. The results of the study were not considered strong enough to provide indications that digitization affects the quality of the products that accountants create. Therefore, the conclusion of the study is that the product of the accounting does not seem to be impaired by the digitization within the accounting profession.

The thesis processes the auditor’s role and whether it can constrain possible earnings management in smaller Swedish private corporates. The removed auditing obligation that was abolished in Sweden 2010 with the reason to reduce the administrative burden faced by smaller corporates, contributed to an important discussion regarding the auditor’s actual importance. In addition, the corporate tax in Sweden was significantly reduced from 26.3 percent to 22 percent, which gave Swedish corporates incentives to reduce their earnings before the tax reduction, and therefore pay less taxes. This phenomenon is used in the thesis as an excellent opportunity to measure earnings management since there were significantly strong incentives for corporates to manipulate their earnings at that time. The thesis aims to increase understanding among these corporates accounting, and whether the auditor can strengthen the accounting- and audit quality, and therefore constrain earnings management. Through the use of a quantitative method where statistical tests have been performed on underlying data gathered from the corporates annual reports, the thesis research question has been answered. The formulation of the research questions is “Does the degree of earnings management differ between audited and unaudited corporates?”, which has been investigated by measuring the degree of earnings management through unexpected accruals, but also through SG&amp;A cost stickiness. Furthermore, the thesis aims to provide the research area with arguments regarding the appropriateness of the audit exemption. The result obtained in the thesis indicates that audited corporates have less negative unexpected accruals, and hence a minor degree of earnings management in comparison with unaudited corporates. However, no significance is shown in the result, at a five percent significance level, which means that it’s not possible to say with certainty that there’s a difference between these two groups in terms of negative unexpected accruals. Instead, there is evidence that there’s a significant difference between audited and unaudited corporates in terms of cost stickiness, where unaudited corporates showed more cost stickiness and thus also a higher degree of earnings management. With an additional test the thesis also demonstrates that there are corporates that don’t follow the Swedish laws regarding audit exemption. This is when it’s discovered that there are corporates that aren’t covered by the audit exemption, and thus don’t meet the required limits, but still don’t provide an auditor. These corporates also prove to have a higher degree of earnings management since the thesis received a significant result in terms of negative unexpected accruals. To sum up, the thesis highlights that the auditor’s role is of great importance in several aspects, and for this reason there are motives for legislators to review the audit exemption in Sweden.

Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades i syfte att minska den administrativa kostnaden, stärka bolagens konkurrenskraft samt tillväxtmöjligheter för små aktiebolag. Sedan år 2010 har revisionen blivit frivilligt för företag som uppfyller vissa kriterier. Följaktligen har reformen lett till att flera företag inte längre kunde upprätthålla redovisningskvalité. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur små aktiebolag upprätthålla en god redovisningskvalité trots att de har valt bort revisionen. Kunskapen kommer skapas genom att förklara effekten av den frivilliga revisionen på redovisningskvalitéten, för att vidare bidra med kunskap åt små aktiebolag som inte vill anlita revisorer. Metod: I studien har kvalitativ metod tillämpats genom användning av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade och godkända revisorer. Resultat &amp; Analys: Revisorer menade att många företag inte förstår vikten av att behålla revisionen samt ser det som en kostnadsbelastning. Vidare menar revisorer för att behålla god redovisningskvalité är det viktigt med intern kompetens och externa redovisningstjänster. Studien påvisar att små aktiebolag kan utöver revision upprätthålla en god redovisningskvalité med hjälp av redovisningskonsulter samt interna kompetens tillsammans med bokföringsprogram. Utifrån studien har det klargjorts för små aktiebolagsägare att god redovisningskvalité kan uppnås med andra externa och interna tjänster än revisionen. / Background: The audit duty was abolished with the aim of reducing administrative costs, strengthening companies' competitiveness and growth opportunities for small limited companies. Since 2010, the audit has become voluntary for companies that meet certain criteria. Consequently, the reform has led to several companies no longer being able to maintain accounting quality. Purpose: The purpose of the study is to contribute with knowledge about how small limited companies can still maintain a good accounting quality even though they have opted out of the audit. The knowledge will be created by explaining the effect of the voluntary audit on accounting quality, in order to further contribute knowledge to small limited companies that do not want to hire auditors. Method: In the study, qualitative method has been applied through the use of semi-structured interviews with authorized and approved accountants. Results &amp; Analysis: Auditors said that many companies do not understand the importance of maintaining the audit and see it as a cost burden. Furthermore, accountants believe that in order to maintain good accounting quality, it is important to have internal competence and external accounting services. The study shows that small limited companies can, in addition to auditing, maintain a good accounting quality with the help of accounting consultants and internal competence together with accounting software. Based on the study, it has been made clear to the owners of small limited companies that good accounting quality can be achieved with external and internal services other than the audit.