<p>Detta examensarbete undersöker en befintilig teknik för att simulera rök med ett partikelsystem. Tekniken utvecklas och implementeras så att beräkningar av partiklars nya positioner sker på både en CPU och en GPU. Arbetet gör undersökningar baserat på tidseffektivitet och visar att simulering av röken sker snabbare, när beräkningarna av partiklars nya positioner görs på GPU’n, istället för CPU’n.</p>

No description available.

No description available.

Detta examensarbete undersöker en befintilig teknik för att simulera rök med ett partikelsystem. Tekniken utvecklas och implementeras så att beräkningar av partiklars nya positioner sker på både en CPU och en GPU. Arbetet gör undersökningar baserat på tidseffektivitet och visar att simulering av röken sker snabbare, när beräkningarna av partiklars nya positioner görs på GPU’n, istället för CPU’n.

Skogsbränder är svåra att upptäcka i ett tidigt stadie, vilket leder till förödande konsekvenser. Hela 30 % av koldioxiden som atmosfären tar emot kommer från skogsbränder. Flera tusentals människor och djur mister livet eller tvingas lämna sina hem. Det finns idag flera tekniker som med varierande framgång kan upptäcka skogsbränder. I detta arbete skall en alternativ metod för rökdetektering utvecklas och testas. Metoden ska vara möjlig att appliceras på UAV (Unmanned Aerial Vehicle) teknik. Arbetet fokuserar på att skilja på brandrök och dimma med högupplöst data. Två algoritmer prövas, SDA (Statistisk distributions algoritm) och KBA (Kunskapsbaserad igenkännings algoritm). Den första testar statistiska distributioner för att hitta unika identifierare för rök. Den andra algoritmen är baserad på kunskapen om rök vad gäller spektrala och morfologiska egenskaper. Röken identifieras med hjälp av form, area och kanter. Algoritmen visade en precision med 90 % i bilder innehållande rök och en feldetektering med 20 % för bilder innehållande dimma. / It is very difficult to discover forest fires in an early stage which can lead to devastat-ing consequences. Today, 30% of the total carbon dioxide that is released in the at-mosphere comes from forest fires. Thousands of human beings and animals are killed or forced to leave their homes every year. There are a variety of techniques today that is being used for discovering forest fires but whom lack in accuracy or has problems with a large amount of false alarms. This paper is an experimental study to try to solve this issue. The proposed method in this paper could be applied on UAV (Unmanned Arial Vehicles). This study will focus on identifying smoke regions from forest fires and removing fog objects which has similar characteristics as smoke. Two algorithms are tested, SDA (Statistical distributions algorithm) and KBA (Knowledge-based identification algorithm). The SDA uses statistic distribution al-gorithm where smoke and fogs characteristics are identified. The second algorithm, KBA, is a knowledge-based algorithm, where the shape, area and edges of the smoke’s characteristics are applied. The algorithm showed a 90 % accuracy for find-ing smoke in images with a false alarm rate of 20 % in images of fog.

Bakgrund: Kirurgisk rök förekommer dagligen i operationsmiljön och utgör hälsorisker för alla i rummet. Skyddsaspekter innefattar specialbyggda ventilationssystem, rökevakueringssystem, personlig skyddsutrustning, riktlinjer, utbildning och rutiner. Operationssjuksköterskors medvetenhet samt attityder kring risker samt skyddsaspekter är bristande. Studier med svenska operationssjuksköterskors perspektiv är begränsade. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors medvetenhet och attityder kring hälsorisker samt riskhantering i samband med arbete som involverar kirurgisk rök. Metod: Studien genomfördes som en explorativ kvalitativ studie med en induktiv ansats. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 12 deltagare från fyra olika sjukhus i södra Sverige. Resultat: Hos operationssjuksköterskorna fanns det en medvetenhet om hälsorisker samt riskhantering men med uttryckta kunskapsluckor. Detta speglades av attityder såsom förnekelse, likgiltighet, oro och ambivalens hos operationssjuksköterskorna. Kunskapsluckor innefattade bland annat saknad kännedom om skriftliga rutiner, risker för patienten, munskyddens ineffektivitet och sambandet mellan lukt och kirurgisk rök. Det uttrycktes då behov om ett större ansvarstagande och initiativ från nyckelpersoner hos operationssjuksköterskorna, andra professioner i operationssalen, arbetsgivare, produktleverantörer samt utbildningssamordnare på universiteten. Slutsats: En symbiosliknande relation mellan operationssjuksköterskornas medvetenhet, attityd och kunskap identifierades. Operationssjuksköterskornas medvetenhet och uttryckta kunskaper inom ämnet var beroende av deras attityd i vissa avseenden och vice versa. Det fanns en tydlig lucka i deras kunskaper och brist i motivation samtidigt som det fanns en vilja och intresse om att kunskaperna ska säkerställas och utvecklas genom kollektivt arbete. Studien visar att rutiner bär mycket vikt för hur väl riskhanteringar följs. Mer forskning och samarbete mellan olika parter behövs för säkerställandet av hälsa för alla i operationsrummet. / Background: Surgical smoke occurs daily in the operating theatre and poses health risks for everyone involved. Safety aspects include ventilation systems, smoke evacuation systems, personal protective equipment, guidelines, and education. Studies with the perspective of Swedish operating theatre nurses’ awareness and attitudes regarding risks and protection aspects are limited. Aim: To examine operating theatre nurses' awareness and attitudes towards health risks and risk management related to work involving surgical smoke. Method: The study was conducted as an exploratory qualitative study with an inductive approach. This was done through four semi-structured focus group interviews with a total of 12 participants from four different hospitals in southern Sweden. Results: There was an awareness of health risks and risk management, but with expressed gaps in knowledge. This was reflected by attitudes such as denial, indifference, concern, and ambivalence. Knowledge gaps included written routines, risks for the patient, the ineffectiveness of surgical masks and the connection between odor and surgical smoke. There was a need for responsibility from key personnel in the surgical nursing profession, other professions in the operating theatre, employers, product suppliers and coordinators at the universities. Conclusion: A relationship between surgical nurses' awareness, attitude and knowledge was identified. The surgical nurses' awareness and expressed knowledge was dependent on their attitudes in certain aspects and vice versa. The study shows that routines carry a lot of weight for how well risk management is followed. Further studies and collaboration between different parties is needed to ensure the health of everyone in the operating theatre.